Bensinpriset och vårt fossilberoende
Att bränslepriserna ökat hänger främst ihop med marknadspriset på olja i världen, pandemin och kriget i Ukraina. Under 2022 har priset på bensin och diesel varit högre än vanligt under stora delar av året, vilket har gjort det tuffare för en del företag och hushåll. Som en lösning har regeringen sänkt skatten på bensin. Är det rätt väg att gå?
Varför är bensinpriset så högt?
Coronapandemin och kriget i Ukraina har påverkat oljeproduktionen. Många vill köpa olja men det finns mindre olja tillgänglig – efterfrågan är alltså större än tillgången. Då går priset upp. Dessutom passar de stora oljebolagen på att höja priset mer än vad som är nödvändigt. När produktionen av råolja kommer i gång igen kommer priset troligtvis gå ner.
Skatten och reduktionsplikten påverkar också bränslepriset
Nästan hälften av bensinpriset består av skatter. Priset påverkas också av det som kallas reduktionsplikten. Reduktionsplikten är ett styrmedel som infördes av riksdagen för att nå klimatmålet att minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till 2030. Alla riksdagspartier utom SD röstade ja till reduktionsplikten. Det sker genom ökad inblandning av biodrivmedel i bensin, diesel och flygfotogen. En annan viktig skatt är koldioxidskatten, vilken har varit helt central för de utsläppsminskningar som har skett i Sverige de senaste 30 åren.
Vad tycker vi på Naturskyddsföreningen?
Vi står mitt i en klimatkris som orsakas av just förbränning av fossila bränslen. Att sänka skatten på fossilt bränsle är ett kortsiktigt och ohållbart sätt att stötta hushåll och företag. Det skapar en politisk otydlighet som vi absolut inte vill ha då vi snabbt behöver ställa om och ta oss ur det fossilberoende vi sitter fast i. Det riskerar också att hejda de investeringar i ny teknik som kan ta oss vidare i omställningen. Tydlighet och långsiktighet från politiken är oerhört viktigt, särskilt för näringslivet som uppskattat till exempel reduktionsplikten för dess förutsägbarhet.
Reduktionsplikten, där biodrivmedel blandas in i vissa fossila drivmedel, är en viktig övergångslösning i den stora omställning som måste göras. Men färre transporter och elektrifiering är de viktigaste lösningarna. Politiken borde fokusera på hur omställningen till mer hållbara transporter (kollektivtrafik, elbilar etc) kan ske så snabbt som möjligt. På så sätt kan den begränsade mängden hållbara biobränslen användas enbart där alternativ saknas, så som man gör inom jordbruket, sjöfarten och flyget.
Vi vet att bilismen måste minska totalt sett, framför allt i storstäder där det finns gott om alternativ som kollektivtrafik och bra cykelvägar. Att då begränsa reduktionsplikten, som har varit otroligt effektiv vad gäller att minska transportsektorns utsläpp samtidigt som det gjort det fortsatt möjligt för transporter i glesbygden, är kontraproduktivt. Under det senaste året har oljepriset ökat med 50 procent. Det har haft större påverkan på bränslepriset än reduktionsplikten.
De höga priserna skapar oro och problem för en del företag och privatpersoner. Det vore mycket bättre både ur ekonomisk och klimatmässig synvinkel att hitta träffsäkra sätt att stötta de vars ekonomi inte går ihop på grund av de ökande priserna. Det kan handla om åtgärder som minskar andra utgifter, som stöd till energieffektivisering, isolering och byte av uppvärmningssystem. Det kan också handla om att sänka priset på kollektivtrafiken eller andra åtgärder för att utöka samhällsservice i glesbygd (och därmed minska behovet att resa långt med fossildriven bil). Sådana åtgärder kan samtidigt leda till fler lokala jobb och motverka utarmning av glesbygden.
Vi behöver mod och tydlighet från politiskt håll. Är du redo att ställa dig bakom politiker som vågar fatta nödvändiga beslut som tar oss bort från fossilberoendet?
