4 miljöproblem med Förbifart Stockholm
Världen försöker förhindra ett klimatkaos. Samtidigt vill svenska politiker satsa miljarder på att öka trafikutsläppen. Förbifart Stockholm är motorvägsbygget som använder merparten av alla pengar som stockholmsbilisterna betalar i trängselskatt, pengar som skulle kunna användas till att förstärka kollektivtrafiken.
1. Det blir mer bilköer och utsläpp
Samtidigt som klimatkrisen blir allt mer tydlig, satsar svenska politiker miljarder på att öka trafikens utsläpp. Förbifart Stockholm kommer att leda till ökad biltrafik och mer koldioxidutsläpp. Låter det som en klok och modern satsning för framtiden? Det tycker inte vi.
2. Staden blir spretig
Städer finns för att de skapar fysisk närhet mellan människor. Närheten underlättar idéutbyte, handel och samvaro. Hur stadens bebyggelse utvecklas styrs av tillgänglighet.
Platser som är lätta att nå får ett högt värde och bebyggs gärna. Stockholm grundades exempelvis i Gamla stan där havet möter Mälaren och blev därför en viktig knutpunkt i en tid då transporter helst skedde till fots eller på det lättframkomliga vattnet. Staden utvecklades med tiden utefter tåglinjer, spårvagnslinjer och tunnelbanelinjer där boende och arbetsplatser samlades vid stationerna. Det är anledningen till att Stockholm tillhör de städer som har världens högsta andelar kollektivtrafik. Det kommer nu delvis att förstöras när investeringar i nya bostäder, handel och arbetsplatser kommer att dras till motorvägsavfarter där bebyggelsen blir gles för att rymma alla parkeringsplatser. Bye bye ljuva stad. Tyvärr har ingen ens fått i uppgift att dokumentera hur denna gigantiska vägsatsning påverkar bebyggelsens utveckling över tid.
3. Kollektivtrafiken hålls tillbaka – förbifarten byggs ut
Kollektivtrafiken i Stockholm behöver rustas upp och byggas ut kraftigt, för att hålla jämna steg med befolkningsökningen och ett ständigt ökande antal resenärer. Det behövs stora satsningar på buss-, spårvagns-, pendeltåg och tunnelbanelinjer, tätare turer och högre punktlighet. Den utbyggnad som sker av kollektivtrafiken går för långsamt för att hinna med att täcka upp för de ökade behoven.
Mer pengar behövs till kollektivtrafiken, pengar som istället satsas på Förbifart Stockholm. Totalt investeras uppemot 38 miljarder på Förbifart Stockholm fram till 20301. Det är 10 miljarder mer än vad Stockholm investerar i kollektivtrafik på fem år.
4. Trängselavgifterna går till förbifarten – var det så vi tänkte?
Minns någon vad det stod på valsedeln vid folkomröstningen om trängselskatt 2006? ”Miljöavgifter/trängselskatt innebär att avgifter tas ut i biltrafiken i syfte att minska köer och förbättra miljön. Intäkterna återförs till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar.”
Nu blev ju trängselskatten en riktig hit, men i efterhand kan vi konstatera att intäkterna framför allt satsas på vägar. Kollektivtrafiken får en alldeles för liten bit av kakan. Förbifart Stockholm får totalt 22,6 miljarder av trängselskatterna, medan kollektivtrafiken (bygge av nya tunnelbane- och spårvagnslinjer) får totalt 16,5 miljarder.2 Den vardagliga driften av kollektivtrafiken får inte del av några trängselskattepengar, inte heller underhållet av till exempel befintliga banor.
Om regionen istället omförhandlar användningen av trängselskatter skulle de kunna gå helt och hållet till kollektivtrafik istället för nya motorvägar. Det skulle resultera i ett rejält lyft för SL-trafiken.
