Blir det snö på julafton i framtiden?
Vi är många som önskar oss snö på julafton. Samtidigt stiger medeltemperaturen världen över på grund av klimatförändringar. Så hur stor är sannolikheten i framtiden att vi får en vit jul och snö på vintern?
Snö vid jul är inte så vanligt i stora delar av Sverige som vi kanske föreställer oss eller minns dem. Lund har till exempel bara haft 19 jular där det varit mer än 1 cm snö på juldagens morgon mellan år 1900 och 2022, enligt SMHI. Stockholm har sedan 1980 haft 15 vita juldagsmorgnar – de närmaste 40 årens stockholmsjular innan dess innehöll 21. Haparanda däremot är mer snösäkert med endast två snöfria (mindre än 1 cm snötäcke) juldagsmorgnar sedan 1900.
I takt med att klimatet sakta blir allt varmare blir också ett långvarigt snötäcke under vintern allt mer sällsynt i stora delar av Sverige.
Hur påverkar klimatförändringarna chanserna för en vit jul?
Sannolikheten för en vit jul minskar för varje grad som medeltemperaturen stiger. Jetströmmarnas banor högt uppe i atmosfären förändras i takt med att Arktis blir allt varmare och mer av polarisen smälter sommartid. Det är jetströmmarna som förflyttar våra vädersystem, banden av lågtryck och högtryck som far fram över landet på väderkartorna.
Sannolikheten för extrema väderhändelser ökar också på grund av de ändrade mönstren för jetströmmarna. Den 9 november 2016 vaknade stockholmare upp till ett vinterlandskap utanför fönstret. Uppemot 40 cm snö i Stockholmstrakten föll på ett dygn med totalt snökaos som följd. Men snön smälte fort och det blev ändå en grön jul i huvudstaden det året.
Jetströmmarnas förändrade mönster och större svängningar kan också ge väderförhållanden som gör att extrem kyla tar sig ner längre söderut över norra och mellersta Europa från Arktis. Eller att extrem kyla eller värme stannar en längre tid. Extremerna förstärks helt enkelt åt olika håll och blir mer svårberäkneliga. Men generellt blir snödagarna per år i Sverige färre och klimatet blir varmare och blötare.
Hur mycket snö kommer vi att få på vintern i framtiden?
Antalet dagar med snötäcke varierar stort från år till år, men trenden är klart sjunkande sedan början av nittiotalet, allra mest i söder. Rekordfå snödagar var det vintern 2019/20, med 40 dagar i genomsnitt i Svealand och sju i Götaland. Här kan du se hur snötäcket varierat från år till år.
I framtiden kan vi alltså förvänta oss färre vita jular och kortare skidsäsong i takt med att den globala uppvärmningen fortgår. I Sverige och närliggande områden som ligger nära Arktis går dessutom uppvärmningen mycket snabbare än det globala genomsnittet. Till nästa sekelskifte kan vi ha fått skånskt vinterklimat i Stockholm och slaskigt stockholmsväder i Luleå. Vill vi undvika det är det bråttom att försöka stabilisera klimatet och minska våra globala utsläpp av växthusgaser.
