9 åtgärder för en säker vattentillgång

I Sverige har dricksvatten och badvatten med god kvalitet länge varit en självklarhet. Men på grund av klimatförändringar, övergödning och miljögifter ökar vår sårbarhet också när det kommer till vattenkvaliteten. Ett förändrat klimat ökar risken för både översvämningar och torka, som påverkar både grundvattentillgången och ytvattenflödena. Vattenfrågan behöver få mer uppmärksamhet och bli en tydlig del av klimatanpassningen av samhället. Dricksvattenförsörjningen måste säkras även långsiktigt och vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag bibehållas, bland annat genom ett gemensamt arbete av alla berörda parter inom varje avrinningsområde i landet. 

Enligt SMHI kommer risken för skyfall att öka i framtiden till följd av klimatförändringar. Häftiga skyfall ställer nya krav på avloppssystemen och samhällsplaneringen, särskilt i stadsmiljöer där marken ofta är täckt av betong eller asfalt så att vattnet inte kan rinna ner i marken. 

Vid skyfall kommer extremt stora mängder vatten under kort tid. Det kan öka risken för översvämningar och skador på byggnader och infrastruktur. För att en stad ska kunna fortsätta att fungera också efter skyfall eller snöstorm är det viktigt att den är planerad så att nederbördsvattnet kan samlas upp på genomtänkta sätt. Träd, grönområden och gräsytor är till exempel viktiga för att vattnet ska ha någonstans att ta vägen och inte orsaka översvämningar.  

Vi vill att vattenfrågor ska uppmärksammas mer i svensk stadsplanering.  

Det är inte bara vattentillgången som påverkas av ett förändrat klimat. Också vattenkvaliteten påverkas. Torrare somrar och en högre havsnivå kan till exempel leda till en högre risk för att saltvatten tränger in i vattentäkter i låglänta och kustnära områden. Samtidigt kan vi drabbas av ökade risker för föroreningar i vattentäkterna eftersom urlakningen av miljöfarliga ämnen kan öka i samband med skyfall och översvämningar. Det här ställer ökade krav på vattenverkens rening. För att klara framtidens vattenförsörjning på ett säkert sätt måste reningsteknikerna anpassas efter de nya förutsättningarna och vattentäkternas fysiska och juridiska skydd måste säkras utifrån de nya hoten.  

Ungefär hälften av dricksvattnet i Sverige kommer från ytvatten. Det är alltså mycket viktigt att vi skyddar våra ytvatten från föroreningar så att vi har tillgång till bra råvatten.  Att rena råvatten från kemiska bekämpningsmedel medför stora kostnader för samhället, och därmed konsumenterna, i form av kontroll, tillsyn och i värsta fall dyra investeringar i reningsanläggningar. För att förhindra att kemiska bekämpningsmedel hamnar i våra vatten, anser Naturskyddsföreningen att tillstånd inte ska ges till användning av dessa bekämpningsmedel i zonen närmast en vattentäkt, den så kallade primära zonen. 

För att undvika att människor, djur och natur utsätts för skadliga industrikemikalier anser vi att försiktighetsprincipen ska gälla. Ämnen som misstänks vara skadliga ska inte släppas ut på marknaden och därmed inte heller riskera nå vare sig grundvatten, sjöar eller vattendrag. 

I dag finns stora kunskapsluckor kring många industrikemikalier och deras påverkan på vår hälsa och miljö. Vi anser att det säkra ska gå före det osäkra, och ett viktigt steg i arbetet mot en giftfri vardag är att försiktighetsprincipen blir till verklighet. Farliga ämnen måste identifieras och stoppas tidigare, i stället för att vi ska upptäcka deras skadlighet när de redan spridits i naturen. 

> Läs mer om vad vi tycker om försiktighetsprincipen i vår policy för miljögifter.  

EU:s kemikalielagstiftning REACH måste implementeras snabbare och skärpas. För att förhindra att farliga ämnen ersätts med snarlika ämnen vill vi att kemikalier ska kunna utvärderas och förbjudas i grupp. Dessutom vill vi att de farligaste ämnena ska fasas ut eller förbjudas i en snabbare takt. Idag finns det undantag i lagstiftningen för både polymerer, nanomaterial, importerade varor och så kallade lågvolymämnen. Naturskyddsföreningen anser att alla kemikalier som brukas inom EU bör gå igenom REACH processen för att säkerställa att människors hälsa och miljön skyddas.  

> Läs om våra tips på hur du undviker farliga kemikalier.

Vi tycker inte att det ska finnas några produkter som innehåller PFAS i detaljhandeln. Just nu går det för långsamt att vänta på att lagstiftningen ska förändras. För att det ska vara möjligt att så snabbt som möjligt få bort PFAS från konsumentprodukter, och därmed också minska utsläppen av dessa ämnen till naturen, tycker vi i stället att handeln ska ställa krav på sina producenter. På så sätt kan vi snabbare fasa ut PFAS från de produkter som säljs i butikerna. Några butiker har redan gått den här vägen, nu vill vi att fler ska haka på. 

> Läs mer om PFAS.

Bekämpningsmedel innehåller ofta ämnen som kan vara skadliga för miljö och hälsa. En stor del av bekämpningsmedlen används inom jordbruket, men ämnena kan spridas från åkrar till omgivande vatten och natur.   Användandet av kemiska bekämpningsmedel är oförändrad sedan 1990-talet. För att vända utvecklingen och begränsa användandet måste skattereglerna ändras. I Sverige påverkas användningen av bekämpningsmedel bland annat av en bekämpningsmedelsskatt – en skatt som inte fungerar som den ska. Den skatt vi har i dag är verkningslös och har ingen miljöstyrande effekt.  

Vi på Naturskyddsföreningen efterlyser en uppdaterad beskattningsmodell, som faktiskt kan bidra till att minska spridningen av bekämpningsmedel i naturen och därmed också i vattnet. 

I dagens Sverige finns alldeles för få våtmarker och småvatten. Under mer än hundra år har vi dikat ut våtmarker och sänkt eller torrlagt sjöar för att skapa mer odlingsmark och öka produktiviteten i skogen. Våtmarker fungerar som naturliga filter som filtrerar bort näringsämnen och gifter ur vatten. Om man återskapa en del av de utdikade våtmarkerna minskar man läckaget av giftiga och övergödande ämnen samtidigt som man bidrar till att fler grodor, fåglar och växter som trivs där det är vått kan hitta någonstans att leva. Intakta våtmarker lagrar också stora mängder kol, som istället släpps ut när våtmarken är utdikad och torvlagret börjar brytas ned. Naturskyddsföreningen har ett eget våtmarksprojekt – Tid för våtmark – där vi arbetar för att återskapa, restaurera och sköta våra viktiga våtmarksmiljöer. 

> Läs mer om våtmarker här.

> Sätt stopp för ett gräsligt ogräsmedel 

Enskilda avlopp svarar för en oproportionerligt stor andel av de övergödande ämnen som läcker från VA-sektorn till sjöar och hav. Många avloppsanläggningar i Sverige idag är olagliga och lever inte upp till kraven på rening. Som fastighetsägare är man ansvarig för att ens avloppsanläggning fungerar. Om fler uppdaterade sina gamla, dåligt fungerande avloppsanläggningar skulle läckaget av övergödande ämnen minska och sjöar och vattenkvalitén i havsvikar förbättras. 

> Här finns tips på hur du kan uppdatera ditt avlopp.