COP29: Stora motsättningar, nära kollaps och ett otillräckligt resultat
Efter två veckors intensiva förhandlingar och 30 timmars övertid klubbades en rad beslut igenom på klimattoppmötet i Baku.
Den viktigaste frågan handlade om klimatfinansiering, alltså stöd från rikare länder till fattigare länder för att minska utsläpp och hantera klimatkrisen. Men resultatet där var en besvikelse. Besluten som fattades innehöll inte heller några skarpa beslut om utsläppsminskningar.
Vad är klimatfinansiering?
En av de mest centrala frågorna på klimattoppmötet i Baku var hur klimatfinansieringen ska fungera i praktiken. Frågor om vilka länder som ska bidra och hur pengarna ska fördelas låg på bordet.
Enligt FN:s klimatkonvention och Parisavtalet ska rika länder, som historiskt har höga utsläpp, stötta fattigare länder, med historiskt låga utsläpp, i kampen mot klimatförändringar. Detta stöd, som kallas klimatfinansiering, ska hjälpa fattiga länder att minska sina utsläpp och anpassa samhällen till klimatkrisens effekter.
På klimatmötet i Baku sattes ett nytt mål: öka klimatstödet från 100 miljarder till 300 miljarder dollar per år från 2035. Men detta är fortfarande långt ifrån FN:s uppskattning på 1 300 miljarder dollar per år för att lösa krisen.
Det är positivt att beslutet uppmanar länder att öka sitt stöd till lokala projekt, särskilt för anpassning, och att hjälpa de minst utvecklade länderna och små önationer. Men Naturskyddsföreningen är ändå kritiska till det nya målet eftersom:
- Beloppet är för lågt: Det täcker inte de åtgärder som krävs för att sänka utsläpp och hantera klimatkrisen.
- Blandade finansieringskällor: Målet bygger på både privata och offentliga medel, men privata investeringar går ofta bara till projekt som ger ekonomisk avkastning.
- Ingen balans mellan lån och bistånd: Målet ger inte utsatta länder det stöd de behöver – bistånd, inte bara lån som ökar deras skuldbörda.
Kampen mot utsläppen
Klimattoppmötet 2023, COP28 i Dubai, ledde till en överenskommelse om att börja fasa ut fossila bränslen. På klimattoppmötet 2024, COP29 i Azerbajdzjan, försökte EU och andra länder driva på för att implementera utfasningen av fossila bränslen och höja ambitionerna för utsläppsminskningar. Men en grupp oljestater ledda av Saudiarabien stoppade alla beslut om utsläppsminskningar och om fossil utfasning.
Anledningen till att Naturskyddsföreningen är besvikna är att:
- Länderna inte kunde enas om att höja ambitionerna i sina klimatplaner inför COP30 nästa år. De nuvarande planerna leder till en temperaturökning på nästan 3°C under detta århundrade.
- Ingen överenskommelse om tidsatta mål för att fasa ut fossila bränslen nåddes, vilket försvårar Parisavtalets mål om nettonollutsläpp till 2050.
Vad innebär utsläppshandel?
På mötet i Baku förhandlades reglerna för så kallade “utsläppsrätter” eller “handel med utsläppsrätter” klart. Ett system som bland annat låter ett land finansiera klimatåtgärder i ett annat land och sedan räkna dessa minskningar som sina egna. Sverige har länge förespråkat denna metod och har redan skrivit avtal med flera länder. På klimattoppmötet i Baku antogs slutligen ett regelverk för hur utsläppshandeln får bedrivas kopplat till Parisavtalet. Men Naturskyddsföreningen anser ändå att:
- All utsläppshandel är förknippad med risker. Utsläppsminskningarna blir ofta lägre än vad som redovisats, och projekten som finansieras med utsläppshandel kan ha negativa effekter på miljö och lokalbefolkningar.
- Rika länder bör minska sina egna utsläpp i första hand istället för att köpa utsläppsrätter.
- Företag bör nå nollutsläpp främst genom att i första hand ändra sina affärsmodeller.
Hur påverkar värdlandet klimattoppmötet?
Det land som är värd för klimattoppmötena har en stor påverkan för hur mötet kommer gå. Det är värdlandet som ska sätta agendan för mötet, driva på för höga ambitioner och medla mellan de olika parterna under förhandlingarnas gång. Många har kritiserat hur Azerbajdzjan ledde förhandlingarna på klimattoppmötet COP29. Det var dessutom det tredje klimattoppmötet i rad som hölls i ett land med bristande mänskliga rättigheter och starka kopplingar till fossilindustrin.
Nästa klimatmöte, COP30, hålls i Belém, i den brasilianska delen av Amazonas. Där kommer fokus ligga på sambandet mellan klimat och natur, samt på de nya klimatplaner som länderna ska ha skickat in innan mötet. Naturskyddsföreningen ser hoppfullt på det då Brasilien är ett land med uttalade ambitioner för klimatet.
- Naturskyddsföreningens positionspapper inför COP29: Förväntningar inför klimattoppmötet COP29
- Pressmeddelande: COP29: Klent resultat efter två veckors förhandlingar
- Paraplyorganisationen Concord:s analys av COP29: COP29: För lite, för vagt, för sent samt COP29: Svåra omständigheter – svaga resultat
