Hjälp oss hitta grodor, paddor och salamandrar
Har du sett en groda, padda eller vattensalamander? Din hjälp behövs för att samla in mer kunskap om svenska groddjur och deras utveckling.
Av Sveriges 13 grodarter är samtliga fridlysta. Fem är med på den svenska rödlistan och tre av dem är hotade. Ändå har situationen för groddjuren varit mycket värre. Tack vare lyckade naturvårdsinsatser har grodornas tillvaro i Sverige faktiskt förbättrats. Men för att göra bra bedömningar av groddjurens situation behövs mycket tid och resurser. Därför är allmänhetens observationer viktiga för att förstå tillståndet i naturen.
Har du sett en groda, padda eller salamander? Rapportera in den till Artportalen och bidra till att vi ska förstå mer om hur groddjuren och naturen mår.
Rapportera till Artportalen – så här gör du:
För att dina observationer ska sparas och spridas enkelt behöver du skapa ett konto på Artportalen. Sedan kan du med hjälp av en GPS-app hitta den position där du – och den groda, padda eller salamander som du vill rapportera befinner er.
- 1Börja med att skapa ett konto på Artportalen.
- 2Välj ut en eller flera lämpliga lokaler (platser) för inventering och döp dem i Artportalen. Det är viktigt att döpa lokalen för att det ska vara enkelt att hitta flera observationer från samma lokal.
- 3Bestäm hur du vill inventera lokalen, till exempel genom att gå en slinga eller stå på en och samma plats, gå runt hela lokalen eller söka noggrant under en viss tid. Beskriv din metod i kommentarerna.
- 4Ta gärna en bild på lokalen.
- 5Räkna hur många djur, romklumpar och yngel som du ser på varje lokal. Bäst är förstås om du kan känna igen vilken art det är, men vissa arter är svåra att skilja åt, särskilt om man bara ser dem på håll. Då går det bra att rapportera dem som artkomplex (till exempel brungrodor om man inte ser skillnad på vanlig, åker- eller långbensgroda).
- 6Rapportera dina fynd på Artportalen.
- 7Upprepa inventeringen under samma tid/säsong, på samma sätt, år efter år.
- 8Rapportera ”eftersökt men ej återfunnen” om en art som normalt har funnits på lokalen inte längre går att hitta. Det är särskilt viktigt om vi ska förstå minskningar och utdöenden.
Alla Sveriges groddjur är fridlysta
Kom ihåg att alla groddjur i Sverige är fridlysta. Det är inte tillåtet att fånga in djuren utan särskilt tillstånd. Undantag gäller för vanlig padda, åkergroda, vanlig groda och mindre vattensalamander om man vill studera dem och sedan släpper ut dem på samma plats som de fångades.
Kort fakta om Sveriges groddjur
Har du sett en groda, padda eller salamander, men vet inte vilken art det var? Vi har sammanställt fakta om svenska groddjur och salamandrar här nedanför.
Större vattensalamander, Triturus cristatus
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Större vattensalamander kan bli upp till 16 cm, är svart till mörkbrun i färgen och har en knottrig hud, förutom på buken där den är gulorange med mörka fläckar. Tidig vår vandrar den mot sina lekvatten och i samband med leken, som sker i april/maj, utvecklar hanen en ryggkam som får den att likna en liten drake. Leken sker på natten men man kan se den större salamandern i lekvattnet även under dagtid. Hanen är lätta att upptäcka nattetid på grund av en silverfärgad strimma på svansen. Innan och efter lekperioden kan honan kännas igen på att svansen är gul på undersidan. Större vattensalamander har inre befruktning och de lägger sina ägg ett och ett försiktigt inpackat i växtblad.
Utveckling: Larverna kläcks ca 10–30 dagar efter äggen har lagts. Larverna andas via yttre gälar fram tills de är färdigutvecklad efter ca 2–3 månader.
Utbredning: Stora delar av Sverige, upp till och med Ångermanland. Saknas i norra Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland.
Livsmiljö: Lövskogs- och naturbetesområden med fiskfria, gärna permanenta, småvatten. Finns även i skärgårdslandskap.
Status: Livskraftig enligt svenska rödlistan. Listad i EU:s Art- och habitatsdirektiv.
Läte: Inget.
Mindre vattensalamander, Lissotriton vulgaris
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Mindre vattensalamander kan bli upp till 10 cm lång, är brunaktig och lite fläckig med en nästan slät hud. Honan är mer enfärgad än hanen och har mindre framträdande fläckar, om hon har några. Buken är orangefärgad med mörka fläckar och på huvudet har hon tre längsgående ränder. I samband med leken som äger rum tidig vår, oftast i april/maj, men som kan pågå mars-juni, utvecklar hanen en vågig ryggkam. Honan har inre befruktning och packar försiktigt in sina ägg ett och ett i vattenväxternas blad. Leken äger rum nattetid men man kan se mindre salamander i lekvattnet även dagtid.
Utveckling: Äggen kläcks ca 10– 30 dagar efter att äggen lagts. Larvens utvecklingsperiod är ca 2–3 månader.
Utbredning: Tämligen vanlig, till Västerbotten och södra Lappland. Ojämn utbredning.
Livsmiljö: Påträffas i många olika land- och vattenmiljöer. Föredrar fiskfria vatten med mycket växtlighet.
Status: Livskraftig enligt svenska rödlistan.
Läte: Inget.
Klockgroda, Bombina bombina
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Klockgrodan har brun till olivfärgad vårtig hud, och påminner lite om en padda till utseendet. Undersidan är svart och röd/orange/gulspräcklig. När den känner sig hotad, lägger den sig på rygg för att visa färgen som signalerar att den är giftig. Klockgrodan leker i maj/juni men kan höras spela från april ända in i augusti om det är varma vår- och sommarmånader. Klockgrodan leker både dag och kväll. Pupillerna är hjärtformade. Honan kan lägga rom två gånger om året.
Utveckling: Äggen kläcks efter cirka 4 dagar och ynglen utvecklas på 2–3 månader.
Utbredning: Klockgrodan förekommer bara i Skåne, vid Mölle i nordväst och i södra och sydöstra Skåne.
Livsmiljö: Fiskfria och solbelysta vatten vid eller nära naturbetesmarker men påträffas även på strandängar, gamla stenbrott, alkärr och dammar i jordbrukslandskap.
Status: Livskraftig, enligt svenska rödlistan.
Läte: Som kyrkklockor eller som när man blåser i en tomflaska.
Lökgroda, Pelobates fuscus
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Lökgrodan påminner om en padda till utseendet fast har slät hud och blir inte större än 8 cm. Lökgrodan är grå- till gulbrunaktigt marmorerad och har en tydlig grävknöl på bakfötterna som den använder för att gräva ner sig i sanden. På vintern ligger den nedgrävd på frostfritt djup, men även under sommaren gräver lökgrodan ner sig i sanden på dagen. Namnet har den fått för att den ger ifrån sig en svag doft av lök när den känner sig hotad. Lökgrodan leker under en väldigt kort period, oftast i april, och spelet pågår nattetid under vattnet. Honan lägger rommen i en korvliknande sträng fäst vid någon vattenväxt.
Utveckling: Äggen kläcks efter 3– 5 dagar och ynglen har en utvecklingstid på 3–4 månader. Ynglen är väldigt stora och kan bli upp till 13 cm.
Utbredning: Finns enbart på ett fåtal platser i Skåne. Många förekomster är isolerade och små.
Livsmiljö: Lever i öppna landskap, gillar sandiga miljöer, gärna sandiga åkrar. Vanligt lekvatten kan vara fiskfria märgelgravar (gropar som grävts av människor för brytning av märgel dvs kalkhaltig lera) i jordbrukslandskap.
Status: Sårbar, enligt svenska rödlistan.
Läte: Tre korta ”krock”-”krock”-”krock”.
Vanlig padda, Bufo bufo
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Vanlig padda är oftast brunaktig till brunsvart med vårtor på huden och två giftkörtlar på huvudet. Ögats iris är rödorange till kopparfärgad och paddan kan bli upp till ca 12 cm. Paddan leker i april/maj och honan lägger sin rom i långa strängar som hon virar runt växter i vattnet. Ynglen är giftiga och man ser dem ofta simma i stim.
Utveckling: Kläcks efter ca 10–13 dagar och ynglens utvecklingstid är ca 2–3 månader.
Utbredning: Hela landet.
Livsmiljö: Lever i de flesta miljöer och leker i vatten där det finns fisk.
Status: Livskraftig, enligt svenska rödlistan.
Läte: Rråp…rråp…rråp.
Strandpadda, Epidalea calamita
Artbeskrivning
Utseenden och beteende: Strandpaddan är Sveriges minsta padda och blir enbart 4–8 cm stor. Den har vårtig och grön- till gråmarmorerad hud, gröngul iris och en tydlig ljusgul rand på ryggen. Leken börjar i april sträcker sig enda in i augusti. Den leker på natten.
Utveckling: 3–4 dagar efter äggläggningen är äggen färdigutvecklade och ynglen kläcks. Strandpaddans yngel har den kortaste utvecklingsperioden av alla groddjur och är färdigutvecklade småpaddor redan efter 1,5–2 månader.
Utbredning: Förekommer på några få ställen i Skåne, längst kusten från Bohuslän till östra Blekinge.
Livsmiljö: Strandpaddan leker i grunda solexponerade vatten, även där det finns brackvatten som exempelvis hällkar. De förekommer både vid kusten och inåt landet.
Status: Nära hotad, enligt svenska rödlistan.
Läte: Utdraget knarrande.
Grönfläckig padda, Bufotes viridis
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Den grönfläckiga paddan är ljus med vackert gröna fläckar, grönaktig iris och kan bli upp till 10 cm. Leken pågår nattetid under april/maj. Honan lägger sin rom i långa strängar i vegetationsfattiga vatten.
Utveckling: Ynglen kläcks 3–4 dagar efter äggläggningen och är färdigutvecklade små paddor efter cirka 2 månader.
Utbredning: Skånes kuster och på ön Utklippan i Blekinge. En lyckad utsättning har gjorts på Ölands södra udde. Försök med utsättning har också gjorts på Gotland, men hittills utan framgång.
Livsmiljö: Paddorna leker gärna i grunda och vegetationsfria vatten och har inget emot att leka i brackvatten. Den trivs på strandängar och i klippstensområden, men även i störda miljöer som kalkbrott och urbana områden med låg trafik.
Status: Sårbar, enligt svenska rödlistan.
Läte: Långt utdraget läte.
Lövgroda, Hyla arborea
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Lövgrodan är Sveriges minsta groda och kan som störst bli 5 cm. Den är klargrön och svår att upptäcka när den sitter bland bladverk i buskar och träd. På fingrar och tår har den sugkoppar som gör den till en väldigt duktig klättrare. Efter skymning, i maj/juni, när grodan leker, sitter hanen ute på vattenvegetationen och spelar. Ibland hörs den även spela uppe i trädtopparna under augusti/september, mitt på ljusa dan.
Utveckling: Äggen kläcks ca 3–4 dagar efter att de lagts och yngelutvecklingen tar ungefär 1–3 månader.
Utbredning: I södra och sydöstra Skåne. På Onsalahalvön i norra Halland finns en illegalt utsatt population.
Livsmiljö: Lever runt naturbetesmarker och lövskogsområden där den har tillgång till solvarma och fiskfria vatten och där lövverken sträcker sig från marken och upp till trädtopparna.
Status: Livskraftig, enligt svenska rödlistan.
Läte: Ett högt ”kreck”-”kreck”-”kreck”.
Vanlig groda, Rana temporaria
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Den vanliga grodan tillhör tillsammans med åkergroda (Rana arvalis) och långbensgroda (Rana dalmatina) gruppen brungrodor. Den har en stor variation i utseendet. Färgen och mönstret varierar i olika bruna toner och den kan lätt förväxlas med de andra två brungrodorna. För att skilja dem åt kan man titta på undersidan som vanligtvis är fläckig, den vanliga grodan har även en trubbig nos, en liten mjuk grävknöl på bakfoten och blir normalt 10–11 cm. Den vanliga grodan leker i april-maj. Den lägger, precis som åkergrodan, sin rom på en samlad plats i dammen och det enda som skiljer dem åt är att den vanliga grodans rom har ett grumligare geléhölje.
Utveckling: Äggen kläcks ca 9–13 dagar efter äggläggningen och utvecklingsperioden från yngel till smågroda är ca 1,5–2 månader.
Utbredning: Nästan hela landet förutom Öland och Gotland.
Livsmiljö: Flesta land- och vattenmiljöer. Trivs bra i mindre och fiskfria vattendrag.
Status: Livskraftig, enligt svenska rödlistan. Listad i EU:s Art- och habitatdirektiv.
Läte: Knarrande läte, liknar ljudet från en gammal moped.
Åkergroda, Rana arvalis
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Åkergrodan tillhör brungrodorna och är vanligtvis gulbrunaktig med svarta fläckar på ovansidan med ljus och enfärgad undersida. Den kan bli upp till 8 cm. När leken börjar i april blir hanen helt eller delvis blå och kan lätt urskiljas från arterna ”vanlig groda” (Rana temporaria) och ”långbensgroda” (Rana dalmatina) som brukar förväxlas med åkergroda. Andra kännetecken är att den har en spetsig nos och en stor hård grävknöl på bakfoten. Honan lägger tillsammans med andra honor sin rom på ett och samma ställe i dammen. Rommen från åkergroda sjunker till botten.
Utveckling: Äggen kläcks ca 9–13 dagar efter äggläggning och utvecklingen från yngel till smågroda tar ca 1,5 –2 månader.
Utbredning: Hela landet, förutom fjällkedjan.
Livsmiljö: De flesta land- och vattenmiljöer
Status: Livskraftig, enligt svenska rödlistan och stabil på IUCNs-rödlista. Listad i EU:s Art- och habitatsdirektiv.
Läte: Som avlägset hundskall eller ljudet som uppstår när man sänker ner en tomflaska i vatten.
Långbensgroda, Rana dalmatina
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Långbensgrodan tillhör brungrodorna inom familjen ”egentliga grodor”. De har en trumhinna lika stor som ögat placerad snett nedanför och bakom ögat. Färgen är gulbrun till mörkbrun på ovansidan, den har rosaaktig buk, rödaktiga tåleder, ett ”slankt utseende” och kan bli upp till 7–8 cm lång. Den kan lätt förväxlas med ”vanlig groda” (Rana temporaria) och ”åkergroda” (Rana arvalis). Långbensgrodan leker i mars/april och är den art som leker tidigast av alla grodor. Den leker nattetid och spelar under vattnet till skillnad från många andra grodor. Honan fäster sina romklumpar en och en vid en växt eller gren under vattenytan. När ynglen kläckts flyter geléhöljet ofta upp till ytan och kan användas som hjälp vid inventering av långbensgroda..
Utveckling: Äggen kläcks ca 20 - 40 dagar efter äggläggningen och utvecklingen från yngel till smågroda tar ca 2 - 3 månader.
Utbredning: I Sydöstra Skåne, Blekinge, sydöstra Kalmar län och på Öland.
Livsmiljö: Lövskogar och skogar med fuktiga gräsmarker, kärr, bäckar, naturbetesmarker och små vattenkällor nära skogsmiljöer.
Status: Nära hotad, enligt svenska rödlistan.
Läte: Snabbt kurrande ljud.
Ätlig groda, Pelophylax esculentus
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Den ätliga grodan kan lätt förväxlas med gölgrodan. De hör båda till gröngrodorna som har liknande utseende. Ätlig groda blir 11–12 cm, har en liten grävknöl, är grön med svarta fläckar och ett ljust streck längs ryggen. Den tillbringar nästan hela sin tid i och kring vatten, förutom på vintern då den övervintrar under stockar och trädrötter. Leken pågår i maj/juni och man kan höra hanen spela både dag och natt. Honan lägger sin rom på vattenväxter ca 10 cm under vattenytan.
Utveckling: Äggen kläcks cirka 5 dagar efter äggläggningen och utvecklingen från yngel till smågroda tar ca 3–4 månader. Ynglen kan bli rätt stora, mellan 6–8 cm.
Utbredning: Den ätliga grodan finns bara naturligt i södra och sydvästra Skåne samt en lokal i sydöstra Östergötland. lllegala utsättningar finns i Göteborg och Småland.
Livsmiljö: Ätlig groda förekommer i många typer av vatten, även där det finns fisk.
Status: Livskraftig, enligt svenska rödlistan.
Läte: Genomträngande knarrande läte.
Gölgroda, Pelophylax lessonae
Artbeskrivning
Utseende och beteende: Gölgrodan tillbringar större delen av vår, sommar och höst i och intill vatten. Grodan är brun till brungrön med ett ljust streck längst ryggen och blir max 8 cm. Under leken som pågår i maj/juni kan man höra hanen spela, främst under dagen. I samband med leken kan man se hanen blåsa upp sina två vita strupsäckar som sitter vid mungiporna.
Utveckling: Äggen kläcks 5–10 dagar efter att rommen lagts och utvecklingsperioden från yngel till smågroda är ca 3 månader.
Utbredning: I kustområden i norra Uppland, samt i sydöstra Östergötland.
Livsmiljö: Solexponerade dammar och gölar.
Status: Sårbar, enligt svenska rödlistan.
Läte: Börjar med kväkande ”quack” som sedan går över i ett utdraget ”keeeck”-”keeeck”-”keeeck”.