Är bokashi bra för miljön?

2018 beslutade Europeiska rådet att allt bioavfall inom EU måste källsorteras eller återvinnas vid källan senast den sista december 2023. Beslutet är en miljö- och klimatåtgärd i syfte att skapa hållbara system som minskar vårt uttag av jordens naturresurser och ökar cirkulariteten.

Livsmedelsavfall kan delas upp i två delar. En del som ofta benämns som matsvinn, vilket utgörs av matrester eller överblivna produkter som kasserats. Den andra delen är skal, ben, kaffesump etc. som inte går att äta. Enligt Naturvårdsverket kommer 71 procent av allt matavfall i Sverige från vanliga hushåll, och där är forskarna eniga om att det mest resurseffektiva alternativet är att matsvinnet minskar, dvs den del av matavfallet som kan ätas men kastas. Vad som är bästa metoden för att ta hand om allt livsmedelsavfall är däremot föremål för diskussion. Vilka alternativ står till buds och vad är bäst för miljön?

Bokashi är en fermenteringsmetod där man med hjälp av mikroorganismer bryter ner organiskt material till jordförbättring som sedan blandas med vanlig jord för odling. Metoden utvecklades under 1980-talet i Japan och idag finns flera olika produkter på marknaden som innehåller effektiva mikroorganismer (EM) för att starta och snabba på nedbrytningen. Det ingår fem olika grupper av mikroorganismer i EM men de tre viktigaste är:

Mjölksyrebakterier, jästsvampar och bakterier vars uppgift är att binda kol genom fotosyntes. Bokashi-metoden är en syrefri process och matavfallet går att förvara i en lufttät hink inomhus. I hinken blandas avfall med bokashiströ eller kli som aktiverar processen och förhindrar förruttnelse, vilket gör processen luktfri. Under jäsningen bildas lakvatten som tappas ur med jämna mellanrum och kan användas som växtnäring. Efter några veckor har den jästa blandningen blivit till näringsrik organisk materia som kan blandas i jorden. Eftersom bokashi är en ganska ny metod är forskningen inte så omfattande ännu och mycket återstår att analysera.

Varmkompostering är en metod där man använder höga temperaturer för att snabbare bryta ner avfallet. När avfallet bryts ner bildas bland annat metan och lustgas som är skadliga för klimatet och bidrar till den globala uppvärmningen. För att minska dessa utsläpp bör inte komposten röras om för ofta samt ha rätt vätskehalt och temperatur. Kompostering bör ske i en sluten behållare med god syretillförsel. Metoden tar tillvara på näringen i avfallet och slutprodukten blir näringsrik jord som kan användas till egen odling. Varmkompostering bidrar till en cirkulär ekonomi och är bra för miljön eftersom det minskar behovet av sophämtning. Nackdelen är att växthusgaserna som frigörs vid nedbrytningen inte tas tillvara utan går förlorad.

Med den kommunala källsorteringen tas även växthusgaserna tillvara i speciella miljöanläggningar. Rötning innebär att avfallet bryts ner i en syrefri miljö där slutprodukten blir biogas, som är ett förnybart bränsle. Biogas kan ersätta fossila bränslen och på så sätt minska växthusgasutsläppen. Förutom biogas resulterar processen även i biogödsel som kan användas inom jordbruket.

Det är inte bara mängden utsläpp av växthusgaser under komposteringsprocessen som avgör vilken metod som är bäst för miljön. Alla delar i kretsloppet måste ingå i beräkningarna för att få en helhetsbild. Slutar du kompostera och i stället börjar köpa jord som innehåller en hög halt av torv får det till exempel negativa klimateffekter. Torv innehåller nämligen stora mängder kol och klassas i de flesta sammanhang som fossilt bränsle av Naturvårdsverket. Är alternativet till varmkompostering köp av näringsrik och torvfri planteringsjord blir resultatet däremot kanske annorlunda. På det här området finns det för lite forskning ännu för att dra några säkra slutsatser.

För den som är i behov av näringsrik jord för egen odling kan en kombination av de olika metoderna vara bästa lösningen för miljön. Om man vill använda sig av bokashi lämpar det sig bäst under de delar av året när jorden går att bruka. Under vintern när marken vilar och det blir svårare att blanda ner bokashin i jorden måste den förvaras till våren. Då kan det vara bättre att lämna avfallet till den kommunala källsorteringen för att undvika onödiga läckage. Det bör understrykas att såväl kompostering som bokashi är betydligt bättre för miljön än deponering, dvs att avfallet läggs på soptipp.

Det finns studier som indikerar att klimatpåverkan kan vara mindre från bokashikompost än från varmkompost. Evgheni Ermolaev, som har forskat i kretsloppsteknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet, har beräknat att varmkomposten ger ifrån sig tre kilo koldioxidekvivalenter per person och år medan bokashi bara släpper ifrån sig 86 gram under själva komposteringsprocessen. Det bör emellertid nämnas att det saknas konkret forskning om vad som händer med utsläppen när bokashin grävs ner i marken. Det finns studier som visar på mindre skillnader i utsläpp mellan de olika metoderna. Att det finns behov av mer forskning förstärks av det faktum att många studier som publicerats är motstridiga i sina slutsatser.

Måttet koldioxidekvivalenter anger hur mycket koldioxid en gas motsvarar för att ge samma verkan på klimatet. Metan bidrar till exempel 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, dvs ett metanutsläpp på 1 gram motsvarar 21 gram koldioxidekvivalenter.