5 sätt som kriget i Ukraina påverkar klimat och miljön

Förstörelsen av infrastrukturen och miljön i Ukraina har varit stor sedan kriget började. Ukraina har en stor industri- och energisektor med anläggningar spridda över stora delar av landet. När Ryssland intensifierar sin militära aktivitet är det ofta i anknytning till dessa som striderna rasar. Attacker i industriområden, mot oljedepåer och mot militära anläggningar förorenar på olika sätt luft, mark och vatten.

Det här får förstås stora negativa effekter på både människors hälsa, ekosystem och natur. Ukraina har en rik biodiversitet och flera viktiga naturområden. Ett exempel är området längs med Svarta havet där både kusten och havet nu förorenas i takt med att striderna intensifieras. På många håll rapporteras det också om skogsbränder, vilket ytterligare riskerar att ödelägga natur och bidra till utsläpp.

– Brott mot miljön handlar inte bara om naturen, det handlar om människor. Kriget kan orsaka många dödsfall i framtiden på grund av föroreningar. Matförsörjningen och våra bördiga jordar är i stor fara, säger Yevhenia Zasyadko på Ecoaction.

Ukraina har 15 kärnreaktorer vid fyra aktiva kärnkraftverk. Sedan invasionen startade har Ryssland tagit kontroll över flera av dessa, däribland landets största kärnkraftverk Zaporizjzja men även det nedlagda Tjernobyl, ett kärnkraftverk som blev känt världen över efter olyckan 1986.

Med flera av kärnkraftverken nu i Rysslands händer stiger oron för att säkerheten äventyras. Dels finns det en oro att en ny olycka likt den i Tjernobyl ska triggas, dels att avfallet från kärnkraftverken inte hanteras på korrekt sätt.

Utsläpp av strålning från ett kärnkraftverk i Ukraina skulle få omedelbara och förödande konsekvenser för människor och miljö. Hittills har det inte förekommit några radioaktiva läckor men det har rapporterats om att radioaktivt damm spridits när militärfordon rört sig runt kärnkraftverken. Flera av de skogsbränder som härjar i landet är också i området runt just Tjernobyl.

När konflikten drar ut på tiden blir hoten mot matförsörjningen allt större. Det här drabbar inte bara miljontals ukrainare, utan även hundratals miljoner människor runt om i världen.

Ukraina, som ofta kallas ofta för Europas kornbord, är ett land med 40 miljoner människor, men de producerar mat för 400 miljoner människor runtom i världen.

Ukraina och Ryssland producerar tillsammans nästan 30 procent av världens vete. Kriget har gjort det svårt för ukrainska bönder att fortsätta med sitt jordbruk och Ryssland att sälja sina produkter. När produktionen och exporten hotas stiger priserna på livsmedel vilket gör att många människor världen över kommer att behöva gå hungriga när de inte har råd eller tillgång till viktiga livsmedel. FN beräknar att över 20 länder runt om i världen, många av dem i Afrika och Mellanöstern, får mer än hälften av sitt vete från Ukraina och Ryssland. Många av dessa länder är fattiga och tillhör redan de som drabbas allra hårdast av klimatförändringarnas effekter.

Ukraina är också världens största producent av solrosolja – över 50 procent av all solrosolja kommer från Ukraina. På grund av hotad produktion och stigande priser väljer nu många matproducenter att byta ut solrosolja mot till exempel palmolja. Det här riskerar att skapa en ökad global efterfrågan på palmolja – en redan kontroversiell produkt som är en starkt bidragande orsak till skövling av regnskog.

Detta krig har gjort det ännu tydligare hur beroende Europa är av fossil energi och att även Sverige är en del av detta beroende. Fossila bränslen har stark koppling både till omfattande miljöproblem och till våldsamma konflikter. Sverige och andra länders import av rysk olja och gas innebär stora inkomster som finansierar Putins krig i Ukraina.

Med FN:s klimatpanels IPCC senaste skarpa varning om klimatkrisen färsk i minnet är Rysslands invasion av Ukraina en dyster påminnelse om just hur viktigt det är att stoppa världens beroende av fossila bränslen.

Tillsammans med över 450 organisationer från 49 länder uppmanar Naturskyddsföreningen EU att omedelbart strypa importen av rysk olja och gas. Det är också något svenska folket sluter upp bakom, en Sifo-undersökning visar att hela 91 procent tycker att det är en bra idé.

På grund av kriget riskerar miljöfrågor att hamna allt längre ned på priolistan, både i Ukraina och i resten av världen.

Kortsiktiga åtgärder för att möta följdeffekter av kriget, exempelvis höjda bränslepriser, riskerar att äventyra nödvändiga klimatåtgärder. IPCC är tydliga i sin senaste rapport att läget är akut och att klimatkrisen kräver omedelbar handling. Samtidigt har den svenska regeringen presenterat flera kortsiktiga och kontraproduktiva förslag:

Det här är åtgärder som riskerar att göra oss ännu mer beroende av bland annat fossila bränslen och ohållbar matproduktion.

Kriget riskerar också att leda till att viktiga klimatförhandlingar och klimatanpassningsåtgärder blir haltande. Ett av budskapen från klimatmötet COP26 var att alla länder ska skärpa sina klimatlöften inför nästa möte. Risken är nu stor att många länder avvaktar eller låter bli att lämna in skärpta löften. Klimatanpassningen i fattigare länder, som har svårare att möta stigande bränslepriser, blir allt svårare att genomföra. Även löftena om att rika länder ska öka sin klimatfinansiering för att stötta fattigare länders klimatarbete kan äventyras när satsningar i stället görs på stärkt försvarsmakt.

I Ukraina riskerar de framsteg för miljön som hitintills gjorts att gå om intet. De miljöproblem som uppstår till följd av konflikten riskerar också att bli bortglömda eftersom de överskuggas av så många andra problem. För miljöorganisationer i Ukraina kommer det att bli svårt att bedriva ett aktivt miljöarbete i landet. Det innebär inte på något sätt att de gett upp.

Vår samarbetsorganisation Ecoaction, Ukrainas största miljöorganisation, uppmanar oss att inte låta kriget överskugga den viktiga miljökampen. De fortsätter själva sitt arbete, trots obegripligt svåra omständigheter. De bedriver bland annat påverkan för att stoppa importen av ryska fossila bränslen och samlar in bevis för de brott mot miljön som begås under kriget. Här kan du följa deras modiga och inspirerande kamp.