Vad innebär EU-lagen om kritiska metaller (CRMA)?
Efterfrågan på så kallat kritiska metaller och mineral, som bland annat används inom fossilfri energiteknik, väntas öka kraftigt. EU:s nya gruvlagstiftning, Critical Raw Materials Act (CRMA), kan leda till stora negativa konsekvenser för miljön i Sverige. Naturskyddsföreningen anser att den nya lagen riskerar att försämra kvaliteten på miljöprövningen och i slutändan ge tillstånd till gruvor som skapar problem för miljön eller för lokalsamhället.
I november 2023 färdigställdes EU:s nya lagstiftning för så kallat kritiska metaller och mineral (Critical Raw Materials Act). Lagstiftningen innehåller en rad regler för att säkra tillgången till råvaror som litium, kobolt, mangan och sällsynta jordartsmetaller. Dessa kritiska metaller behövs bland annat för ny energi- och fordonsteknik.
Enligt lagförslaget måste medlemsländerna begränsa tiden för tillståndsprocesserna för nya gruvor för så kallade “strategiska projekt” till två år och tre månader. Om ett gruvprojekt klassas som strategiskt av EU innebär det att medlemsländerna förbinder sig till att korta ner processen.
Strategiska projekt får en “gräddfil” genom tillståndsprövningen vilket kan innebära att hänsyn till naturvärden, vattenkvalitet och andra intressen än gruvbolagens får stå tillbaka.
Lagstiftningen innehåller också nya regler för alternativa metoder som återvinning och utvinning ur befintligt gruvavfall.
Så tycker Naturskyddsföreningen om lagförslaget
- Gruvor ger en mycket stor miljöpåverkan, därför måste även alternativa metoder utvecklas för att möta det ökade behovet av vissa så kallat kritiska metaller för ny energi- och fordonsteknik. EU:s nya lagförslag (CRMA) är ett steg i rätt riktning när det gäller synen på återvinning – vilken idag är mycket eftersatt i Europa och Sverige. Men förslaget innebär också en rad risker och problem.
- Naturskyddsföreningen är kritisk mot att den nya lagen innebär att tillståndsgivning bara får ta max två år och tre månader. Det riskerar att försämra kvaliteten på miljöprövningen.
- Eftersom nya gruvor innebär permanenta skador på naturmiljön för all framtid behöver vi hushålla med de mineraler som redan är brutna.
- Återvinning, återbruk av produkter och alternativ utvinning måste öka kraftigt om vi ska klara omställningen till ett fossilfritt samhälle och för att minska beroende av import från länder som Kina och DRC (Demokratiska republiken Kongo). Nya gruvor kommer dock att behövas, då det idag inte finns en tillräcklig mängd av vissa metaller i omlopp i teknosfären. Dessa bör endast ges tillstånd så att platser med höga naturvärden undviks och efter fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) med urfolk och meningsfullt deltagande av lokalsamhället.
- Industrins efterfrågan är inte samma sak som behovet av metaller och mineral för att skapa välmående samhällen. Det är ett misstag att skapa en lag som utgår ifrån efterfrågan på nybrytning av metall och mineral, och inte på tillräcklighet.
- Klimatomställningen måste ske utan att nya stora miljöproblem skapas, som gruvor på fel platser och utan samtycke med berörda grupper. Målkonflikten mellan omställning och den skada nya gruvor gör måste beaktas, i enlighet med Naturskyddsföreningens mineralhierarki som innebär fokus på hushållning, återvinning och återbruk samt sekundär utvinning (främst ur gammalt gruvavfall) före öppnandet av nya gruvor.
Vad är ”Kritiska råvaror” och sällsynta jordartsmetaller?
Kritiska råvaror (Critical Raw Materials) är främst metaller som bland andra litium, kobolt, mangan och sällsynta jordartsmetaller. Flera av dessa metaller används i teknik som är viktig för omställningen till ett fossilfritt samhälle, till exempel i elfordonsbatterier och vindturbiner. Även om den största delen idag används till andra ändamål, som oljeraffinering, flygplanstillverkning och vapensystem beräknas behovet för omställningen till fossilfri teknik öka kraftigt de kommande åren.
