Ekologisk eller konventionell odling – vad är bäst för miljön och klimatet?

Frågan om ekologisk eller konventionell odling är bäst för klimatet och miljön är komplex. Men ur ett helhetsperspektiv är ekologisk produktion det bästa för miljön och klimatet. Utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och med ett kretsloppsperspektiv får vi gårdar med högre biologisk mångfald, djur som i större utsträckning får utöva sina naturliga beteenden och ett lantbruk med mindre klimatpåverkan per brukad hektar. 

Just nu minskar den biologiska mångfalden i världen i allt snabbare takt. Det beror bland annat på ohållbart, intensivt jordbruk som skapar enformiga landskap. Forskningsresultat visar tydligt att ekologisk odling gynnar biologisk mångfald. Ekologiska gårdar har i genomsnitt 30 procent fler arter än konventionella. Skillnaden är särskilt tydlig för växter och pollinatörer.

Antalet arter av pollinerande insekter är 50 procent högre i ekologisk odling jämfört med konventionell. En av de viktigaste orsakerna till skillnaden är att man inte använder några kemiska bekämpningsmedel i ekologiskt jordbruk. Andra bidragande orsaker är mer varierade växtföljder (det vill säga att man odlar olika grödor från år till år), organisk gödsel som gynnar livet i jorden, och mer bete som gynnar växter och pollinatörer i landskapet. 

Läs mer om vikten av biologisk mångfald här.

Allt jordbruk påverkar klimatet – både ekologiskt och konventionellt. Det beror till liten del på utsläpp av koldioxid från maskiner som drivs av fossila bränslen. Men den allra största delen av utsläppen från jordbruket uppstår i form av metan från djurs matsmältning och utsläpp av lustgas och koldioxid när vi gödslar och brukar marken. När det kommer till metanutsläpp från djuren och dieselförbrukning så är skillnaderna mellan ekologiskt och konventionellt mycket små. Men när det kommer till lustgas och kolinlagring finns det viktiga skillnader. 

En av de största skillnaderna mellan eko och konventionellt är att man inte använder konstgödsel i ekologisk odling. Förutom att tillverkningen av konstgödsel bidrar till utsläpp av växthusgaser, så bidrar kvävekonstgödsel - precis som all gödsel som innehåller kväve - också till utsläpp av lustgas när det används. Lustgas (kvävedioxid) är en mycket stark växthusgas med långt större påverkan per enhet i atmosfären än koldioxid.  

I det ekologiska lantbruket får grödorna istället sitt kväve från stallgödsel, och kvävefixerande grödor. Det betyder att man recirkulerar det lustgasdrivande kväve som redan finns inom jordbruket istället för att tillföra nytt. Detta, tillsammans med att kvävegödslingen generellt är mycket lägre i ekologiskt jordbruk, gör att man inte bidrar till de totala lustgasutsläppen i samma utsträckning som konventionell produktion. Här kan du läsa mer om problemen med konstgödsel.

Jordbruket kan bidra till klimatarbetet genom att binda in mer kol från atmosfären än det gör idag.  Baserat på befintliga studier är odling av fleråriga grödor, som vall, en viktig faktor när det gäller att öka mängden kol i marken. Andelen vall är större på ekologiska gårdar än konventionella. Forskning visar att en omställning till ekologisk odling ger mer organiskt material i marken, vilket innebär mer kol i marken och mindre koldioxid i atmosfären.  

Fossilt bränsle i form av diesel står bara för en relativt liten andel av jordbrukets klimatutsläpp. Trots det måste även jordbruket gå mot fossiloberoende om vi ska kunna nå klimatmålen. Om man jämför ekologisk och konventionell odling kan ekologisk odling av vissa grödor kräva mer drivmedel eftersom man är mer beroende av till exempel mekanisk ogräsbearbetning. Men om man tittar på den totala energiförbrukningen är den ofta lägre i ekologiska produktionssystem. Det har man exempelvis sett i den här studien som jämfört ett stort antal livscykelanalyser. 

Att det ekologiska jordbruket tillför en mindre mängd nytt kväve än konventionellt är inte bara positivt för klimatet utan har också andra fördelar. Det gör att ekologiska gårdar i genomsnitt har ett lägre överskott av kväve. Läckaget av kväve som kan orsaka övergödning är mindre från ekologisk areal än från konventionell mätt per ytenhet. Det har man sett när man jämfört de två produktionssystemen.

När det gäller fosfor, som också bidrar till övergödning, finns inte tillräckligt tydliga underlag för att med säkerhet kunna säga något om skillnader mellan ekologiskt och konventionellt. 

Skillnaden i klimatpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt blir mindre om man jämför utsläpp per producerad vara än utsläpp per ytenhet, vilket beror på att skördarna ofta är något lägre i ekologiskt jordbruk. Detsamma gäller för viss miljöpåverkan som kväveläckage. Men i takt med att vi minskar matsvinnet och övergår till en mer växtbaserad kost (som tar mindre mark i anspråk) kommer kvävesnåla och kolinlagrade metoder som eftersträvar lokala kretslopp bli avgörande för att minimera lantbrukets klimatpåverkan. Här har det ekologiska lantbruket tydliga fördelar. 

Det är också viktigt att förstå att det finns ett direkt samband mellan den lägre avkastningen inom ekologisk produktion och de miljöfördelar som det för med sig.

Den ekologiska produktionens alla miljö- och djurvälfärdsfördelar gör att Naturskyddsföreningen anser att ekologiskt bör stimuleras och vi rekommenderar konsumenter att köpa ekologiska produkter.   

Vi anser att framtidens matproduktion måste bygga på hållbara metoder som ger oss mer än bara mat, biobränslen och andra råvaror. Vårt sätt att odla måste också kunna ge oss levande och bördiga jordar, större kolinlagring, biologisk mångfald och rent vatten. Den större areal som krävs för att odla ekologiskt bidrar med andra ord till fler värden.   

Det ekologiska jordbruket är inte perfekt. Det är, precis som det konventionella lantbruket, under ständig utveckling. Problemen, möjligheterna och förutsättningarna varierar från gård till gård och är olika i olika delar av världen.   

Men sett ur ett helhetsperspektiv är ekologisk odling alltså det bästa för både miljön och klimatet.   Här kan du läsa mer om de fördelar som ett ekologiskt jordbruk bidrar till.