”Artdöden är ett lika allvarligt hot mot vår framtid som klimatkrisen”
På FN:s Världsmiljödag den 5 juni vill vi rikta fokus mot den minskande biologiska mångfalden, som hotar vår matförsörjning, vår tillgång till rent vatten, vår ekonomi, hälsa och livskvalitet. Med välmående ekosystem förbättras också våra möjligheter att begränsa klimatkrisen och dess effekter, skriver Karin Lexén, Naturskyddsföreningen och Håkan Wirtén, WWF, i Göteborgsposten.
Krisen för den biologiska mångfalden är lika allvarlig som klimatkrisen. Utan fungerande ekosystem raseras grunden för ett hållbart samhälle och människors matförsörjning och hälsa hotas.
Just nu, mitt i en akut coronapandemi som tragiskt drabbar människor runt om i världen, pågår den kraftigaste minskningen av arter i mänsklighetens historia. De åtgärder som nu sätts in för att lindra konsekvenserna av pandemin måste ta ett helhetsgrepp och ta sikte mot att bygga upp ett långsiktigt hållbart och motståndskraftigt samhälle.
En minskande biologisk mångfald hotar vår matförsörjning, vår tillgång till rent vatten, vår ekonomi, hälsa och livskvalitet. Friska och robusta ekosystem är själva grunden för långsiktigt hållbara samhällen. Med välmående ekosystem förbättras också våra möjligheter att begränsa klimatkrisen och dess effekter. Forskningsrön pekar dessutom på att utarmningen av ekosystem och vår hantering av vilda djur bidragit till att sjukdomar sprids mellan människor och djur, vilket i sin tur lett till pandemier.
Allt fler arter rödlistas
År 2019 släppte FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald (IPBES) en utvärdering som tydligt visar att vitala ekosystem och en miljon djur- och växtarter riskerar att slås ut, varav många inom de närmaste decennierna. Detta globala artutdöende beräknas gå tio till hundra gånger snabbare än under de senaste tio miljoner åren.
I Sverige förs allt fler arter upp på SLU Artdatabankens rödlista. Av de nära 22 000 svenska arter som granskats är nära var femte art rödlistad. Ytterligare en tydlig signal att Sverige behöver skärpa sina insatser för den biologiska mångfalden är att regeringen nyligen fått skarp kritik från EU för otillräckligt skydd av både arter och naturtyper enligt Natura 2000.
Kraftfulla insatser behövs omgående för att vända den negativa trenden – insatser som bidrar till att naturen skyddas, att skadade naturområden restaureras och att sektorer som skogsbruk, jordbruk och fiske ställs om till ett hållbart nyttjande av naturens resurser.
Unik möjlighet att vända trenden
Just nu pågår en rad miljöpolitiska processer, både inom EU och internationellt, och Sveriges och världens ledare har en unik möjlighet att vända den negativa trenden
Häromveckan presenterade EU-kommissionen en ny strategi för biologisk mångfald. Där föreslås bland annat skydd för 30 procent av både land- och havsområden och bindande mål för att återskapa viktiga naturmiljöer, vilket är hoppingivande. Samtidigt pågår globala förhandlingar inom FN:s konvention för biologisk mångfald.
Vi tycker att det har varit oroväckande tyst från den regeringen när det gäller arbetet med den biologiska mångfalden i de pågående europeiska och globala processerna. Sverige kan inte längre stå och se på utan måste ta på sig ledartröjan för att säkra en hållbar framtid. Vi vill att Sveriges regering:
- Agerar för en stark EU-strategi för biologisk mångfald. Sverige måste stå upp för kommissionens förslag i de kommande förhandlingarna inom EU, med kraftfulla insatser för ett hållbart nyttjande av naturens resurser, bindande mål för att återskapa viktiga naturmiljöer och ett effektivt skydd av 30 procent av land och hav. Skyddet måste utgöra ett sammanhängande nätverk som är representativt för naturens arter och livsmiljöer.
- Ställer krav för att säkra att EU:s återhämtningspaket och EU-budgeten investeras på ett hållbart sätt och att minst 50 procent satsas på åtgärder för natur och klimat. Alla miljöskadliga subventioner måste fasas ut. Incitament ska istället ges till åtgärder som främjar den biologiska mångfalden, inte förstör den.
- Städar framför egen dörr och agerar föregångare genom att säkra den biologiska mångfalden i Sverige. De nationella miljömålen måste genomföras och höstbudgeten visa att regeringen menar allvar. Den biologiska mångfalden måste genomsyra pågående processer som skogsutredningen, översynen av artskyddsförordningen, vattenkraftens miljöanpassning och det svenska genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige måste genomföra befintlig EU-lagstiftning, inte minst vad gäller sina åtaganden inom Natura 2000.
- Driver på för en hög ambition i FN-förhandlingarna om biologisk mångfald med övergripande mål att vända kurvan för den biologiska mångfalden till 2030. Detta måste inkludera mätbara mål om att skydda 30 procent av land och hav, stoppa förlusten av arter och halvera våra fotavtryck från konsumtion och produktion.
Förhindra nya kriser
Trots coronapandemins förödande inverkan på människor och samhällen kan krisen också bli en möjlighet att omforma vårt samhälle. Det handlar inte bara om att rädda vår natur utan om att världens ledare måste bygga upp ett motståndskraftigt samhälle som förhindrar nya kriser och säkrar vår framtid. Vi har allt att vinna. Men ingen tid att förlora.
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF
