- Startsida
- Stiftelsen Valdemar och Emmy Gustafssons naturvårdsfond
Stiftelsen Valdemar och Emmy Gustafssons naturvårdsfond
Riktlinjer för 2026 års utlysning och beviljande av forskningsmedel
Stiftelsen Valdemar och Emmy Gustafssons Naturvårdsfond bildades 1976 med det testamenterade syftet att bland annat gynna ”vetenskaplig forskning som har till syfte att utveckla metoder och hjälpmedel för förhindrande av en fortsatt förgiftning och förstöring av den svenska naturen.” Sedan dess har en rad insatser genomförts över miljöområdet i vid mening. Naturskyddsföreningen förvaltar fonden och beslutade 2011 att öppet utlysa anslag ur fonden, handlagt av en särskild nämnd.
Till den 1 mars 2026 utlyser stiftelsen totalt upp till 3 miljoner kronor i form av forskningsstipendier om högst 1 miljon kronor vardera.
Utlysningen är öppen för alla ansökningar i linje med stiftelsens syfte, men ansökningar med koppling till följande områden prioriteras:
Skicka in ansökan senast den 1 mars 2026!
Formulär och anvisningar:
While the information and forms are in Swedish, applications in English are welcome.
Prioriterade områden
Klicka på pilarna nedan för att läsa om de prioriterade områdena.
Miljögifter i Sveriges natur
Enormt stora mängder kemikalier används globalt och många av dem saknar fullständig toxikologisk eller miljömässig riskbedömning. Det importeras även produkter utifrån EU som kan innehålla okänd mängd kemikalier som sprids till naturen. Kemikalier kan hamna i naturen under hela dess användningscykel, från tillverkning, användning och avfall och återvinning. Det finns många kemikalier som vi inte vet om, när och hur de sprids till miljön eller hur de påverkar olika organismer. Myndigheter saknar dessutom ofta resurser för att analysera tillräckligt många miljögifter, och ibland inte ens alla de ämnen som lagen faktiskt kräver.
För att öka kunskapen vill vi med den här utlysningen stödja forskning som undersöker förekomst och/eller effekter av kemikalier i svensk natur och i syfte att utveckla metoder och kunskap för förhindrande av negativa effekter av miljögifter. Eftersom det finns många kunskapsluckor inom detta område så är utlysningen bred men vi ser gärna att den undersöker någon av följande frågor:
Utlysningen kan också stödja forskning kring kemikaliereglering, tex hur tillämpning av kemiska miljökvalitetsnormer påverkar spridning av farliga kemikalier i svensk natur.
Sveriges miljölagstiftning och internationella åtaganden
Det grundläggande skyddet för miljön finns i lagstiftningen som på flera nivåer ska bidra till en hållbar utveckling. Sverige var tidigt ute med att införa en integrerad miljöprövning och starka skyddsregler. Sedan EU-inträdet har mycket av rättsutvecklingen inom det miljörättsliga området skett genom nya rättsakter och EU-domstolens domar. Idag har detta givit upphov till frågor om genomförandet av unionsrätten i nationell miljörätt.
Bland de frågor med särskilt rättsvetenskapligt och rättspolitiskt intresse återfinns EU-rättens krav inom bland annat klimaträtt, kolsänkor, artskydd, områdesskydd, vattenkvalitet och flera andra områden. Mycket av problemen återfinns inom tillsynen och de mekanismer som ska åstadkomma efterlevnaden av regelverken. Samtidigt finns betydande lagstiftningsbehov för att efterleva regelverket i den nya naturrestaureringsförordningen.
Mot denna bakgrund kan du inom denna utlysning söka medel för forskning om miljölagstiftning med fokus på tre huvudfrågor:
Hur effektivt bidrar dagens regelverk och rättspraxis till att genomföra Sverige förpliktelser i internationell och EU-rätt på miljöområdet?
Hur effektivt bidrar dagens regelverk och rättspraxis till att genomföra de av Sverige (och EU) antagna miljömålen?
Tillsyn, verkställighet och ansvarsutkrävande (skadeståndsrättsligt, förvaltningsrättsligt och straffrättsligt) för miljöfarliga verksamheter.
Begränsad och effektiv energianvändning
En grundläggande omställning av energisystemen behövs för att nå målen i Parisavtalet eller Sveriges klimatmål. En huvudstrategi världen över är att ersätta den fossila energin med andra energislag och att samtidigt elektrifiera långt fler transporter och industriprocesser. I Sverige talar flera aktörer om behov av en fördubblad fossilfri elanvändning inom få decennier. Samma bedömningar lyfter i regel också fram energieffektivisering, men tillförsel ges störst uppmärksamhet i forskning, utredning och policy, och sociala aspekter och frågor om begränsningar omtalas sällan, trots att fortsatt hög energianvändning påverkar en rad miljö- och andra hållbarhetsmål negativt.
Mot denna bakgrund kan du inom denna utlysning söka medel för forskning om minskad energianvändning, med fokus på två huvudfrågor:
Hur liten kan energianvändning i Sverige, inklusive elanvändningen, vara utan att det påtagligt motverkar andra hållbarhetsmål (inklusive sociala mål)?
Vilka styrmedel och affärsmodeller kan minska den förväntade totala användningen av energi, inklusive elanvändningen, i Sverige?
Stödformer och villkor
Fonden utlyser medel för forskning. Den sökande ska vara disputerad och verksam vid universitet, högskola eller forskningsinstitut som uppfyller Formas kriterier. Både självständiga projekt och utökningar av existerande projekt är välkomna, men i det senare fallet ska det göras vara tydligt vilken utökning som möjliggörs av stiftelsens stöd. Stöd från stiftelsen ska framgå i samband med publicering, arrangemang eller dylikt.
Stöd på upp till 1 000 000 kronor per ansökan kan beviljas till forskning i linje med stiftelsens syfte och särskilt de prioriterade områdena. Stipendiet avser företrädesvis kostnader för löner, resor och publicering i open access. Indirekta kostnader beräknade enligt praxis ersätts med upp till 20 procent. Kostnader för enbart utrustning eller drift ersätts i regel inte.
Inkomna ansökningar granskas av vetenskapliga rådgivare till stiftelsen vad gäller:
- vetenskaplig kvalitet, inklusive frågeställning, genomförande och metod samt vetenskaplig kompetens
- samhällsrelevans
- kommunikativ effekt.
Som utgångspunkt ska arbetet leda till en eller flera vetenskapligt granskade publiceringar med open access. Dessutom ska den genomförda forskningens resultat och slutsatser kommuniceras till berörda målgrupper och gärna en bredare allmänhet.