Därför ska du skippa scampi – certifierad eller inte

Under de senaste decennierna har odling av tropiska räkor ökat dramatiskt och det uppskattas att 55 procent av alla räkor är odlade. Bland de största producent- och exportländerna återfinns Kina, Ecuador, Indien, Thailand, Vietnam och Bangladesh. Men priset för räkodlingen i tropikerna är högt. Längs kusterna där räkorna odlas är stora delar av den viktiga mangroveskogen borta – istället domineras landskapet av ett ändlöst lapptäcke av räkdammar. Vad får detta för konsekvenser?  

Mangroveträden växer som en slingrig labyrint av grenar, rötter och stammar i området mellan land och hav. Fiskar, räkor, krabbor och mängder av andra djur lever i det grunda vattnet bland trädens rötter. För dem är mangroven en skyddande barnkammare och ett perfekt skafferi. Men det är inte bara mangroven som hotas. Även omkringliggande våtmarker, saltängar och flodmynningar kan påverkas negativt och därigenom leda till minskad biologisk mångfald.  

Mangroven är en naturlig barriär som skyddar människor och bostäder mot hårda vindar och tsunamis. Den stabiliserar också marken, hjälper till att hantera stigande havsnivåer och minskar vågornas slitage på kusten, så kallad erosion. Dessutom fungerar mangroven som ett renande filter på vattnets väg ner mot havet. 

I mangrovens bottenslam kan kol lagras under tusentals år. Visste du att mangroven binder nästan fyra gånger så mycket koldioxid som regnskog? Mangroven kan därför hjälpa till att hejda den globala uppvärmningen. När stora områden avverkas och grävs ut för att anlägga räkodlingar släpps koldioxid ut i luften. Det gör att uppvärmningen av klimatet går snabbare istället för att bromsas upp. 

I dammarna där räkorna föds upp trängs räkorna på så liten yta att de lätt blir sjuka. Därför används antibiotika och andra kemikalier i förebyggande syfte. Starka kemikalier används också för att rengöra dammarna och hålla dem fria från oönskade djur och växter. Kemikalierna når sedan vattendrag, hav och brunnar. Efter några år är dammen och den omgivande naturen ofta förbrukad och odlingen flyttas till en ny plats. Ett sätt att minska användningen av kemikalier och antibiotika är att odla färre räkor i dammarna. Men för att uppnå samma produktion behövs då större områden tas i anspråk, vilket medför negativa miljö- och sociala konsekvenser.  

Att odla räkor låter kanske bra, nu när fisken i haven börjar ta slut. Men tyvärr löser det inte problemet med överfisket. De allra flesta odlade räkor är uppfödda på foder som innehåller fiskmjöl. Det är vild fisk som malts ner för att till slut hamna i räkornas bassänger. Detta kan i sin tur öka trycket på de vilda fiskbestånden och minska tillgången till en billig proteinkälla för lokalbefolkningen. Ofta har fisken tagits upp med en trål som förstör viktiga ekosystem på sin väg över havsbottnen samtidigt som den dammsuger upp fisk av alla storlekar.  

Miljoner människor lever i kustzonen och är beroende av havet och kustekosystemen, som mangrove, för sin överlevnad. De fiskar, samlar musslor och byggmaterial, hämtar ved och använder växter från mangroveskogen som medicin. När räkodlingar anläggs tvingas lokalbefolkningen ofta bort från sina traditionella fiskevatten och de som protesterar mot  räkföretagen riskerar att råka illa ut.  

All miljöförstörelse och mänskligt lidande som möts i jätteräkan kan vara överväldigande. Men det finns en enkel sak du kan göra för att bidra till förändring: Avstå från att köpa jätteräkor i din butik, när du är på restaurang eller beställer sushi. Oavsett om den är certifierad eller inte. Här kan du läsa mer vad vi tycker om certifierade räkor samt i vår rapport “I grumliga vatten”. 

Om efterfrågan på jätteräkor försvinner svalnar också intresset för att anlägga nya dammar eftersom det inte längre finns pengar att tjäna. Om du vill fortsätta äta skaldjur är schysta alternativ burfångad havskräfta och odlade/handplockade kungskrabbor, ostron, musslor eller pilgrimsmusslor. Fler schyssta skaldjur och fiskar finns på vår webb:  ät fisk med gott samvete.