5 uppmaningar till regeringen under ordförandeskapet i EU

Under första halvåret 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Det innebär att planera och leda arbetet i rådet. Sverige utgör tillsammans med Tjeckien och Frankrike en ordförandeskapstrio som samarbetar genom ett 18-månadersprogram med en gemensam agenda med målsättningar.

EU:s gröna giv, som den nuvarande EU-kommissionen presenterade 2019, har gett resulterat i en lång rad lagstiftningsförslag på klimat- och miljöområdet. Nu är det högt tryck för att många processer ska hinna gå i mål under den nuvarande mandatperioden, det vill säga innan Europaparlamentsvalet i maj 2024. Under Sveriges ordförandeskap väntas slutförhandlingar i flera lagstiftningsprocesser.

Samtidigt inleds eller fortsätter pågående förhandlingar om andra. Sverige måste se till att tempot hålls uppe under det svenska ordförandeskapet så att viktiga lagstiftningar för klimat och natur kan bli verklighet.

Naturskyddsföreningen har sammanställt några miljöpolitiska beslut som Sveriges bör driva under ordförandeskapet:

Det svenska ordförandeskapet måste verka förbetydligt högre ambitioner i klimatpaketet Fit for 55. Lagstiftningen kring EU:s utsläppshandelssystem måste bli ambitiös och all gratis tilldelning av utsläppsrätter upphöra snarast, långt före 2030. EU ska visa globalt ledarskap på klimatområdet och Sverige måste visa ledarskap inom EU, speciellt som ordförandeland.

Naturskyddsföreningen är oroad över ministerrådets positioner kring flera av de lagförslag som ingår i paketet, som ska säkerställa att EU:s – och medlemsstaternas – klimatmål kan uppnås. Det som kallas flexibilitet och relativa mål kan urvattna ambitionerna i lagstiftningen så att den i praktiken inte styr mot den utsläppsminskning som är syftet. Utsläppen vid källa måste och kan minska för att nå nära noll till 2035–2040. Då är det möjligt att åstadkomma den utsläppsminskning som är EU:s ansvar för att uppnå 1,5-gradersmålet, samtidigt som man ökar kolsänkan.

Det svenska ordförandeskapet måste verka för en stark förordning om hållbar användning av bekämpningsmedel. Den föreslagna minskningen av användningen av kemiska bekämpningsmedel skulle ha en stor positiv effekt på den biologiska mångfalden i Europa.

Det är särskilt viktigt att målen i EU-kommissionens lagförslag blir bindande och att förslaget inte urvattnas. Sverige kan nu ta ansvaret och verka för att EU-kommissionens förslag antas - och leda arbetet framåt i rådsförhandlingarna för att uppnå målen i EU:s gröna giv. Naturskyddsföreningen har under många år jobbat för de mål som nu beskrivs i lagförslaget. Bindande mål på EU-nivå skulle gynna svensk konkurrenskraft eftersom Sverige generellt redan använder mindre mängd bekämpningsmedel per hektar åkermark än vissa andra EU-länder. Att nå målen och minska bekämpningsmedel är avgörande för att stoppa den alarmerande förlusten av biologisk mångfald i Europa.

Det är viktigt att Sverige står upp för det förslag till bindande lagstiftning som EU-kommissionen har presenterat om restaurering och återställande av natur och leder förhandlingarna framåt, utan att urvattna skyddet för miljön.

Att hantera förordningen om restaurering av natur blir en viktig uppgift för det svenska ordförandeskapet. I IPCC:s rapport 2022 betonades att världen och Europa har ett litet och snabbt krympande fönster för att trygga en framtid där människor kan överleva. De allt vanligare extrema väder- och klimathändelserna har gett oåterkalleliga konsekvenser. Både naturen och samhället utsätts för katastrofala påfrestningar. I rapporten krävs snabba insatser för att restaurera skadade ekosystem under de närmaste tio åren så att konsekvenserna av klimatförändringarna mildras. Framför allt bör skadade våtmarker, vattendrag, skogs- och jordbruksekosystem samt marina miljöer restaureras.

Naturskyddsföreningen stödjer förslaget till förordning och instämmer i EU-kommissionens slutsats att bindande lagstiftning är nödvändig, inte minst för att skapa incitament för de restaureringsåtgärder som måste göras för att uppnå målen i EU:s strategi för biologisk mångfald.

Ett företag måste hållas ansvarigt om verksamheten inskränker mänskliga rättigheter och drabbar miljön. De som drabbas av ett företags verksamhet måste få möjlighet till gottgörelse. Sverige har en viktig möjlighet att driva på beslut om denna lagstiftning under det svenska ordförandeskapet.

Naturskyddsföreningen välkomnar EU-kommissionens förslag till direktiv som omfattar det som kallas ”tillbörlig aktsamhet” för företag i fråga om hållbarhet. Utgångspunkten för det här direktivet måste vara att människor och miljö inte ska komma till skada till följd av företagsverksamhet. Frivilliga riktlinjer för företag räcker inte utan det behövs en lagstiftning som omfattar hela EU med tydliga krav på alla företag, inklusive den finansiella sektorn. Lagstiftningen ska förebygga och förhindra skada på människor och miljö i hela värdekedjan. Det är oroväckande att regeringen har föreslagit försvagningar av direktivet på flera punkter bland annat när det gäller möjligheter att ställa företag till svars för kränkningar av mänskliga rättigheter och skada på miljön.

Hur Europas skogar skall restaureras och övervakas är viktiga punkter på det svenska ordförandeskapets agenda. EU:s skogar spelar en stor roll för att nå både klimatmål och mål kring biologisk mångfald i EU. Värdefulla skogar måste såväl skyddas som restaureras, men det behövs också nya sätt att bruka skogen. Därför är implementeringen av EU:s strategi för biologisk mångfald och EU:s skogsstrategi viktiga insatser där det svenska ordförandeskapet måste föregå med gott exempel.

Nya EU-initiativ inom ramen för EU:s nya skogsstrategi behövs för att bidra till en omställning mot ett mer naturnära och hållbart skogsbruk. Ett ramverk för strategisk övervakning och rapportering av tillståndet och användningen av Europas skogar är nödvändigt både för klimatpolitiken och arbetet med natur- och artskydd. Det behövs också för att säkerställa motståndskraftiga skogar i klimatförändringarnas tidevarv. Vi uppmanar det svenska ordförandeskapet att på ett konstruktivt sätt, tillsammans med EU-kommissionen, engagera sig i utformandet av en ny skogsövervakningslag.