Allt du behöver veta om lodjur och deras viktiga roll i ekosystemet

Lodjur, vår svenska tiger är, på grund av deras majestätiska utseende och hemliga beteende, väldigt omtyckt av många människor. De spelar en viktig roll i ekosystemet genom att reglera populationer av exempelvis rådjur och hjort. Lodjur skiljer sig från andra kattdjur på flera sätt. Till exempel har de kortare ben och en kortare svans än andra kattdjur, som lejon och tiger. De kan, tack vare sin spänstiga gångstil, ta sig fram snabbt och smidigt i skog och berg. 

Lodjuren är en naturlig del av Sveriges ekosystem och de spelar en viktig roll som toppredator. De befinner sig högst upp i näringskedjan och påverkar alla arter under sig. Genom att jaga och äta klövvilt som exempelvis hjortar och rådjur, hjälper de till att reglera storleken på populationen, på så sätt bidrar lodjuret till att hålla naturen i balans och stammarna av klövvilt friska. Dessutom kan risken för trafikolyckor minska när klövviltstammarna regleras.

I Sverige är jakten den största dödsorsaken för vuxna lodjur men många lodjur dödas även i, trafiken och i viss mån av sjukdomar som skabb. Lodjur och andra stora rovdjur är fridlysta i Sverige, men undantagsregler tillåter licensjakt för att minska skador på tamdjur. Även skyddsjakt är tillåtet för att hantera skador på tamdjur. Illegal jakt är fortfarande ett stort problem som kräver ökade resurser för bevakning och tillsyn. 

När ett djur klassas som sårbar på Artdatabankens rödlista betyder det att det är hotat och det finns en risk att det kan försvinna från vår natur. Det finns flera faktorer som kan göra att ett djur blir rödlistat, till exempel att dess livsmiljö minskar eller förstörs, att den utsätts för illegal jakt eller att den påverkas av miljögifter. Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut från landet. I lodjurets fall kan den förvärras om jakten blir för stor eller om lodjurets drabbas av sjukdomar. 

Lodjur är inte farliga för människor och undviker vanligtvis människor. De kan förstås reagera om de känner sig hotade som vid jakt eller om de behöver försvara sina ungar. 

Det är ovanligt att lodjur skadar stängslade tamdjur i södra Sverige, men det kan hända om det finns brist på annan föda. I norra Sverige tar lodjuren en hel del tamrenar. Hur många tamrenar som tas varje år vet man dock inte säkert. 
 
Bristen på föda för svenska rovdjur beror delvis på jakt och exploatering av mark. I takt med att det blir allt färre bytesdjur kvar kan rovdjuren få svårare att hitta mat.  

Rovdjursstängsel, ett elektriskt stängsel som sätts upp som en förebyggande åtgärd för att skydda tamdjur mot rovdjursangrepp. Stängslet fungerar genom att ge en elektrisk stöt till djuret som försöker ta sig igenom det. Fördelarna med rovdjursstängsel är att det minskar antalet angrepp på tamdjuren och därmed minskar också risken för skador och ekonomisk förlust för tamdjursägaren. Det kan även bidra till att minska konflikter mellan rovdjur och människor, och öka möjligheten för rovdjuren att leva kvar i naturen.

Tamdjurshållare får bidrag från sin länsstyrelse för att köpa in rovdjursstängsel. Föreningar som Rovdjursföreningen och Naturskyddsföreningen hjälper ibland till med att sätta upp stängslen.

Det är svårt att uppskatta exakt hur många lodjur som finns i Sverige idag, men det finns cirka 1400 individer enligt Naturvårdsverket. Men inventeringen gör man på vintern innan jakten så i den uppskattningen har man inte räknat av de djur som dödas i jakt, illegal jakt eller vinterdödligheten. 

Rödlistning är tyvärr inget som stoppar jakt och trots att lodjuret är skyddat både i Bernkonventionen och Livsmiljödirektivet så jagas lodjur med hjälp av så kallade undantagsregler. Licensjakt på lodjur tillåts i vissa områden för att reglera populationen och minska konflikter med tamdjursuppfödare. Det finns också skyddsjakt på lodjur i vissa fall, till exempel om ett lodjur dödat en större mängd renar.