5 anledningar till att Cementa inte borde ha fått nytt tillstånd
Mark- och miljööverdomstolen gav i juli 2021 rött ljus till Cementa eftersom bolaget misslyckats visa att kalkbrytningen inte påverkar grundvattnet. Trots det har samtliga riksdagspartier röstat igenom en undantagslag för Cementa som ger dem ett frikort – som regeringen i november 2021 använde för att ge bolaget ett ettårigt tillstånd. Här är fem anledningar till varför vi tycker att det var fel och har drivit frågan till Högsta förvaltningsdomstolen:
1. Det bryter mot grundlagen
Att sätta sig över domstolarna och skräddarsy lagar för att tillgodose ett enda bolag strider mot regeringsformen (en av grundlagarna). Det anser Lagrådet som har till uppgift att granska regeringens lagförslag. Lagar ska gälla för alla, inte enskilda människor eller företag, enligt det så kallade "generalitetskravet". Vårt demokratiska rättssamhälle sätts på undantag.
2. Det hotar miljölagstiftningen
När Cementa beviljades tillstånd från regeringen öppnade det upp dörren och skapade förväntningar för andra företag att få anpassade lagar utifrån sina intressen, för att slippa ta miljöhänsyn och att få bedriva miljöskadlig verksamhet. Det slår in på en väg som leder bort från rättssäkerhet och de stabila lagstrukturer som behövs för att skydda naturen och klara klimatomställningen. Miljölagstiftningen – de lagar som finns till för att skydda oss människor, vår natur, och vår rätt till luft och vatten – riskerar att försvagas.
3. Det hotar grundvattnet och naturen på Gotland
På norra Gotland finns höga naturvärden och en stark sårbarhet när det kommer till vattenförsörjningen. Det finns tydliga bevis för att Cementas verksamhet redan idag leder till att saltvatten tränger in i området, enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU). Mark- och miljööverdomstolen skriver i sin dom att grundvattenkvaliteten i Mellersta Gotland-Roma redan idag inte uppnår kraven för god grundvattenstatus. Det är kraftigt förhöjda halter av saltvatten och det finns tendenser till att det har ökat under provtagningsperioden.
Cementa har inte kunnat säkerställa att deras kalkbrytning inte påverkar grundvattnet. Trots att bolaget haft lång tid på sig att komplettera utredningarna har de inte rättat sig efter myndigheternas krav. Det var grundorsaken till att domstolarna inte godkände ansökan om en utvidgad täkt.
4. Buller, damm och ökade transporter
Utöver problemen för grundvattnet medför brytningen även andra negativa aspekter för miljön — buller, damm och ökade transporter. Cement- och betongproduktion står för åtta procent av världens samlade koldioxidutsläpp. Det påverkar inte bara människor utan även djur och växter. Kalkstenstäkterna det är frågan om ligger i områden med bland annat sällsynta fjärilsarter. I domen från Mark- och miljööverdomstolen 2021 tog man dock främst fasta på grundvattenfrågan.
5. Cementbristen är redan löst
Den cementkris som det larmats om är något som koncernen, HeidelbergCement, borde ta ansvar för. Med en dominerande ställning följer rimligtvis ett visst ansvar. Dessutom tycks problemet redan vara löst. Redan flera veckor innan riksdagen fattade beslut slöt Cementa ett avtal med Nordkalk i Storugns, som ligger 1,5 mil från Sliteanläggningen, om att leverera kalksten under sex år i en omfattning som är ”tillräckligt för att försörja Sverige med cement”. Den osäkerhet som återstår är några anmälningsärenden om frakt mellan anläggningarna, lagring av kalkstenen och liknande som rimligen borde gå att lösa när vattenförsörjningen står på spel. I en inlaga från länsstyrelsen från juni 2022 ”ifrågasätter” länsstyrelsen rentav ”den problembild som redovisas vad gäller bristande materialtillgång och infrastrukturförutsättningar för import av cement till Sverige”.
