Den globala uppvärmningens konsekvenser

I den värld vi lever i just nu har den globala medeltemperaturen ökat med drygt en grad jämfört med förindustriell tid. I Arktis, som norra Sverige tillhör, går uppvärmningen dubbelt till tre gånger så snabbt och medeltemperaturen där har redan ökat med över två grader. Den ökade temperaturen har redan fått tydliga effekter runt om i världen. Några av dem är: 

Vid klimattoppmötet i Paris 2015 kom världens länder överens om att hålla temperaturökningen väl under två grader, med sikte på att begränsa den till 1,5 grader. 

En rapport från FN:s klimatpanel IPCC har gjort det tydligt att två graders uppvärmning inte är en säker nivå, och vi måste göra allt vi kan för att klara det skarpare målet om 1,5 grader. 

Men även om vi lyckas med det kommer konsekvenserna i världen vara stora. Några av de effekter som den samlade forskningen slår fast kommer att inträffa  vid en uppvärmning på 1,5 till 2 grader är: 

Värmeböljor: Omkring 14 procent av världens befolkning kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst en gång vart femte år om medeltemperaturen ökar med 1,5 grader. Överstiger temperaturökningen två grader kommer över en tredjedel av världens befolkning (37 procent) att utsättas för samma risk. 

Stigande havsyta: I en värld med 1,5  graders högre medeltemperatur än i dag beräknas havsytan stiga med 40 centimeter till år 2100. Vi två graders uppvärmning stiger samma siffra till 46 centimeter.  

Det kan låta som en ganska liten förändring, men en sådan höjning skulle göra att omkring en tiondel av Bangladesh skulle hamna under vatten.  

Det finns också studier som talar om en betydligt kraftigare havsytehöjning, upp till två meter på hundra år. Hur mycket det faktiskt blir beror till exempel på så kallade tröskeleffekter, ifall kritiska värden kommer att överstigas som gör att jorden kan bli självuppvärmande. 

Havsytehöjningen gör dessutom kuster mer sårbara för översvämning från höga tidvatten, stormar och orkaner. Låglänta delar av kuststäder, som Calcutta och Bombay i Indien eller Miami och New York i USA, kan periodvis komma att läggas under vatten.

Döda korallrev: Korallreven är mycket känsliga för temperaturförändringar och riskerar att försvinna helt och hållet. Vid 1,5 graders uppvärmning riskerar 90 procent av världens korallrev att helt försvinna. Vid två graders uppvärmning hotas alla världens korallrev, så mycket som 99 procent kommer att försvinna. Därmed hotas också alla de arter som lever i och kring korallreven. 

Förändrade ekosystem: Många av världens ekosystem kommer inte att kunna anpassa sig till ett förändrat klimat när uppvärmningen går så fort som den gör. Istället riskerar de att omvandlas till helt nya typer av områden. Ett ekosystem som pekas ut som särskilt känsligt för detta är den boreala skogen i Nordeuropa, alltså den gran-och tallskog som vi har mycket av här i Sverige.  

Minskade skördar: Torka och vattenbrist kommer att leda till minskade skördar i stora delar av världen. Vid två graders temperaturökning beräknas majsskördarna i tropiska områden minska med sju procent. Det låter kanske inte som så mycket, men med tanke på att jordens befolkning samtidigt kommer att öka kommer det att få förödande konsekvenser.  

Obeboeliga områden: Redan i dag tvingas mellan 15 och 20 miljoner människor om året att överge sina hem på grund av väderrelaterade naturkatastrofer. Antalet hemlösa efter extrema väderhändelser förväntas öka kraftigt i ett varmare klimat. Många människor bor i dag i sårbara områden, och antalet ökar i takt med att allt fler bosätter sig i låglänta kustområden och sårbara städer i fattiga länder. 

Källa: World Resource Institute, utifrån IPCCs 1,5-gradersrapport. 

Bortom två graders uppvärmning väntar ännu större effekter av klimatförändringarna. Vid en så kraftig temperaturökning sätter jorden själv igång processer som förvärrar uppvärmningen ännu mer, så kallade feedbackloops. En högre temperatur gör till exempel att det blir mer vattenånga i atmosfären, vilket förstärker uppvärmningen ytterligare eftersom vattenånga fungerar som en växthusgas. 

Ökade utsläpp av metan från tinande permafrost och havsbottnar samt minskat upptag av koldioxid i haven kan trigga igång en skenande växthuseffekt, bortom mänsklig kontroll. För tillfället är vi på väg mot en värld som är minst tre grader varmare. 

Tre till fyra graders uppvärmning skulle innebära en värld så förändrad från dagens verklighet att det skulle vara förödande för merparten av jordens ekosystem och kanske slutet för den mänskliga civilisationen. 

Med de åtgärdsplaner som världens länder presenterade vid Parismötet hamnar vi på minst tre graders temperaturökning till år 2100.  

Planerna ska dock anpassas och förhoppningsvis skärpas vart femte år. 

Utmaningarna är minst sagt många, och svårigheterna stora. För att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader måste utsläppen globalt minst halveras till 2030 och nå nära noll absolut senast 2050. Det finns med andra ord ingen tid att förlora. Varje tiondels grad som vi lyckas undvika genom minskade utsläpp kan vara avgörande för hur människor och växt- och djurlivet drabbas. Det minsta politikerna göra är att hålla vad de lovat i Parisavtalet.