Borneos urfolk kämpar för regnskogen

– Att vandra med penanerna i regnskogen är en speciell upplevelse, de är så hemma där. De kan läsa av skogen och se om någon har gått där tidigare, bara genom ett blad som är flyttat eller klämt. Utan ansträngning ser de att följa stigar som för mig är osynliga. Utan deras hjälp i skogen skulle jag ha varit helt vilse, berättar Joanna de Rosario, tidigare samordnare för Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation NTFP-EP i Malaysia. I delstaten Sarawak på ön Borneo arbetar NTFP-EP med att stärka penanernas rätt att leva i regnskogen och förvalta de värdefulla skogsresurserna. 

Resan från kuststaden Miri i Sarawak längs med Baram-floden uppströms visar på ett landskap som förändrats radikalt under det senaste årtiondet. Grönskande urskogar har avverkats och förvandlats till plantager för palmolja och pappersmassa. Skövlingen har framförallt drivits på av en allt större efterfrågan på palmolja, både nationellt och globalt. 

Joanna de Rosario berättar att oljepalmsplantagerna inte bara är ett hot mot regnskogen, som är grunden för penanernas överlevnad, utan också mot hela deras unika kultur, som är så nära förbunden med skogen. Deras historia och identitet är oskiljaktiga från regnskogen. 

Penanerna är den sista nomadiserade urfolksgruppen i östra Malaysia och ser sin existens som en integrerad del av skogen. När skogen går under, går också penanerna under. Deras källa till livsnödvändigheter som mat och mediciner försvinner liksom råvaror för att tillverka produkter att handla med. 

Det finns cirka 10 000 penaner i Malaysia, men troligen bara några hundra som fortfarande lever ett nomadliv. Många är bofasta under en del av året, och lever som nomader resten av tiden. 

– Penanerna har ett eget sätt att meddela sig med varandra med hjälp av kvistar och blad i skogen. Genom att lägga en pil av grenar på marken talar de om åt vilket håll de är på väg, genom att skära in skåror i grenarna talar de om hur långt de går. Genom att lägga ut blad talar de om att de har mat eller att så säger de kanske: ”Kom fort med mat, vi är hungriga”. Att dela med sig av den mat man har till varandra är en självklarhet. 

NTFP-EP fungerar ungefär som en tolk mellan olika kulturer, förklarar var hoten mot skogen kommer ifrån, om demokrati och om hur viktigt det är att registrera sig, skaffa ett id-kort och därmed få rättighet att rösta och påverka. Genom att stödja penanerna och andra urfolk i kampen för rätten till mark och sitt levnadssätt skyddas också regnskogen.  

När regnskogen försvinner krymper också penanernas områden vilket har lett till att många har tvingats bli bofasta eller semi-bofasta. Som nomadiserande behövde inte penaner odla något utan allt man behövde fanns i regnskogens fantastiska artrikedom och mångfald. Med sin kunskap och livsstil bevarades också regnskogarna. Nu är mycket av rikedomen borta i och med att regnskogarna skövlas och försvinner. Därmed har levnadsvillkoren för penanerna och många andra av Sarawaks urfolksgrupper förändrats avsevärt. 

– Fokus på ungdomarna är viktigt, på att de ska få ta del av och kunna föra vidare traditionell kunskap om skogen. Vi jobbar mycket med att tillsammans dokumentera penanernas traditionella kunskap om skogen, en kunskap som kan vara helt borta redan nästa generation, berättar Johanna de Rosario. 

Malaysia är ett av de 17 länder som har den största biologiska mångfalden i världen, så kallad mega biodiversitet. Men regnskogen i Malaysia är starkt hotad. Så mycket som 90 procent av det som förut var orörd regnskog i Sarawak sägs redan vara borta. Hoten mot regnskogen är framför allt plantager för palmolja, gummi och pappersmassa och på grund av dammbyggen. Ett expanderande jordbruk utöver oljepalmen breder också ut sig på regnskogens bekostnad. 

Den malaysiska regeringen planerar en serie dammar som kommer att lägga enorma regnskogsområden under vatten. Två stora dammar är redan byggda, medan en tredje stor damm, Baramdammen, åtminstone tillfälligt hejdats av nätverket SAVE Rivers vägblockader som har spärrat vägen i över 680 dagar. 

– Utbredd korruption och girighet ligger bakom avskogningen. De människor som är direkt berörda blir inte ens tillfrågade, menar Joanna de Rosario. 

Sagopalmen är penanernas huvudföda och numera planterar penanerna sagopalmer på mark som är hotad av avverkning för att visa att de använder skogen och därför har rätt till den. Genom att plantera träd kan de hävda i domstol att de har rätt till marken. Därför är också en annan av NTFP:s aktiviteter, att göra kartor över hur penanerna använder marken, så viktig. Kartorna visar att penanerna använder och därför har rätt till marken. Strategin har varit framgångsrik och har gett penanerna möjlighet att förhandla om marken, inte minst för att stoppa framfarten för det stora malaysiska timmerbolaget Samling Bhd. 

– Penanerna har väldigt starka band till skogen, de är redo att försvara den med sina liv, berättar Joanna de Rosario. 

Radio Free Sarawak är den enda oberoende media i Malaysia som når penanerna. Genom NTFPs samarbete med Radio Free Sarawak får de möjlighet att delta i radioprogrammet och dela med sig av lokala historier. Genom att lyssna till andras erfarenheter förstår man att man inte är ensam i kampen mot skogsbolagen, att fler folk har blivit lurade på andra platser. 

– När Radio Free Sarawak sänder, sitter alla ner och lyssnar. Att utbyta erfarenheter om kampen om skogen är ovärderligt. 

På östra Kalimantan, den indonesiska delen av Borneo, har punanerna (en liknande urfolksgrupp) återplanterat det så kallade örnträdet för att skydda skogen från potentiella hot. Punanerna har lyckats genom att organisera sig och ta sig an problemet gemensamt. Men Borneos urfolk möter starka motkrafter och frågan kvarstår: kommer deras skogsberoende kultur leva vidare eller kommer den svepas bort av de oljepalmsplantager som ständigt fortsätter att breda ut sig? 

Foto: Julien Coquentin