Mangrove skyddar och försörjer

I dag försvinner mangroveskogarna i snabb takt. Ungefär hälften av de ursprungliga mangroveskogarna är redan borta. Den främsta orsaken är odlingar av jätteräkor för export till rika länder.

Mangroven är ett av världens mest produktiva ekosystem som återfinns mellan land och hav längst tropiska och subtropiska kuster. Den skyddande mangroven med sina labyrinter av rötter och trädstammar fungerar som barnkammare, skydd och skafferi åt fiskar, skaldjur och andra organismer. Mangroven skyddar även mot hårda vindar och vågor samt stabiliserar marken så att risken för kusterosion minskar. Dessutom fungerar mangroven som ett filter för sediment och föroreningar som skiljs från vattnet på sin väg ner till havet.

Miljontals människor är beroende av mangroven för sin försörjning. De fiskar, samlar musslor, byggmaterial, hämtar ved och använder växter från mangroveskogen som medicin. De har sällan andra inkomster och drabbas därmed hårdast när mangroven brukas ohållbart, skadas eller skövlas.

Fiskefångsterna minskar

När mangroveskogen huggs ner eller mangrovemiljön, som sträcker sig långt bortom själva träden, på annat sätt skadas, försvinner också viktiga miljöer för många fiskarter. Fiskfångsterna vid kusten minskar och därmed tillgången till mat och inkomst för lokala fiskarfamiljer.

En av de industrier som hotar mangroven är produktionen av jätteräkor för export till oss i Nord. Mangroveträden huggs ned eller skadas för att ge plats åt räkdammar och kustbefolkningen får svårt att fortsätta fiska, eftersom räkdammar hindrar dem att ta sig ut till havet. Under de senaste decennierna har hundratusentals människor i Asien och Latinamerika tvingats flytta från de områden där de bott i många generationer på grund av räkodlingar. Protester mot privatiseringen av allmänna resurser som mangrove möts ofta med våld.

Sociala konsekvenser

Hittills pekar all forskning och alla vittnesmål från berörd lokalbefolkning på att räkodlingar i alla former är ohållbara ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. Även om mangrove inte alltid skövlas när odlingarna anläggs, förlorar lokalbefolkningen sannolikt nyttjanderätten till de områden som traditionellt försett den med bland annat virke, ved, fisk och skaldjur. På sikt skadas även kringliggande mangrove genom förändringar i grundvattensystemet. 

I ett mangroveekosystem ingår inte bara träden; även kringliggande våtmark  är viktig för att upprätthålla ett av världens mest produktiva ekosystem. I tron att det är mer hållbart, eftersom mangroven inte huggs ner, anläggs många räkodlingar just i dessa känsliga känsliga våtmarker.

De jätteräkor som importeras till Sverige kommer bland annat från Thailand, Vietnam, Bangladesh, Indien, Kina Indonesien

Fiske efter räkyngel hotar många andra arter

Räkyngel föds vanligtvis upp i kläckerier där stor mängder atibiotika används. Till kläckerierna fångas ofta vilda yngel eller äggbärande honor. Det bidrar i stor utsträckning till utfiskning då det för varje räka fångas upp enorma mängder annan fisk helt i onödan. Dessutom krävs allt större insatser för att finna dugliga honor.

Risfält omvandlas till räkdammar

Räkor odlas även i inlandet på mark där ris odlats. Trots att risodling ger tio gånger fler arbetstillfällen per hektar än räkodling. Räkodling kräver också mycket vatten och när de överges lämnar de efter sig försaltad mark och sinade brunnar. I en del länder finns det kombinerade ris- och räkodlingar.

Intensiva odlingar skapar nya problem

För att begränsa ytan mangrove eller jordbruksmark som tas i anspråk, odlas räkorna tätare. Det betyder dock större risker, mer kemikalier, större användning av fiskmjöl och ökad koncentration av näringsämnen som måste ta vägen någonstans efter varje skörd. Helt slutna system används idag inte i Syd, och möjligheten till etablering av slutna odlingar anses begränsade med tanke på höga investeringskostnader och ohållbar foderproduktion.

Hårt arbete i räkfabrikerna

I fabrikerna där räkor rensas och packas arbetar många kvinnor och barn, ofta under mycket dåliga förhållanden. Lönerna är extremt låga, arbetstiderna långa och fabriksarbetarna får ibland inte lämna fabriksområdena. Hudproblem är vanliga då arbetarna saknar handskar när de rensar och tvättar räkorna i kemikalier inför paketering. I flera länder, bland annat Thailnad, Sri Lanka, Ecuador, Indien och Bangladesh förekommer barnarbete i räkfabrikerna.

Räkindustrin - en förlustaffär på sikt

Ofta framhålls räkindustrins betydelse för de räkodlande ländernas ekonomi och hur de exporterade räkorna drar in miljarder dollar i exportinkomster per år. Men räkproduktionen gynnar nästan uteslutande det fåtal som äger odlingar och fabriker, samt oss i de rika länderna som kan köpa räkorna för en spottstyver, eftersom vi inte betalar för de ekologiska och sociala problem odlingarna skapat.  Räkodling dominerar och förstör landskapet i många av världens fattiga länder, men leder i stort sett aldrig till minskad fattigdom.

Det här betalar du inte för när du köper jätteräkor:

• Stora långsiktiga miljökostnader, till exempel minskade fångster för fisket, jorderosion, påverkan på korallrev, förlust av biologisk mångfald och våtmarker.
• Stora långsiktiga sociala kostnader när lokalbefolkningen förlorar en viktig försörjningskälla, tvingas flytta, förlorar sin mark och sociala problem ökar.
• Kostnader för förstörda mangroveskogar. De långsiktiga intäkterna från mangroveskog är upp till 70 %  högre än vad man kan få ut av räkodling.
• Orkaner och flodvågor som kan orsaka stora skador och förluster av liv och egendom när de skyddande mangroveskogarna tagits bort.
• Minskade intäkter från turismen på grund av förstörda kustområden.
• Minskad jordbruksproduktion på grund av förlust av jordbruksmark, försaltning av jord och vatten.

Det här gör Naturskyddsföreningen

• Inom vårt globala program prioriterar vi sedan 1995 ett hållbart brukande av kustnära våtmarker, inklusive mangroveekosystem.
• Vi bidrar till återplantering av mangroveträd i ett tiotal länder i Asien, Afrika och Latinamerika, inte minst som restaurationsåtgärd i övergivna räkdammar.
• Vi stödjer enskilda organisationer i Asien, Afrika och Latinamerika i deras arbete med att stoppa expansionen av räkodlingar.
•  Vi sprider information i Sverige om tropiska räkor och de problem de orsakar för människor och natur i länder där de odlas.
• Vi uppmanar alla svenskar att avstå från att köpa jätteräkor, oavsett om de är vildfångade eller odlade, miljömärkta eller s k ekologiska.
• Vi uppmanar alla livsmedelsbutiker och restauranger att ta sitt ansvar och avstå från jätteräkor i sina sortiment och på menyer.