Frågor och svar om bilberoende

Se dig omkring i samhället. Det har skapats utrymme för bilen framför fotgängare, cykel och buss nästan var du än befinner dig. Och det är inte konstigt att det ser ut så idag. Redan på 50-talet började samhället byggas om så att bilen premierades långt över andra transportmedel.

Istället för att anpassa bilanvändandet till samhället började man nu bygga samhället utifrån bilen. Och idén om att alla ska ha tillgång till en bil. Levande stadskärnor har tystnat när köpcentrum med stora parkeringsplatser placerats vid motorvägens avfarter.

Att bilen setts som norm har byggt in oss i ett ineffektivt transportsystem där vi alla blir beroende av ett dyrt och resurskrävande fordon för att kunna ta del av samhället på lika villkor. Ett fordon som är skadligt för både vår hälsa, vår närmiljö och planetens klimatsystem!

Inom Sverige stod personbilstrafiken år 2021 för utsläpp av 9,35 miljoner ton växthusgaser, vilket är 19,5 procent av de totala territoriella utsläppen. Lätta och tunga lastbilar släppte ut 4,56 miljoner ton, vilket var 9,5 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Totalt står transportsektorn för 31 procent av utsläppen av växthusgaser.

Sedan 2010 har utsläppen från transportsektorn minskat med 34 procent, vilket är långt ifrån tillräckligt. Enligt det nationella klimatmålet ska utsläppen från transporter minska med 70 procent till 2030 – det är alltså kort om tid och väldigt bråttom! Det är dessutom den utsläppssektor där vi redan har de tekniska lösningarna och kan få ner utsläppen snabbt.

Det är helt klart ett problem att vårt samhälle är byggt på ett sätt så att det upplevs som ett måste att ha bil för att få ihop vardagen. Därför måste politikerna på alla nivåer göra det möjligt för sina medborgare att transportera sig och sina varor utan bil.

Och det är i städerna som det är enklast att minska bilberoendet. Här är avstånden ofta kortare och transportalternativen till bilen är fler. Det är också störst konkurrens om utrymme i våra städer, mycket ska samsas på en liten yta. Att då använda värdefull mark till bilar istället för sånt som ger oss välmående är ett slöseri. Livspusslet skulle bli betydligt enklare om vi inte hade så långt till skolor, matbutiker, restauranger eller andra nöjen.

I framtiden skulle vi alltså kunna minska både antalet resor och antalet bilar genom mer effektiv stadsplanering, smartare logistik och mer distansarbete. Vi kan också byta transportsätt från flyg till tåg och från bil till kollektivtrafik eller cykel. Fler barn cyklar till skolan tillsammans med sina föräldrar och slipper dela sin resväg med biltrafik. Vi semestrar mer i närområdet, är med i en elbilpool och använder lådcykel eller cykelkärra för storhandling, till utflykter eller skjuts av barn. Arbetsgivare erbjuder bilpooler för tjänsteresor, infrastrukturen som krävs för resfria möten och fler semesterdagar som gör det möjligt att ta tåget till resmålet. I framtiden ska det vara självklart och problemfritt att bryta sitt beroende av bilen.

Idag finns det mer parkeringsyta än boyta i Sverige. Enligt Trafikutredningsbyrån finns det ungefär tre till fem parkeringsplatser per bil i Sverige, det motsvarar en hårdgjord yta lika stor som hela Göteborg.

Den genomsnittliga bilen står dessutom parkerad över 90 procent av tiden (RISE, 2022). Att bilar inte körs särskilt ofta kanske låter bra men ytan skulle kunna användas till betydligt trevligare saker som lekplatser, mer grönska, bredare trottoarer, parker och cykelbanor. Saker som ger oss vardagsglädje istället för bara bilförvaring!

Det många inte tänker på är att parkeringar kostar pengar, både vid nybyggnation och underhåll. Parkeringar på gatan subventioneras i regel av skattebetalarna genom att stora delar av kostnaderna för byggnation och underhåll betalas av kommunens skattemedel. Parkeringar i flerfamiljshus betalas ofta genom avgift eller hyra till bostadsrättsföreningen eller hyresvärden. Det innebär att även den som inte äger en bil är med och betalar för grannarnas parkeringsplatser, via både skatt och hyresavi.

Att parkeringsplatser betalas med våra gemensamma pengar leder alltså till sociala orättvisor och gör det billigare att äga och använda bil. En fungerande marknad för parkering skulle i stället innebära att den som parkerar sin bil betalar den fulla kostnaden.

Faktum är att det finns väldigt mycket som kommuner skulle kunna göra. Men tyvärr upplever politiker ofta att det finns en starkare opinion för mer och bättre biltrafik.

För att bryta bilberoendet måste kommunerna arbeta med en kombination av insatser. Det handlar dels om att göra det mer attraktivt med gång-, cykel-, och kollektivtrafik och om att sluta premiera transporter med bil.

Därför kraftsamlar vi tillsammans i den här kampanjen för att få kommunpolitiker att förstå att vi är många som vill skapa ett transportsystem som är bättre för både oss människor, vår närmiljö och vår planet!

En fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för att människor ska kunna bryta sitt bilberoende. Ansvaret för kollektivtrafiken är uppdelad på både statlig, regional och kommunal nivå. Det handlar till stor del om budget och prioriteringar.

Kollektivtrafiken är framförallt regionernas ansvar men kommunerna borde till exempel alltid planera för närhet till kollektivtrafik vid nybyggnation av bostäder, skolor, arbetsplatser eller samhällsservice. Kommunerna kan också bestämma över hur trafiken planeras, beslut om bilfria zoner, fler bussfiler eller minskat antalet parkeringsplatser.

Regioner och kommuner måste tillsammans arbeta för till exempel sänkt pris på kollektivtrafik, fler avgångar med buss och tåg och större tillgänglighet till kollektivtrafiken utanför storstadscentrumen.

Utsläppen från fossila bränslen måste minskas kraftigt och det snabbt om för att vi ska komma i närheten av de utsläppsminskningar som faktiskt krävs för att mildra klimatkrisens effekter. Men idag finns inget hållbart bränslealternativ som helt skulle kunna ersätta bensin och diesel utan att skapa nya problem. Hållbara biobränslen är en del av omställningen, men utbudet är mycket litet. Och inte heller kan vi ersätta dagens alla fossilbilar med eldrivna fordon. Elbilar kräver stora resurser vid tillverkning och skapar ett enormt behov av energi som definitivt skulle kunna användas smartare i ett allt mer elektrifierat samhälle.

Även om det skulle finnas ett helt hållbart alternativ till fossila bränslen så kvarstår det faktum att bilen oavsett drivmedel tar upp stora ytor i form av vägar och parkeringar, släpper ut hälsofarliga partiklar, orsakar buller, gör oss mer stillasittande och orsakar många olyckor varje år. Det handlar med andra ord om att bryta bilberoendet!

I Sverige måste alla nya bilar med förbränningsmotorer vara utrustade med en katalysator som renar avgaserna från skadliga ämnen. Men trots det orsakar biltrafiken utsläpp av hälsoskadliga partiklar från förbränningen av fossila bränslen. Hälsoeffekterna är både allvarliga och långsiktiga. Kortsiktigt ökar risken för bland annat hjärtinfarkt, stroke, försämring av astma och risken för akuta luftvägsinfektioner. Långvarig exponering ökar risken för cancer och kan leda till astma och KOL. Forskning visar även att luftföroreningar påverkar den kognitiva utvecklingen hos barn och ökar risken för demens. Forskarna har konstaterat hälsoskadliga effekter oavsett halt av luftföroreningar, alltså ökar risken av de här effekterna även när barn utsätts för mycket låga doser.

Dessutom genererar biltrafiken stora utsläpp av hälsoskadliga små partiklar från bland annat slitage av däck, bromsar och vägbanor. Den här typen av luftföroreningar släpps alltså ut oavsett fordon (även från elbilar) och har ökat med 26 procent jämfört med 2010. Sammantaget orsaker dessa föroreningarna över 7 000 dödsfall varje år i Sverige.

Trafik är också en av de vanligaste källorna till buller, det vill säga oönskat ljud. Totalt beräknas buller från väg och spårtrafik orsaka cirka 500 dödsfall i förtid och 50 000 fall av hjärt- och kärlsjukdom i Sverige varje år.

Och då har vi inte ens pratat om stillasittandet som vårt bilberoende leder till. Sverige tillhör de länder i världen där befolkningen är mest stillasittande. Vi tillbringar 70 procent av vår vakna tid sittande eller liggande. Det har enligt en statlig utredning lett till sämre fysisk och psykisk hälsa.

Det korta svaret är alltså ja. Dagens biltrafik är ett stort hälsoproblem i Sverige.

Sverige har gjort mycket bra, men vi är långt ifrån ett hållbart föredöme. Vi var bland de första i världen med en koldioxidskatt, vi har nästan helt fasat ut fossila bränslen från uppvärmning och får mer än hälften av vår elektricitet från förnybara källor. Det har gjort att utsläppen inom Sveriges gränser, de så kallade territoriella utsläppen, minskat en del de senaste decennierna. Det har också inspirerat fler länder att ta efter och till exempel införa koldioxidskatt. Men samtidigt som vi tagit dessa steg mot ett mer hållbart samhälle så subventionerar den svenska regeringen fossila bränslen med 6,7 miljarder (motsvarande cirka en tredjedel av regeringens hela miljöbudget).

Genomsnittssvenskens klimatpåverkan är dessutom omkring 8 ton koldioxidekvivalenter per år när vi inkluderar utsläppen som vår konsumtion orsakar. En långsiktigt hållbar nivå ligger på max ett ton. Och för första gången på 20 år beräknas Sveriges territoriella utsläpp att öka på grund av politiska beslut. Allt detta i en tid av akut klimatkris.

Sverige ligger dessutom efter när det gäller att bryta bilberoendet i städer och tätorter. På många platser i Europa skapas nu den bilfria staden för invånarnas hälsa och välmåendes skull. I Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Belgien finns en rad exempel på städer där bilåkande slutat premieras och där de istället satsar på kollektivtrafik, cykling och att göra städerna grönare och mer levande.