Därför är bistånd så viktigt för miljön och klimatet
Spelar det verkligen någon roll för miljön och klimatet om biståndet minskar? JA, det gör det! I den natur- och klimatkris vi befinner oss i behövs Sveriges bistånd mer än någonsin.
Hur hänger bistånd och miljö ihop?
Konsekvenserna av klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald och ökande föroreningar påverkar oss alla. Och läget är akut. Fattiga människor i låg- och medelinkomstländer som bidragit minst till miljöförstörelsen och klimatförändringarna drabbas hårdast. Samtidigt har de också minst resurser för att hantera ett förändrat klimat och negativ påverkan på miljön.
Rika länder, som Sverige, har ett stort ansvar att stötta fattigare länder att hantera klimatförändringarna och bromsa förlusten av biologisk mångfald. Förutom att drastiskt minska sina egna utsläpp och negativa miljöpåverkan måste rika länder bidra med resurser för omställning och klimatanpassning i låg- och medelinkomstländer. Det här är något som slagits fast i Parisavtalet och är en nyckelfråga för implementeringen av det nya globala ramverket för biologisk mångfald, det så kallade Kunming-Montreal Biodiversity Framework, som antogs 2022.
Låter det orättvist? Kanske det, men det är också väldigt rättvist. Med hjälp av fossila bränslen och exploatering av naturresurser har rika länder, däribland Sverige, haft ekonomisk tillväxt och höjt sina medborgares livskvalitet. Men samma resa är inte möjlig för låg- och medelinkomstländer om världen ska undvika katastrofala följder av klimatförändringarna och förlust av biologisk mångfald. Därför behöver rikare länder hjälpa fattigare länder att förbättra sina levnadsvillkor med hjälp av utbyggnad av förnybara energikällor och metoder som är skonsamma mot naturen.
Behovet av ett starkt och effektivt klimat- och miljöbistånd har aldrig varit större. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, talar sitt tydliga språk: Vi har bara några få år på oss tills de globala utsläppen måste ha nått sin topp, så vi måste agera nu. 2019 larmade FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald (IPBES) om att en miljon djur- och växtarter hotas av utrotning, många inom de närmaste decennierna. Det är alltså läge för att öka ansträngningarna i det globala klimat- och miljöarbetet – inte backa och skära ned.
Vad har demokrati med miljö och klimat att göra?
Just nu ser vi en utveckling i världen där auktoritära stater blir fler medan de demokratiskt styrda blir färre. Ryssland, Kina och Filippinerna är bara några exempel på detta. I auktoritära stater krymper civilsamhällets utrymme vilket har gjort det svårt och farligt att organisera sig. Vi hör allt oftare om mördade journalister, fängslade oppositionspolitiker och nedstängda människorättsorganisationer. Miljöförsvarare, särskilt urfolk, utsätts allt oftare för hot och våld när de organiserar sig för att skydda naturen från exploatering.
Ett förändrat klimat och förlust av biologisk mångfald resulterar i att grundläggande mänskliga rättigheter som rätten till mat och vatten hotas men även rätten till en ren och hälsosam miljö. Det i sin tur kan bidra ytterligare till social oro och utgöra ett hot mot demokratin.
Bistånd är ett sätt att förbättra förutsättningarna för människor att förbättra sina levnadsvillkor. Personer och organisationer som verkar lokalt är de som skapar förändringen i de auktoritära staterna. Genom att stärka dem, stärka demokratin och försvara mänskliga rättigheter kan svenskt bistånd göra stor skillnad – även för klimat och miljö.
Vad spelar det för roll för miljön och klimatet om Sverige minskar biståndet?
Regeringen och Sverigedemokraterna minskar biståndet kraftigt. Det här är oerhört problematiskt då klimatkrisen, naturkrisen, föroreningskrisen, demokratiutvecklingen, krig och hungern i dess spår gjort att biståndsbehoven ökat i snabb takt.
Regeringen hävdar att sänkningen av biståndet är nödvändig för att lösa andra mer akuta samhällsproblem. Kruxet är att stora delar av biståndet är en långsiktig investering. Det finns två olika typer av bistånd: Humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete. Medan humanitärt bistånd är till för nödlägen ska utvecklingssamarbetet stötta andra länders utveckling på lång sikt. Krig, kriser och effekterna av klimatförändringarna gör att de humanitära behoven stadigt ökar – men det krävs också långsiktiga insatser för att förebygga konflikter, stärka samhällen och värna miljön. Om vi inte gör det långsiktiga arbetet skapas en grogrund för oro, krig och konflikter vilket gör att fler människor tvingas fly, fattigdomen ökar och viktiga ekosystem förstörs.
Trots att det långsiktiga utvecklingssamarbetet är viktigt för att förebygga framtida kriser görs nu stora nedskärningar i biståndsbudgeten. De som får betala det högsta priset r är redan utsatta människor som blir utan livsviktiga resurser. Klimat- och miljöinsatser i andra länder som är viktiga för oss alla påverkas negativt av biståndsminskningarna. Nedskärningarna gör också att Sverigebilden och Sveriges anseende som samarbetsland försämras.
Varför är bistånd en viktig fråga för Naturskyddsföreningen?
I den globaliserade värld som vi lever i kan inget enskilt land lösa sina miljöproblem på egen hand. För att klara den nödvändiga klimatomställningen behöver vi jobba över landgränserna.
Naturskyddsföreningen är en del av den globala miljörörelsen och har i över 30 år samarbetat med miljöorganisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa. Tillsammans med våra samarbetsorganisationer bedriver vi påverkansarbete i Sverige, EU och internationellt kring frågor som påverkar miljö och människors livsförutsättningar i låg- och medelinkomstländer, men också oss i Sverige.
Det här gör skillnad för personer i de länder där våra samarbetsorganisationer finns. De förbättrar sina möjligheter att utkräva rättigheter och skydda sin natur. Men effekten av våra samarbetsorganisationers arbete sträcker sig långt över deras landsgränser. Deras arbete med att få koldioxidutsläppen att minska och bromsa förlusten av biologisk mångfald i sina länder är positivt även för dig som bor här i Sverige.
Ett exempel på detta hittar vi i Sydafrika. Efter flera års kamp vann våra samarbetsorganisationer CER och Ground Work tillsammans med lokala aktivister i mars 2022 ett viktigt rättsfall som tvingar Sydafrikas regering att vidta åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i regionen Highveld, öster om Johannesburg. Området är hem till flertalet kolkraftverk som förorenar luften och gör att människor drabbas av olika typer av sjukdomar. För lokalbefolkningen kan domslutet leda till förbättrad luftkvalité, att deras rättigheter respekteras och bättre levnadsvillkor. För världen i stort kan domslutet leda till minskade koldioxidutsläpp och en viktig signal att hållbara alternativ till kol är enda vägen framåt.
Vårt internationella arbete finansieras till största delen av Sida. Naturskyddsföreningen samverkar med 40 samarbetsorganisationer inom globala programmet, för att stärka den globala miljörörelsen och det civila samhället i de aktuella samarbetsländerna.
