EU och gruvorna
Gruvor har kommit att betyda mer och mer för den så kallade “gröna omställningen” i EU. Flera av de metaller och andra mineraler som utvinns i gruvorna används i till exempel batterier och vindkraftverk. Men gruvnäringen har stor påverkan på miljön.
I klimatomställningen behövs metaller till bland annat elbilar, solpaneler och vindkraftverk. Samtidigt innebär gruvnäringen risker för den biologiska mångfalden och påverkar hur landskapet ser ut. Vi behöver hushålla med jordens resurser och återbruka och återvinna produkter mycket mer än idag – det gäller i högsta grad metaller.
Hur påverkar gruvnäringen Sverige?
Gruvbrytning innebär alltid en stor miljöpåverkan. Det handlar om utarmning av Sveriges biologiska mångfald, skador på natur och risk för skador på grundvatten, sjöar och vattendrag, buller, damm och ett förändrat landskap.
Ett aktuellt exempel är den planerade gruvan i Norra Kärr vid Vättern, där det finns en stor förekomst av sällsynta jordartsmetaller. Men platsen är ytterst olämplig för en gruva, eftersom den ligger mindre än en kilometer från Vättern. Om något händer med grundvattnet där skulle det påverka de 250 000 personer som får sitt dricksvatten från Vättern.
Gruv- och metallindustrin står för hela 10 procent av Sveriges nationella utsläpp och gruvavfallet utgör mer än 80 procent av allt avfall i Sverige. Sveriges största koppargruva Aitik producerar 50 000 ton avfall per dag. Avfall från gruvor tar upp mycket stora områden och är dessutom så giftigt att det måste hållas åtskilt från naturen för all framtid.
Gruvnäringen påverkar också andra näringar negativt, till exempel turism. Den gör även ett allvarligt intrång i Sápmi, vilket hotar samernas renskötsel och kultur.
Industriföreträdare framhåller ofta sällsynta jordartsmetallers roll i ”den gröna omställningen”. Men faktum är att en betydande mängd även används för oljeraffinering. Ytterligare en viktig användning är vapentillverkning, i styrsystem, laserteknik med mera.
Hur påverkar EU gruvnäringen?
EU är de som beslutar och lagstiftar om framtida gruvor och gruvbrytning i hela Europa. EU-parlamentet och EU:s ministerråd har preliminärt kommit överens om att importen av mineraler och metaller ska minska. I dagsläget sker en stor del av importen från bland annat Kina. Därför har EU nyligen tagit fram en omfattande lagstiftning om kritiska råvaror (Critical Raw Materials Act, CRMA). Denna lag påverkar gruvindustrin både direkt och indirekt.
Några positiva saker som lagen innehåller är ett relativt ambitiöst mål för återvinningen av gruvavfall, men den har också mer problematiska delar. Exempelvis innehåller lagen krav på att medlemsländerna ska begränsa tiden för tillståndsprocesserna för nya gruvor som ansens vara så kallade “strategiska projekt”. Tillståndsprocessen ska då högst vara två år och tre månader. Detta räknas som ett snabbspår i EU:s beslutsprocess. Därmed riskerar miljöprövningen av en planerad gruva att försämras. Det finns även delar i CRMA som kan komma att åsidosätta viktiga regler i naturvårdsdirektiven, som vatten-, fågel- samt art- och habitatdirektiven.
CRMA-lagstiftningen och dess implementering kommer att påverka gruvnäringen och hur den utformas inom EU oerhört mycket framöver.
Vad kan jag göra för att bidra?
Att du använder din röst i EU-valet den 9 juni är något av det viktigaste du kan göra! Det är extra viktigt nu då EU-parlamentet börjat prioritera miljöfrågorna lägre.
Världens länder har enats om att förlusten av biologisk mångfald måste stoppas och vändas till år 2030. Och att minska utsläppen innan 2030 är helt avgörande för att undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatkrisen. Tiden är alltså knapp, vi har inte råd med fem förlorade år för klimat och natur.
Det står och väger nu. Ska EU fortsätta att arbeta för en stark klimat- och miljöpolitik? Eller ska vi låta miljöfientliga krafter ta över? Använd din röst. Det har aldrig varit viktigare.
