Ändrat klimat driver människor på flykt
I takt med att klimatet förändras tvingas fler och fler människor lämna sina hem. De hotas av alltifrån matbrist till översvämningar och konflikter. Och de som är mest utsatta är de som bor i oroliga och fattiga områden.
År 2050 kommer så mycket som 143 miljoner människor vara på flykt från sina hem på grund av klimatförändringar. Och det bara i Latinamerika, södra Asien och Afrika söder om Sahara. Det visar beräkningar från Världsbanken.
Det finns ingen internationellt erkänd definition för miljöflyktingar eller klimatflyktingar. Att ha drabbats av klimatförändringar är inte heller ett giltigt skäl för att få asyl. Ändå finns det över hela världen människor som tvingats fly på grund av torka, översvämningar eller uteblivna skördar i kölvattnet av klimatförändringar.
Klimatförändringar hotar freden
– Klimatförändringarna är ett växande hot mot fred och välstånd, sade FN:s generalsekreterare António Guterres i sitt tal under FN:s möte om klimat och hållbar utveckling 2017.
António Guterres, som tidigare var högkommissionär för FN:s flyktingkommissariat UNHCR, har upprepade gånger påpekat sambanden mellan klimatförändringarna, global instabilitet och en växande mängd flyktingar i världen. Han menar att klimatförändringarna är vår tids stora utmaning.
Klimatförändringarna förstärker andra redan existerande hot och ökar ekonomisk och politisk instabilitet. De ökar förekomsten av både plötsliga väderkatastrofer som översvämningar och stormar och mer långsamma katastrofer som torka och ökenspridning. De bidrar till dåliga eller inga skördar, hunger och överbefolkade stadskärnor. Dessutom underblåser klimatförändringar politisk instabilitet och förvärrar effekten av krig, vilket i sin tur leder till att ännu fler människor tvingas fly.
Konkurrensen om resurser ökar
Klimatförändringarna påverkar människors livsvillkor direkt och indirekt så att motsättningar och risken för konflikter ökar. Konkurrensen om viktiga och bristande resurser – som färskvatten, jordbruksmark och betesområden – förvärras.
Men det går oftast inte att peka ut en enskild orsak till konflikter, utan det rör sig om ett samspel mellan flera olika faktorer som fattigdom, social orättvisa och bristande statliga institutioner. Faktorer som påverkas mer eller mindre av klimatförändringar.
Ett aktuellt exempel kommer från Syrien. Den stora torkan som härjade i Syrien 2007-2010 bidrog till att konflikten i Syrien bröt ut 2011. Det var den värsta torkan i Syrien i modern tid, skördar uteblev och många jordbruksfamiljer såg sig tvingade att flytta till städerna. Torkan var ovanligt svår och långvarig, och forskare menar att det sannolikt berodde på den globala uppvärmningen, som vi människor orsakat (Colin P. Kelley et al, 2015).
Klimatförändringarna hotar tillgången på mat
Klimatförändringarna har negativ påverkan både på naturen och på människors möjligheter till försörjning. Ett förändrat klimat påverkar i stor utsträckning levnadsvillkoren för människor som är beroende av vad naturen ger i form av jordbruk, fiske eller skogsbruk.
Risken för förlust av viktiga skördar ökar i takt med högre risk för extrema väderförhållanden som torka och översvämningar. Det bidrar till ekonomisk instabilitet när priset på viktiga grödor fluktuerar.
Även tillgången till vatten kommer att bli sämre. I Afrika förväntas de torra regionerna bli ännu torrare. Många människor kommer drabbas när skördar slår fel och vattentillgången minskar, inte minst i regioner som Sahel-området söder om Sahara – ett område som redan tidigare är utsatt för torka. Möjligheterna till anpassning är ytterst begränsade på stora delar av kontinenten.
Klimatförändringarna orsakar översvämningar
Det varmare klimatet gör att havsnivån höjs och hotar landområden och hela nationer som ligger nära havsytan, som Bangladesh och önationer i Stilla havet.
Lågt liggande öar och deltaområden hotas av översvämningar och stigande havsnivåer. Men redan innan det gått så långt är risken stor att saltvatten tränger in i grundvattnet och försaltar jordbruksmark.
På önationen Kiribati, som är en av världens lägst liggande länder, har evakuering redan blivit officiell nationell politik.
Naturskyddsföreningen vill motverka klimat-orättvisa
Klimatförändringarnas konsekvenser som till exempel översvämningar, extremväder och höjda havsnivåer slår särskilt hårt mot de människor som lever i fattigdom. Samtidigt är det världens höginkomstländer som bär det stora ansvaret för klimatförändringarna.
Inom Naturskyddsföreningens globala arbete med klimatfrågor samarbetar vi med organisationer som arbetar med att stärka lokalsamhällens rättigheter och för att minska de global utsläppen samtidigt som alla människor ska få tillgång till förnybar energi. Våra samarbetsorganisationer arbetar också på olika sätt med klimatanpassning.
Hopp trots allt
Trots de dystra prognoserna kring klimatförändringarna och deras påverkan på världen ser FN:s generalsekreterare anledning att vara optimistisk.
– Klimatförändringarna ger oss också ett enormt tillfälle till förändring som vi inte har råd att missa. Att agera för klimatet är inte bara det enda rätta, det är också bra för affärerna. Det har potential att frigöra stor ekonomisk tillväxt i alla regioner och för alla människor, menar António Guterres.
Hur man än ser på saken är klimatförändringarna något som angår oss alla i vår globala värld. Det är vi människor som orsakat den. Det är vi – och naturen, förstås! – som drabbas och det är bara vi som kan göra något åt det.