Ekologiskt kaffe ger mångfald i Etiopien

Var och hur kaffet odlas är viktigt för kvalitén. För att kaffet ska smaka gott bör det helst odlas på mellan 1800 och 2000 meters höjd. Klimat och jordart är också viktigt. Tillgången till mikronäringsämnen och spårämnen gör att smaken varierar. 

– I det här området har jordarna vulkaniskt ursprung vilket ger en intressant smak på kaffet, säger Tadesse Degefa, kvalitetsexpert vid Oromia Coffee Farmers Cooperative Union (OCFCU) och guide under resan. 

OCFCU är Etiopiens största kaffekooperativ och samlar totalt mellan 300 och 400 enskilda kaffekooperativ som årligen producerar cirka 300 000 ton kaffe på omkring 460 000 hektar. Cirka 23 000 ton är ekologiskt certifierat kaffe. Totalt cirka 40 000 småbrukare samlade i 26 kooperativ odlar ekologiskt certifierat kaffe på totalt cirka 36 000 hektar. 

Förutom att kvalitetssäkra den certifierade produktionen måste också smaken kvalitetssäkras. Att bedöma hur kaffet smakar efter rostning är en hel vetenskap. Smakprovningen går till ungefär som vinprovning. Man graderar olika egenskaper och fyller i långa protokoll. Det finns ett hundratal olika egenskaper att välja på, bland annat syra, fyllighet, kryddighet, blommighet, fruktighet och citrus. 

Resan börjar på kaffekooperativet Koke i det lilla samhället Jirgacheffe. Gårdarna i området är ofta små, cirka 0,25 hektar (ett hektar är 10 000 m2, ungefär som två fotbollsplaner). En del odlar så mycket som två hektar. 

– Här odlar vi kaffe i system där vi blandar olika typer av träd, buskar och andra växter. Kaffet skördas en gång per år, normalt mellan september och november. Skörden är ungefär 600 kilo per hektar och 70-80 procent av kaffet är så kallat ”våtkaffe”, säger kooperativets ordförande Shibru Worku. 

Kooperativets medlemmar berättar att viktigast på kort sikt är att förnya kaffebeståndet. Ett kaffeträd börjar ge skörd efter 3- 4 år och ger en bra skörd tills det är kanske 10-12 år gammalt. En del träd ger bra skörd i ända upp till 20 år. I området är många kaffeträd så gamla som 30 år och ger inte längre så hög skörd. 

Kaffets naturliga växtplats är i skogen, i halv- till helskugga. I Etiopien odlar man idag kaffe huvudsakligen i fyra olika typer av system. Mest kaffe, ungefär 50-60 procent av kaffet i Etiopien, odlas i det som kallas ”semi-forests”. Därefter är ”trädgårdskaffe” vanligast med 30-40 procent. Mindre än 5 procent av kaffet kommer från ”riktiga skogar” där kaffet växer i stort sett vilt ”forest coffee” och endast cirka fem procent odlas i det som kallas plantageodling, men även där växer kaffet tillsammans med skuggträd.

Hur odlingen klassificeras beror på i vilken omfattning kaffet odlas tillsammans med andra träd och växter och man mäter hur stor del av odlingen som är täckt med trädkronor som ger skugga. Skuggträd är viktigt. Antalet varierar med mellan 75 och 155 träd per hektar i de olika systemen. Ofta finns på en odling 10-20 olika träd som har olika funktion. 

I odlingarna växer också kryddor och växter som används till medicin och bin producerar honung. Det är alltså mycket mer än kaffe som produceras i de etiopiska kaffeodlingarna. Själva kaffeskörden varierar mellan 200 och 800 kilo per hektar. 

I byn Oro Batala odlar paret Demise Murit och Bekelech Demise kaffe. Demise Murit räknar upp lokala namn på de skuggträd som odlas; Shola, Gorbi, Bribara, Tala, Wanza, Bisana, Girawa och Kerero. De etiopiska namnen översätts till engelska, lätt att känna igen är avokado och mango. De växer på gigantiska träd, säkert 15-20 meter höga. Andra växter som odlas tillsammans med kaffet är falsk banan, basen för kosthållet i regionen, bönor, sötpotatis, vanlig banan och grönsaker. 

– Det är bra att blanda olika kaffesorter, ett år går en sort bra, ett annat år en annan. Olika sorter är olika motståndskraftiga mot olika skadegörare. De tål regn och torka olika bra så att odla flera sorter gör odlingssystemet mer robust, säger Demise Murit. 

Han berättar att de inte har några större problem med sjukdomar och skadegörare. Mångfalden av träd, buskar och olika örter gör att även skadegörarnas naturliga fiender trivs vilket gör att skadegörarna inte tar överhand. 

– Genom att också använda olika sorters kaffe som har olika motståndskraft mot skilda sjukdomar och skadegörare klarar vi detta, fortsätter han. 

Det finns omkring 130 lokala sorter med olika tålighet mot värme, torka, kraftiga regn, skadegörare med mera. Robusta system med förmåga att buffra mot förändringar är viktigt i tider av oförutsägbara klimatförändringar. Hög mångfald ökar systemets buffringsförmåga. I Etiopien är den genetiska mångfalden i kaffet stor och världens genbank för kaffe finns i Etiopien. 

Nästa stopp är hos kooperativet Kilesa Metonisa. Man kan genast konstatera att den biologiska mångfalden i området är högre än i Oro Batala. Verksamhetsledaren Tadesse Yohanis berättar att det är viktigt att de förnyar kaffebeståndet och odlar sorter som ger högre skörd än idag. Odlarna behöver också mer rådgivning och utbildning för att öka sin kompetens som kaffeproducenter. 

–  Odlarna måste dessutom få ett högre pris för sitt kaffe. Lönsamheten är dålig och levnadsstandarden ökar inte i området, säger Tadesse Degefa och fortsätter att berätta om planerna inför framtiden; 

–  Vi vill utveckla system för att producera högkvalitékaffe, vi vill bygga ett kafferosteri och rosta kaffet själva för att kunna behålla en större del av förtjänsten och vi vill sälja kaffet direkt till uppköpare, utan mellanhänder, och som vill betala ett högre pris. 

Genom att odla kaffe i system med rik mångfald blir man inte beroende av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel på det sätt som man lätt blir när kaffe odlas i stora monokulturer med enbart kaffe, så som det ofta sker i till exempel Brasilien. 

I den etiopiska kaffeodlingen används nästan inga kemiska bekämpningsmedel alls och nästan ingen konstgödsel. Växtnäring får man via de träd som finns i odlingarna och som kan binda luftens kväve och genom att resterna från de skalade kaffefrukterna förs tillbaka till odlingarna och komposteras. Trädens rötter för också upp olika växtnäringsämnen från djupare jordlager så att de blir tillgängliga för kaffet. 

Potentialen för Etiopien att bli ledande vad gäller ekologiskt kaffe är stor. För att det ska vara möjligt att fortsätta producera detta kvalitetskaffe måste konsumenterna vara villiga att betala för de ekosystemtjänster som de etiopiska odlarna levererar. De bevarar den biologiska mångfalden, både vad gäller själva kaffet men även vad gäller andra växter och djur och de förorenar inte miljön med kemiska bekämpningsmedel. 

Odlarna får cirka 15 Birr (cirka 6 kronor) per kilo producerad kaffefrukt eller ”cherries”, som det kallas i Etiopen. För det certifierade ekologiska kaffet ges en merbetalning på 1-2 Birr (40-80 öre) per kilo kaffefrukt. Det går åt cirka sex kilo kaffefrukt till ett kilo gröna bönor. En odlare kan skörda mellan 200 och 800 kilo kaffe per hektar vilket ger en årsinkomst på mellan 1200 och 6000 kronor per hektar. Men odlingarna är ofta mindre än en hektar. 

Reportaget är från 2015