EU och klimatet

Klimat handlar om hur vädret beter sig över en längre tid och ett större område. Medan vädret ändras snabbt från dag till dag och kan vara olika beroende på var du är, beskriver klimatet mönster av temperatur och nederbörd över lång tid och stora områden.

När politiker och forskare pratar om klimatförändringar, menar de att på grund av att medeltemperaturen på jorden ökar, ser vi mer extremt väder. Det innebär fler och kraftigare torkperioder, hetta, skogsbränder och översvämningar i många delar av Sverige och Europa. I Europa blir det varmare snabbare än på andra platser.

De senaste åren har en mängd forskningsrapporter visat på att klimatkrisen blir allt allvarligare och att läget försämras allt snabbare. Vi närmar oss också vissa klimatsystemgränser som kan utlösa självförstärkande effekter som ytterligare riskerar att förvärra läget. Det blir allt svårare för människor, samhällen och natur att anpassa sig efter klimatförändringarnas effekter.

Genom att främja biologisk mångfald och ekosystemen välmående hjälper vi naturen att bättre stå emot och även mildra klimatförändringarna. Ett exempel är att träd och växter tar upp koldioxid från luften när de växer. Detta hjälper till att minska mängden koldioxid i atmosfären, vilket i sin tur mildrar den globala uppvärmningen. Denna process kallas för kolinbindning och bidrar till att öka den så kallade kolsänkan i skogar och på marken.

Här i Sverige har vi haft flera stora och dramatiska väderhändelser de senaste åren. Några exempel från 2023 är den torka vi hade under delar av sommaren, stormen Hans som följde därefter, och de stora översvämningar och jordskred på flera håll i landet, inte minst i Åre. Ytterligare ett exempel är hur bland annat Skånes kust drabbades hårt av jorderosion till följd av flera starka stormar. De här händelserna beror till stor del på klimatförändringarna och den globala uppvärmningen och förvärras av den. Andra exempel är att vi på flera ställen haft fler och intensivare skogsbränder och översvämningar än vad som är normalt.

Att Sverige får ett blötare och extremare klimat är något vi kan förvänta oss när jordens medeltemperatur stiger. Det kommer leda till stor påverkan på exempelvis jordbruk och matproduktion, samt samhällen och infrastruktur nära vattendrag och kuster. Dessutom påverkas hälsan för både djur och människor av ett varmare klimat, det kommer också kräva anpassningar.

Klimatförändringarna orsakas främst av den globala uppvärmningen, alltså en förhöjd medeltemperatur i världen För det påverkar i grunden hur vårt klimatsystem fungerar, bland annat hur vatten rör sig och avdunstar, och hur värme och kyla sprids över planeten. Dessa förändringar har konsekvenser för naturens förmåga att absorbera och binda växthusgaser i skog och mark, vilket kallas kolsänkor. Tidigare har dessa kolsänkor hjälpt till att balansera klimatet, men den globala uppvärmningen hotar att störa deras förmåga att göra det, vilket förvärrar effekterna av uppvärmningen ännu mer.

Sverige är medlem i EU och en stor del av all miljö- och klimatlagstiftning vi har i Sverige är faktiskt gemensam för hela EU. Medlemsländerna i EU och parlamentarikerna i Europaparlamentet har tillsammans makt att sätta ramarna för vilken klimatpolitik vi ska ha i Sverige framöver, och hur Europa ska minska sina utsläpp i nödvändig omfattning. För klimatförändringarna är ett gemensamt problem för hela EU. Just därför krävs gemensamma sätt att ställa om och förändra transporter, produktionen i industrin, energiproduktion, skogsbruk, naturskydd och vår konsumtion av både mat och olika produkter.

EU sätter ramar för Sveriges klimatpolitik och hur vi ska hantera klimatförändringarna. Bland annat genom bindande mål för att minska utsläppen och öka vår kolsänka. Både Sverige och EU stöder FN:s klimatmål och är en del av FN:s klimatkonvention och Parisavtalet. EU förhandlar i dessa sammanhang som en enhet, med Sverige och de andra 26 medlemsländerna. En stor del av den svenska klimatlagstiftningen kommer från gemensamma beslut i EU. Allt från utsläppshandel för industri och energi till energieffektivisering- och transportåtgärder. EU har tre huvudsakliga utsläppsbudgetar med bindande utsläppsmål: utsläppshandeln (ETS), ansvarsfördelningsförordningen (ESR) och kolsänka i skog och mark (LULUCF). Samtidigt måste både EU och Sverige anpassa sig till de pågående och kommande klimatförändringarna.

EU-parlamentet och EU:s medlemsländer har med hjälp av EU-kommissionen under 2022–2023 fått på plats ett stort lagpaket kallat “Fit for 55”, för att försöka mildra effekterna av klimatförändringarna. Det ställer krav på varje lands regeringar att vidta ytterligare åtgärder för att sänka ländernas utsläpp ännu mer. Men EU-kommissionens utvärdering är, likt den globala forskningen, tydlig. Samtliga EU-länder måste öka sina ansträngningar för att minska utsläppen snabbare än tidigare för att uppfylla målen i Parisavtalet.

Samtidigt som EU:s medlemsländer måste hålla siktet på att genomföra Fit for 55 och minska utsläppen till 2030 har EU-kommissionen börjat skissa på klimatmål till år 2040. EU-kommissionen har föreslagit att EU ska sträva efter att minska sina nettoutsläpp med 90 procent till 2040. Denna rekommendation ska nu diskuteras bland medlemsländerna och i EU-parlamentet. Utfallet av EU-valet den 9 juni kommer att ha stor inverkan på vilka mål som antas för 2040. Det är den stora klimatfrågan i EU-valet. EU:s klimatvetenskapliga råd hade föreslagit ett ambitiösare mål med en mindre utsläppsbudget, med en minskning av nettoutsläppen på 90–95 procent till 2040.

Forskning visar att vi behöver minska utsläppen snabbt för att stoppa den pågående klimatkrisen. EU har satt mål om att nå nettonollutsläpp år 2050 och minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. Men dessa mål räcker inte för att nå Parisavtalets mål på 1,5 grader. Mellan 2024 och 2029 ska EU bestämma utsläppsmål för år 2040, och för att dessa mål ska vara i linje med forskningen och internationella avtal måste vi nästan helt sluta med utsläpp senast 2040.

Naturskyddsföreningen anser att EU bör nå nära nollutsläpp i rena utsläppsminskningar tidigare än så. Det är viktigt för att EU ska ta sitt rättvisa ansvar globalt och för att vi ska ha chans att nå målet på 1,5 grader. De viktigaste utsläppsminskningarna måste ske före 2030, och det behövs ambitiösa mål även för 2035.

Samtidigt måste EU uppdatera alla relevanta lagar för att säkerställa att EU:s utsläpp minskar med minst 65 procent till 2030 enligt Parisavtalet och säkerställa att utsläppen faktiskt minskar i den takt som krävs. För att klara dessa mål behöver vi också samtidigt öka lagringen av koldioxid i skog och mark kraftigt utöver att minska utsläppen.

Att du använder din röst i EU-valet den 9 juni är något av det viktigaste du kan göra! Det är extra viktigt nu, eftersom många medlemsländer prioriterar ned den politik som ska motverka förvärrade klimatförändringar.

Världens länder och EU:s medlemsländer har enats om att minska utsläppen innan 2030, och det är helt avgörande för att undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatkrisen. Tiden är knapp, vi har inte råd med fem förlorade år för klimat och natur.

Det står och väger nu. Ska EU fortsätta att arbeta för en stark klimat- och miljöpolitik? Eller ska vi låta miljöfientliga krafter ta över? Använd din röst. Det har aldrig varit viktigare.