Återupprätta Sveriges tidigare goda miljörykte
Den 1 januari inleds Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd. Ett stort ansvar vilar nu på Sverige att hålla uppe tempot i förhandlingarna under det svenska ordförandeskapet, så att viktiga lagstiftningar för klimat och miljö kan bli verklighet. Därför är det oroande att Sverige har motarbetat viktiga förslag på miljöområdet.
Det är ett högt tryck inom klimat- och miljöpolitiken inom EU. Under Sveriges ordförandeskap det kommande halvåret kommer flera angelägna miljölagstiftningar att förhandlas. Vi är oroliga för hur det ska gå. För tyvärr har Sverige de senaste åren agerat bromskloss, urvattnat och motarbetat flera viktiga strategier och lagstiftningar på miljöområdet. Några exempel.
Motarbetat hållbart skogsbruk:
Sveriges tidigare goda miljörykte har försämrats de senaste åren, inte minst när det gäller frågor om skog och biologisk mångfald. Sverige var ett av de mest kritiska länderna till EU:s skogsstrategi och har aktivt motarbetat en lång rad av EU:s förslag för stärkt miljöhänsyn i skogen. Det svenska ordförandeskapet kommer att inleda diskussioner kring lagstiftning för skogsövervakning och strategiska skogsplaner. Detta är lagstiftning som Sverige motsatt sig, trots att EU-kommissionens förslag är nödvändigt för klimatpolitiken, arbetet med natur- och artskydd och för att kunna säkerställa motståndskraftiga skogar.
Röstade nej till naturrestaurering:
Just nu förhandlas förordningen om restaurering av natur, som handlar om att restaurera 20 procent av land och 20 procent hav inom EU till år 2030. Det är en oerhört viktig åtgärd, eftersom naturkrisen gått så långt att det inte räcker med enbart skydd av sådan natur som redan har höga naturvärden. En riksdagsmajoritet har dock tagit ställning mot förslaget på EU-lagstiftning och regeringen har varit tydlig med att den ser många problem med förslaget. Detta är väldigt oroande, eftersom Sverige som ordförandeland nu kommer att ta vidare förhandlingarna i rådet.
Motsätter sig minskad användning av bekämpningsmedel:
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 procent till år 2030. Regeringen har ifrågasatt bindande EU-mål på området. Det är olyckligt, eftersom användningen av kemiska bekämpningsmedel måste minska för att stoppa den alarmerande förlusten av biologisk mångfald i Europa, och därmed även säkra den långsiktiga livsmedelsförsörjningen.
Bromskloss i förhandlingar om en historisk lagstiftning för företags ansvar:
Just nu förhandlar EU ett direktiv om företags ansvar för verksamhet som bedrivs även utanför EU:s gränser. Många europeiska företag finns på marknader där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande och det arbetsrättsliga skyddet är svagt. Frivilliga riktlinjer har visat sig otillräckliga och det behövs därför bindande regler som kommer åt problemen. Men den svenska regeringen vill stoppa den del av förslaget som innebär ett juridiskt ansvar för företagen, så att de hålls ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter och skador på klimat och miljö. Sverige har verkat för att helt ta bort möjligheten för de drabbade att kunna utkräva ansvar.
Vi uppmanar regeringen att agera för att återupprätta Sveriges tidigare goda miljörykte, i stället för att göra vårt land känt som en bromskloss. Regeringen måste säkerställa att tempot hålls uppe under det svenska ordförandeskapet, så att viktiga lagstiftningar för klimat och miljö kan bli verklighet.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
