Bolsonaro – en mardröm för miljön
Brasiliens president Jair Bolsonaro är inte bara auktoritärt sinnad och ett hot mot demokratin – han är också det värsta som kan hända för miljön.
Högernationalisten Jair Bolsonaro tillträdde som president i Brasilien 2019. I valet fick han 55 procent av rösterna medan motkandidaten, Arbetspartiets Fernando Haddad, fick knappt 45 procent.
Bolsonaro red till makten på en våg av ilska mot Arbetarpartiet PT som beskylldes för utbredd korruption, landets ekonomiska problem och ökningen av våldsbrott. Den före detta yrkesmilitären har också gjort sig känd för sina hatiska uttalanden om kvinnor, svarta, homosexuella och urfolk – grupper som nu är starkt hotade med Bolsonaro vid rodret.
Bolsonaro hyllar militärdiktaturen
Bolsonaro förespråkar inte bara generösare vapenlagar, är för tortyr och vill återinföra dödsstraffet, han har också öppet hyllat diktaturtiden i Brasilien som varade 1964–85 och hedrat diktaturens torterare.
Innan Bolsonaro tillträdde som president meddelade han att han ska gå till frontalattack mot sina ”röda” politiska rivaler. ”Antingen så sticker de utomlands eller så åker de i fängelse, de ska bannlysas från vårt land. Det kommer att bli en utrensning som aldrig tidigare skådats i brasiliansk historia”, sa Bolsonaro under ett kampanjtal i São Paulo.
– Bolsonaro lovar förändring, men folk vet inte vilken politik han faktiskt förespråkar och vilka konsekvenser det kommer att få. Han är mer en protest mot någonting än för någonting. Vi är mycket oroade för vad som kommer att hända, säger Ana Meirelles, agronom från Centro Ecológico, samarbetspartner till Naturskyddsföreningen sedan många år.
– Vår demokratiska rättsstat är hotad. Den politik som förespråkas av honom går tvärs emot den demokratiska rättsstaten. Konsekvenserna för folkrörelserna går inte att förutse.
Brasiliens president – en katastrof för miljön
Demokratin är dock inte det enda som står på spel med Bolsonaro som president. Brasilien har under flera år varit pådrivande i klimatarbetet men detta har nu satts på paus.
Högermannen Bolsonaro har sagt att Brasiliens miljöpolitik ”kväver landet” och presidenten har sedan han tillträdde öppnat upp för mer exploatering av världens största regnskog. De kontrollmekanismer som finns för att hindra skövlingen har steg för steg nedmonterats.
– Han tycker att om man är jordägare i Amazonas så ska man få göra precis vad man vill, säger Ana Meirelles.
Urfolkens rättigheter till mark, som fungerar som bland de bästa skydden mot avskogning av Amazonas, har Bolsonaro hotat att riva upp. ”Det kommer inte att vara en kvadratcentimeter avgränsat för urfolk kvar”, har han deklarerat. Även om Bolsonaro under sin tid vid makten inte direkt rivit upp urfolkens markrättigheter så har han tagit en rad beslut som haft negativ påverkan, bland annat har han godkänt kommersiell gruvdrift på deras land.
I ryggen har han hela den mäktiga jordbrukslobbyn och andra starka ekonomiska intressen som stödjer honom.
Bolsonaro har övervägt att dra sitt land ur Parisavtalet, precis som president Trump. Det skulle innebära att Brasilien – världens femte största land – inte längre behöver minska sina utsläpp.
Han har också hotat med att skrota miljödepartementet, slänga ut internationella miljöorganisationer som Greenpeace och WWF och stoppa allt statligt stöd till nationella miljöorganisationer.
Rädsla för framtiden
Ana Meirelles på Centro Ecológico har svårt att hålla tårarna tillbaka. Hon är rädd för vad som ska hända med miljön men också för vad som ska hända med de som står upp för och försvarar miljön.
– Nu handlar det om att överleva och försöka få folk att inte lämna engagemanget i miljö- och rättighetsrörelserna. Vår största rädsla är våldet som kan komma.
Naturskyddsföreningen stödjer fem organisationer i Brasilien som kämpar för miljö och mänskliga rättigheter. Läs mer om våra olika samarbetsorganisationer här.
