Allt om naturtoppmötet i Colombia

CBD-COP står för ”Convention on Biological Diversity - Conference of the Parties” och är FN:s konferens om biologisk mångfald, ett naturtoppmöte. Konventionen om biologisk mångfald skrevs under av 150 länder vid Rio-toppmötet 1992. Målet är att bevara biologisk mångfald, använda den på ett hållbart sätt och rättvist dela vinster från användning av genetiska resurser. Nu har 196 länder, där även EU ingår, förbundit sig att uppfylla ramverket, men inte USA och Vatikanen. De länder som har skrivit under konventionen möts vartannat år för att diskutera och besluta om åtgärder för att nå de uppsatta målen.

Naturtoppmötet COP16 handlar om att accelerera arbetet med att skydda vår planets biologiska mångfald. Målen som sattes på det senaste naturtoppmötet i Montreal inkluderar att skydda 30 procent av världens land- och havsområden samt att restaurera 30 procent av förstörda ekosystem till 2030. Det räcker dock inte att enbart skydda och restaurera, därför finns det också mål för att ställa om samhället och ekonomin så att trycket på våra ekosystem och naturresurser minskar. För att uppnå detta krävs det att länderna inte bara gör åtaganden, utan också vidtar konkreta åtgärder på nationell nivå.

Det är viktigt att mötet ser till att länderna nu genomför de konkreta handlingar på nationell nivå som de tidigare kommit överens om. Det handlar bland annat om att skydda och restaurera 30 procent av naturen. Det är också viktigt att länderna lyckas få till finansieringen, så att rika länder kan stötta länder med utbredd fattigdom i deras arbete med att skydda den biologiska mångfalden. En annan viktig fråga är att det blir en rättvis fördelning av den nytta som uppstår när genetiska resurser används.

Det nya ramverket betonar mänskliga rättigheter och erkänner urfolk och lokalsamhällens viktiga roll i att skydda biologisk mångfald. Deras bidrag till bevarande och hållbart brukande är centralt i flera mål. Ramverket lyfter även miljöförsvararnas utsatta situation. Att försvara naturen och hindra exploatering blir allt farligare. På många platser runt om i världen hotas, förföljs och till och med mördas miljöförsvarare. Den alarmerande utvecklingen måste vändas och miljöförsvarare få stärkt skydd.

Temat för COP16 är “Peace with Nature”, vilket betonar kopplingen mellan natur, konflikt och fred. Mötet ska vara ett “folkets möte” och har särskilt uppmuntrat deltagande från civilsamhället, urfolk, lokalsamhällen, kvinnor och unga. Alla beslut ska tas med respekt för mänskliga rättigheter.

En central del av konferensen är att granska genomförandet av det så kallade Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (KMGBF) och säkerställa att alla länder har kapacitet att genomföra de nödvändiga åtgärderna.

Trots de ambitiösa målen går arbetet med att implementera det globala ramverket för långsamt. Många länder, inklusive Sverige, har ännu inte levererat de nödvändiga handlingsplanerna och strategierna. Naturskyddsföreningen betonar att ekonomiskt starka länder måste bidra mer för att hantera konsekvenserna av deras konsumtion på ekosystemen i fattigare länder.

COP16 i Cali är ett viktigt möte i kampen för att bevara biologisk mångfald. Med starkt ledarskap och internationellt samarbete kan vi hoppas på att skapa en hållbar framtid för kommande generationer. Det är nu upp till världens ledare att visa att de tar vetenskapens larmrapporter på allvar och vidtar de åtgärder som krävs för att vända den pågående naturkrisen.

Colombia är en idealisk plats för denna viktiga konferens. Den colombianska delen av Amazonas är känd för sin rika biologiska mångfald. Här finns en mängd olika djur- och växtarter, många av dem unika för regionen. Colombia är också ett land med stor kulturell diversitet och har särskilt lyft fram den viktiga rollen som bland annat urfolk har för bevarande av biologisk mångfald.

Amazonas spelar en avgörande roll i att reglera klimatet och bevara biologisk mångfald. Under 2024 har Amazonas drabbats av rekordmånga bränder initierade av mänsklig aktivitet och förvärrade av den torka som klimatkrisen leder till. Dessa bränder hotar inte bara den biologiska mångfalden utan bidrar också till ökade koldioxidutsläpp, vilket förvärrar klimatkrisen. Att skydda Amazonas är därför en central fråga under COP16, och det krävs globala insatser för att stoppa avskogningen och återställa de skadade områdena.