Avskaffa de klimatskadliga subventionerna
Visste du att minst 31 miljarder av våra skattepengar varje år går till att sponsra klimatskadlig verksamhet i Sverige? Det är över elva miljarder mer än hela miljöbudgeten. Subventionerna motverkar klimatmålen, men finns ändå kvar i statsbudgeten.
Det kan låta konstigt, men i den svenska statsbudgeten finns det bidrag, stöd och skattelättnader som gör det billigare för vissa att släppa ut växthusgaser. Pengarna kommer indirekt från oss skattebetalare eftersom det är skattepengar som täcker upp när förorenarna själva inte betalar för sina utsläpp. Därmed betalar vi för att klimatskadlig verksamhet ska kosta mindre för dem som släpper ut. Det här motverkar klimatarbetet. För hur ska vi kunna nå nollutsläpp när staten väljer att ge rabatt till klimatutsläpp?
Bryter mot egna klimatlöften
I och med att Sverige står bakom Parisavtalet har våra politiker skrivit under på att den globala uppvärmningen ska hållas till långt under två grader – helst ska den begränsas till max 1,5 grader. På klimattoppmötet COP28 i Dubai 2023 beslutade världens länder att så snabbt som möjligt fasa ut alla fossila subventioner, undantaget om de hanterar energifattigdom eller rättvis omställning. Sveriges egna klimatmål säger att vi ska vara fossilfria 2045.
Ändå finns det alltså klimatskadliga subventioner för minst 31 miljarder kronor i vår egen statsbudget. Det är mycket mer än exempelvis miljöbudgeten, som ligger på totalt 19,5 miljarder 2023. Varje dag tappar statskassan 85 miljoner kronor i förlorade skatteintäkter på att ge utsläppen rabatt.
De flesta klimatskadliga subventioner kan tas bort
De klimatskadliga subventionerna måste ses över. De flesta av dem kan tas bort direkt, andra behöver göras om. De här pengarna kan användas på ett betydligt bättre sätt och bidra till en mer klimatklok politik.
När Naturskyddsföreningen för första gången granskade de klimatskadliga subventionerna 2018 låg summan också på cirka 30 miljarder. Åren därpå försvann några subventioner, som exempelvis nedsatt skatt på bränsle i gruvindustrin. Efter en topp 2019 minskade summan för subventionerna till ungefär 27 miljarder, ett steg i rätt riktning.
Men sedan 2022 ser vi en oroväckande trend där subventionerna ökar och nu återigen är tillbaka över 30-miljardersstrecket.
Viktigast att prioritera
Naturskyddsföreningen tycker att alla klimatskadliga subventioner ska tas bort. Här är några exempel på subventioner som riksdagen bör göra om eller ta bort snarast:
- Reseavdraget är ett skatteavdrag för resor till och från arbetet. Idag är det utformat på ett sätt som gynnar bilåkande höginkomsttagare i storstäder. 2022 beslutade riksdagen att göra om reseavdraget till en variant som var bättre både för samhällsekonomin, landsbygden och klimatet. Men regeringen tog tillbaka det beslutet och höjde i stället ersättningen per mil för bilåkning. Det gör att subventionen ökar. Kostnad: 7,4 miljarder.
- Ingen energiskatt för flyg och sjöfart. Varken inrikes sjöfart eller inrikesflyget behöver betala energiskatt på sitt fossila bränsle. Sjöfarten betalar heller inte någon koldioxidskatt. Kostnad: 1,7 miljarder.
- Sänkt koldioxidskatt för diesel inom bland annat jordbruk och fiskeindustrin. Idag får företag inom jordbruk och fiskeindustri sänkt skatt för sin dieselanvändning. Viktiga näringar, såsom jordbruket, bör stöttas på annat sätt än med rabatterade fossila bränslen. Kostnad: 950 miljoner.
- Lägre energiskatt på diesel. Att dieselskatten är lägre än bensinskatten är också en stor subvention. Grundprincipen bör vara att energiskatten för diesel till fordon ska ligga på samma nivå som energiskatten för bensin, som i sin tur behöver höjas igen. Kostnad: cirka 13 miljarder kronor.
Sänkt bensin- och dieselskatt ökar utsläppen
Utöver det som räknas som subventioner har regeringen dessutom beslutat att sänka både bensin- och dieselskatten jämfört med vad som skulle ha gällt. Det innebär uteblivna skatteintäkter på 6,7 miljarder 2023 och 5,4 miljarder 2024. Regeringen har dessutom sänkt den tidigare reduktionsplikten. Allt detta gör det billigare att släppa ut, på klimatets bekostnad. De här sänkningarna redovisas inte i diagrammet ovan, men är likväl att betrakta som stöd till förbränning av fossila bränslen.
Internationella subventioner svårare
Ungefär 5,5 miljarder av de 31 miljarderna är svåra att påverka, eftersom de är inskrivna i internationella regler och avtal. Det gäller till exempel skatteundantaget för utrikesflyget, som skyddas i den internationella Chicagokonventionen. De här internationella subventionerna tar längre tid att påverka eftersom det handlar om att ändra politiken också utanför Sveriges gränser. Men resten skulle regeringen kunna avskaffa eller reformera.
Även den fria tilldelningen av utsläppsrätter till svenska industrier inom EU:s utsläppshandelssystem för koldioxid (EU-ETS) kan ses som en klimatskadlig subvention, men är inte med i våra beräkningar. Syftet med utsläppshandeln är att den som släpper ut får betala för det och att den som minskar sina utsläpp ska tjäna på det. Men som det fungerat hittills har många av de största utsläpparna fått sina utsläppsrätter gratis.
Systemet håller nu på att skärpas och priserna på utsläppsrätter har stigit, vilket är en positiv utveckling. Det gör det dock svårt att jämföra storleken på subventionen över tid, vilket är varför vi inte räknar med utsläppshandeln i de 31 miljarderna. Under 2023 innebar den fria tilldelningen av utsläppsrätter till svensk industri en subvention på nästan 13 miljarder kronor.
Fasa ut klimatskadliga subventioner på rätt sätt
Några av de klimatskadliga subventionerna kan behöva fasas ut i flera steg, eftersom de innebär att det kan bli dyrare för konsumenter och företag. Dieselsubventionerna till jordbruket är ett sådant exempel. Jordbruket skiljer sig från alla andra näringsgrenar i Sverige eftersom jordbruksföretagen tar hand om nästan all öppen mark i Sverige. Lantbruket är därför viktigt för att bevara den biologiska mångfalden och hålla vårt kulturlandskap öppet, liksom att säkra livsmedelsförsörjning.
Trots lantbrukarnas viktiga roll i samhället är lönsamheten i branschen mycket låg. Dagens subventioner till diesel är ett sätt att stötta lantbrukarna ekonomiskt. Men att rabattera fossila bränslen är inte rätt styrmedel för att generera bättre lönsamhet inom jordbruket. I stället för rabatterad dieselskatt bör lantbrukare få kompensation på annat sätt som inte skadar miljön och klimatet. Det kan till exempel vara stöd till hållbara biodrivmedel som biogas.
Utsläpp ska inte rabatteras
Alla höginkomstländer inom G20, G7, EU och OECD har kommit överens om att subventioner till fossila bränslen ska tas bort så snart som möjligt eftersom de skadar både ekonomin och miljön. OECD har specifikt kritiserat Sveriges subventioner och menar att de måste tas bort. Parisavtalet kräver dessutom att alla finansiella flöden ska vara i linje med klimatmålen.
De flesta av Sveriges klimatskadliga subventioner infördes för omkring 50 år sedan, och har sedan fortsatt hänga med – trots att kunskapen om de fossila utsläppens konsekvenser ökat. Att få bort de klimatskadliga subventionerna innebär en omställning, men är en förändring alla tjänar på i långa loppet. För hur ska Sverige kunna leva upp till sina klimatlöften om vi samtidigt rabatterar klimatutsläpp?
Läs mer:
