En skog för varje skola

Naturen är i ständig förändring. En skog lever. Att bli bekant med en speciell skog är att både få känna trygghet och äventyr. Man kan aldrig säkert veta vad som hänt sedan sist, och ändå känna sig hemma och bekant med stigar, träd och stenar. En skolskog finns alltid kvar och väntar med nya upplevelser. Men för att en skolskog ska fylla sin funktion är det också viktigt att den är lätt att ta sig till skogen. 

Alla barn i förskola och skola borde få möjligheten att upptäcka, lära och leka i en skog på gångavstånd som det är lätt att komma till utan att behöva korsa vägar med mycket trafik. Ett naturområde nära skolan gör det så mycket enklare att ge utomhuspedagogik och friluftsliv en självklar plats i en skolas, eller förskolas, vardagsliv. 

Växter och djur får också en annan betydelse för besökaren i ett område som man kan återkomma till. Att känna till namn på träd – eken, björken, asken – och samtidigt se och kännas på trädet – uppleva doften av bark eller kåda, se bladens olika former, mäta, rita och beskriva med alla sinnen är steg mot en egen relation till naturen.  

Ett speciellt träd som man kan följa – ”min”, ”vår” eller ”klassens” tall eller asp – genom årstider och upplevelser gör trädet speciellt. Ett träd eller naturområde, en stig eller en skog som blir så bekant att den/det får ett alldeles eget namn, kan vara början på en kunskap – och en vänskap – för livet. 

Vem som helst kan ta initiativ till att utse en skolskog för att inspirera pedagoger och elever att tillbringa mer tid ute i naturen. Idén med en skolskog behöver inte heller formaliseras. Det kan räcka med att eleverna får komma tillbaka till en och samma skog vid olika tillfällen när det finns naturlig koppling till undervisning i något ämne.  

I allemansrätten ingår att alla har rätt att vistas i skogen, undersöka allt som finns i den, plocka bär och vanliga blommor, leka och bygga kojor – så länge inte något av det som växer och lever i skogen skadas. Det behövs inga avtal för att återkomma till en favoritplats i skogen, men det finns alltid någon som äger en skog.  

Det är inte ofta som det finns så pass många skogsområden att en skola kan välja och vraka för att hitta den bästa skolskogen. Men allra helst ska en skolskog vara omväxlande och innehålla många olika typer av naturmiljöer. Bra är också att skogen ligger nära skolan. Här är några tips på olika värden som är bra i en skolskog: 

För en ovan skogsbesökare kan en mörk och tät trädridå verka avskräckande. Det är bra om en skolskog är inbjudande med en sorts ”port” eller öppning, gärna en stig som leder in igenom ljusare buskskikt som succesivt övergår i tätare skog. Att känna trygghet i skogen är viktigt för barn. Hållpunkter som stigar, ett stort träd eller stenblock, en bäck eller annan gränsmarkering gör det enklare för barnen att minnas och hitta. Ge olika platser namn: Backstigen, jätteträdet, stora stenen osv, så blir det lättare för barnen att få en bild av skogen. 

Idén med en skolskog är att återkomma så pass ofta att besöken riskerar att sätta spår. Många fötter som går samma väg kan så småningom bli en upptrampad stig. Tramp på en avgränsad plats sliter på det som växer. Lavar och mossa på stenhällar slits lätt bort. En liten skogsdunge fungerar bra som skolskog, men slits mycket mer än ett större område. Det är därför bra om en skolskog är åtminstone någon hektar stor. Det är också bra om skolskogen avgränsas av vägar, stigar och bäckar, så det blir tydligt för både markägaren, skolan och eleverna vilket område som gäller. 

Det är viktigt att ta kontakt med markägaren, innan en grupp sätter spår i skogen. Berätta för ägaren hur viktig skogen är för klassens upplevelser och undervisning och vad ni vill göra i skogen. Lämna kanske över teckningar och brev från barnen där de berättar om sina tankar om skogen. Planera så tidigt som möjligt ett besök med markägaren i skogen både för att berätta om vad eleverna ska göra i skogen – och för att ta reda på vad markägaren har för planer för området.   

För att idén med en skolskog ska bli mer långsiktig och meningsfull krävs engagerade pedagoger och stöd från skolans ledning. Det är viktigt att pedagoger och skolledning, tillsammans med andra berörda – engagerade föräldrar, föreningar, naturskola – formulerar mål och syfte med skolskogen och hur man vill använda den i undervisningen. I vilken utsträckning barnen ska involveras är naturligtvis upp till skolan och pedagogerna, men glöm inte att också den diskussionen – vad ska vi ha skogen till? –  kan bli en del av utomhuspedagogiken. 

Frågan om vem som äger mark och hur man kan äga mark är i sig upptakt till pedagogiska möjligheter i en rad ämnen: Vem äger Sverige? Finns det kartor där man kan se vem som äger vad? Finns det någon mark som vi alla äger tillsammans? Vad är allemansrätten och var går gränsen för vad man kan och får göra på egen och annans mark? Hur går det till att köpa en skog? Vad får en markägare göra med skogen som inte andra kan göra? Vad skulle du göra om du fick en alldeles egen skog? Hur vet man att en skog är skyddad? Det finns hur mycket som helst att diskutera och väva in i olika ämnen. Rita, skriv, berätta… 

Det är bra med en skriftlig överenskommelse med skogsägaren och regler för skolskogen så att alla på skolan får veta var skolskogen ligger och vad det innebär att ha en skolskog, rättigheter och skyldigheter. Det gäller nyanställda, vikarier, praktikanter och nya elever. 

Överenskommelsen med markägaren bör innehålla hur era kontakter ska fungera och vad som gäller om ni vill ordna en samlingsplats med stockar att sitta på, en eldplats, sätta upp skyltar, holkar eller bygga ett vindskydd. Om det finns en naturlig ingång till skogen som inte redan är en stig, riskerar många fötters promenerade att omforma den till en stig. Hur den eller andra stigar används kan vara viktigt att prata om, liksom om det finns platser i skogen som är särskilt känsliga av något skäl – kanske boplats för djur. Det behövs en person som ska vara skolans kontaktperson till markägaren. 

Om skolan vill utveckla sin pedagogik och band till skogen är det viktigt att ta reda på markägarens planer för skötsel och användning. Marken kan tillhöra kommunen och då kan det vara enklare att påverka hur skogen ska skötas, särskilt om man kan visa att skogen är viktig för många elever, kanske från flera skolor och förskolor. Med andra markägare är det bra att upprätthålla en god kontakt och då och då fråga om planerna för skogen har ändrats. 

Om det uppstår en konflikt mellan olika behov av marken – hur skogen ska brukas eller bebyggas och skolans/skolornas användning är det bra att redan tidigt ha formulerat syfte, mål och argument. Det är viktigt att visa vilka stora värden som närnatur och utomhuspedagogik har för hälsa och välbefinnande.  

Är skolskogen hotad av till exempel planer för annan verksamhet, ny bebyggelse eller skogsbruk, finns det en rad saker man kan göra. Involvera fler än bara skolpersonalen – en skolskog som får finnas för elevernas skull är en investering för framtiden!