Direkta villkorslösa stöd ska inte gå till fossiltunga branscher
För att styra mot ett mer hållbart samhälle efter coronapandemin måste regeringen och dess samarbetspartier genomföra flera reformer med miljön i fokus. Direkta och villkorslösa stöd med skattemedel till branscher med stora utsläpp, som flyget, bör undvikas, skriver Johanna Sandahl och Karin Lexén i GP debatt.
Coronakrisen har på kort tid skakat om hela världen och innebär ett stort mänskligt lidande och enorma påfrestningar på våra samhällen. Många är drabbade av sjukdom, förlust av nära och kära, eller av oro inför framtiden. Pandemin har visat hur skört livet på jorden är, och att frisk miljö, god hälsa och välstånd hänger intimt samman i vår globala och sammanlänkade värld.
När regeringen nu sjösätter massiva reformer för att lindra de negativa ekonomiska effekterna av pandemin är det avgörande att de också tar sikte mot att bygga upp ett långsiktigt hållbart och motståndskraftigt samhälle. Det innefattar att diskutera vilka verksamheter som ska få ta del av våra skattemedel, och vilka investeringar som bäst gynnar ett hållbart samhälle när ekonomin ska stimuleras. Naturskyddsföreningen anser att åtgärderna så långt som möjligt bör samtidigt bidra till att begränsa klimatförändringarna. Annars finns det en betydande risk för att de ekonomiska åtgärderna kommer att förvärra klimatkrisen.
Regeringens ekonomiska stimulansåtgärder bör följaktligen inriktas på att stärka människors trygghet och kompetens samt ett långsiktigt hållbart näringsliv. Fokus måste ligga på att investera i framtidens branscher och i omskolning till långsiktiga gröna jobb åt dem som behöver lämna utsläppsintensiva branscher - inte på att bevara och förstärka en ekonomi som bygger på fossil energi och ett ohållbart resursutnyttjande. Direkta och villkorslösa stöd med skattemedel till branscher med stora utsläpp, exempelvis flyget, bör undvikas.
Det är också uppenbart att arbetet för att minska samhällets sårbarhet och beredskap inför kommande kriser behöver prioriteras. Att värna friska ekosystem och artrikedom är i det här sammanhanget helt centralt, eftersom en rik biologisk mångfald stärker motståndskraften mot en rad negativa effekter av klimatförändringarna.
På senare år har vårt land upplevt skogsbränder, torka och översvämningar. Redan för tretton år sedan varnade den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen att Sverige kommer att påverkas kraftigt av den globala uppvärmningen och rekommenderade därför att omgående påbörja anpassningen till klimatförändringarna. Trots det har de politiska åtgärderna lämnar mycket övrigt att önska.
För att börja styra mot ett mer hållbart samhälle efter coronapandemin vill Naturskyddsföreningen att regeringen och dess samarbetspartier vidtar följande nya åtgärder.
Nu måste vi fokusera våra gemensamma resurser på att bygga upp ett samhälle och en ekonomi som inte fortsätter att såga av den gren som vi sitter på. Sverige såväl kan och bör visa vägen och leda med exempel med klimatåtgärder som stärker såväl samhällets motståndskraft som ekonomin.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
