EU och miljöpolitiken
EU påverkar oss i Sverige oerhört mycket, inte minst vad gäller klimat- och miljöfrågor. I år är det val till EU-parlamentet, men bara runt 50 procent av svenskarna brukar rösta i EU-valet. Men hur är EU egentligen uppbyggt och vilka miljöfrågor står på spel inför valet?
Hur påverkar EU oss i Sverige egentligen?
Tycker du att det är viktigt att utsläppen minskar snabbt för att hindra klimatkrisen? Att skogen och jorden brukas på ett hållbart sätt? Att överfisket stoppas? Och att våra livsmedel inte ska innehålla några gifter? Allt detta beslutas på EU-nivå.
Nästan all klimat- och miljölagstiftning vi har i Sverige har förhandlats och beslutats på EU-nivå. Man skulle kunna säga att EU sätter ribban eller golvet för den nationella miljöpolitiken. Men EU påverkar inte bara Sveriges och de andra medlemsländernas lagstiftning, utan faktiskt resten av världen eftersom EU är en viktig handels- och biståndsaktör.
EU-parlamentet har ett stort inflytande i beslutsprocessen som en av de två lagstiftande institutionerna. Ledamöterna som sitter i EU-parlamentet är med och stiftar lagar som påverkar oss alla, varför det gör stor skillnad vilka politiker vi väljer i EU-valet. För att EU ska fortsätta utveckla mer och bättre miljöpolitik krävs att så många som möjligt lägger en röst på partier som vill arbeta för en ambitiös klimat- och miljöpolitik i Europa. Hur miljön och klimatet utvecklas påverkar hela vår framtid, alltifrån skydd för livskraftiga skogar, giftfri livsmedelsförsörjning till klimatanpassade samhällen som kan stå emot stormar och kraftiga översvämningar.
EU:s tre institutioner
EU-kommissionen (Europeiska kommissionen), ministerrådet (Europeiska unionens råd) och EU-parlamentet (Europaparlamentet) är de tre institutioner som tillsammans stiftar EU:s lagar.
EU-parlamentet
EU-parlamentet är den enda direktvalda institutionen som idag består av 705 ledamöter – EU-parlamentariker – som vi väljare i varje medlemsland röstat fram i EU-valet vart femte år. Efter årets val kommer EU-parlamentet att bestå av 720 ledamöter eftersom antalet ledamöter justeras efter befolkningstillväxten. Sverige kommer dock inte få några fler ledamöter utan behåller sina 21 platser.
EU-parlamentet är indelat i ca trettio utskott där politiker från alla partigrupper behandlar lagförslag inom respektive områden. Parlamentarikerna har möjlighet att tycka till och förslå ändringar i Kommissionens lagförslag innan det röstas om av parlamentet i sin helhet. Exempelvis så behandlas miljö- och klimatrelaterade frågor av miljöutskottet, där sitter sex svenska ledamöter. En enskild parlamentariker kan få stort inflytande som ansvarig för en specifik lagstiftning.
Den lagstiftande makten delas mellan EU-parlamentet och ministerrådet, vilket innebär att EU-parlamentet är med och beslutar om EU:s gemensamma lagar och regler.
EU-kommissionen
EU-kommissionen fungerar som EU:s regering och består av en ordförande och 26 kommissionärer, som tillsammans lägger fram förslag på lagstiftning som ska gälla inom EU. Medlemsländernas regeringar föreslår en kommissionär från sitt land som måste godkännas efter utfrågningar i EU-parlamentet. Kommissionens ordförande föreslås gemensamt av EU:s regeringar, men måste också godkännas av EU-parlamentet. Kommissionens sammansättning och val av ordförande ska avspegla valresultatet till EU-parlamentet för att stärka det demokratiska inflytandet av EU:s politiska ledning.
Kommissionen har ensamrätt att lägga fram lagförslag inom prioriterade politiska områden. Förslagen går sedan vidare till de två lagstiftande institutionerna, EU:s ministerråd och EU-parlamentet, som tar fram sina positioner innan de förhandlar fram en gemensam ståndpunkt. EU-kommissionen har ansvar att se till att alla medlemsländer följer EU:s lagstiftning. Om ett land bryter mot de gemensamma lagarna kan EU-kommissionen anmäla landet till EU-domstolen som då får undersöka fallet, vilket kan leda till exempelvis böter.
EU:s ministerråd
Ministerrådet består av medlemsländernas regeringar och är en av två lagstiftande institutioner inom EU. Ordförandeskapet som leder ministerrådets arbete roterar varje halvår. Sverige var ordförandeland våren 2023. Som ordförandeland har man ansvar att underlätta lagstiftningsprocessen genom att sätta agendan och leda förhandlingar. Vilka ministrar som träffas beror på vilket sakområde som ska behandlas. Är det till exempel en fråga om energi så är det Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch som representerar Sverige.
Ministerrådet röstar om och ger förslag på ändringar i lagförslagen som läggs fram av kommissionen. Tillsammans med EU-parlamentet fungerar ministerrådet som en del av ett två-kammarsystem där de båda lagstiftande institutionerna måste komma överens för att ett lagförslag ska antas.
Ministerrådet ska inte blandas ihop med Europeiska rådet som är en sammanslutning av EU:s stats- och regeringschefer som inte ägnar sig åt lagstiftning men som däremot diskuterar övergripande riktlinjer och strategiska frågor som rör EU:s framtid.
Så gör din röst till EU-parlamentet skillnad
EU-parlamentet och partigruppernas politiska ambitioner har möjlighet att påverka och forma den politiska agendan inför varje femårsperiod. När hela kommissionen är på plats offentliggör kommissionens ordförande sina politiska prioriteringar för den kommande mandatperioden alltså vilken politisk inriktning som EU kommer ta fram till nästa val. EU-parlamentet spelar en stor roll i den politiska processen och kan påverka ambitionsnivån för lagstiftning eftersom man är med och utser kommissionens högsta företrädare.
Inför EU-valet 2019 stod miljö och klimat högt upp på den politiska agendan. Greta Thunberg och hela den unga miljörörelsen fick stort genomslag i media som väckte ett brett engagemang för klimatfrågan. Det satte press på politikerna att föra en aktiv miljöpolitik som blev en viktig valfråga. Den starka opinionen resulterade i att flera av de politiska partigrupperna i EU-parlamentet ville se en ambitiös miljöpolitik på europeisk nivå. Det påverkade EU-kommissionens politiska inriktning som presenterade den gröna given, ett historiskt omfattande miljö- och klimatpaket.
Det är alltså helt avgörande för EU:s politik vilka representanter i EU-parlamentet som röstats fram av oss EU-medborgare.
Vad är partigrupper?
Partigrupper i EU-parlamentet kan beskrivas som en sammanslagning av olika politiska partier som har liknande ideologi från olika länder. Exempelvis samlas gröna partier från hela Europa i den gröna gruppen, socialdemokratiska partier i den socialdemokratiska gruppen och liberala och centerpartier i den liberala gruppen. Det är ett sätt för dem att samarbeta med likasinnade partier för att på så sätt kunna få större genomslagskraft för den politik som de vill se. EU-parlamentarikerna är dock inte bundna att rösta precis som sin partigrupp utan kan driva andra åsikter och ställningstaganden. Frågor som är viktiga nationellt kan påverka hur parlamentarikerna röstar i en specifik fråga. Men oftast så röstar parlamentarikerna i samma partigrupp förhållandevis samstämmigt.
Det finns 8 partigrupper i EU-parlamentet:
- GUE/NGL – vänsterns grupp där Vänsterpartiet ingår
- S&D – socialistiska gruppen där Socialdemokraterna ingår
- Greens/EFA – gröna gruppen där Miljöpartiet ingår
- Renew Europe – liberala gruppen där Liberalerna och Centerpartiet ingår
- EPP – konservativa gruppen där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår
- ECR – högernationalistisk grupp, där Sverigedemokraterna ingår
- ID – högerextrem grupp, finns inga svenska partier i den här gruppen
- NI – grupplösa
Vad står på spel för miljön inför EU-valet 2024?
De senaste årens utmaningar med pandemi, krig och ett sämre ekonomiskt läge har förändrat den politiska spelplanen och prioriteringarna inom EU. Högerblocket i EU-parlamentet och flera av EU:s medlemsländer (däribland Sverige) har under den senaste tiden prioriterat ned klimat- och miljöpolitiken. Flera opinionsmätningar visar också att de högernationalistiska partigrupperna är de som går framåt mest i medlemsländerna. Detta är alltså samma partigrupper som inte vill se en fortsättning på EU:s klimat- och miljösatsningar.
Inför EU-valet i juni 2024 förhandlar EU:s medlemsländer om vilka prioriteringar de vill se de kommande fem åren, och de politiska partigrupperna tar fram sina valmanifest. Utifrån de valmanifest som släppts av de politiska partigrupperna och medlemsländernas prioriteringar, ser klimat- och miljöpolitiken inte ut att prioriteras lika högt som under de senaste fem åren. Istället betonas säkerhetsfrågor, ekonomi och konkurrenskraft.
Därför blir EU-valet och hur vi EU-medborgare röstar helt avgörande för att klimat- och miljöfrågor ska fortsatta vara högt prioriterade.
Vilka frågor tycker väljarna är viktigast inför EU-valet 2024?
I den senaste undersökningen av Eurobarometern, EU:s egna opinionsinstitut, så tycker vi svenskar att de viktigaste frågorna inför EU-valet är kriget i Ukraina samt miljö och klimat. Svenskarna är också fortsatt väldigt positiva till EU. Vi har gått från att vara ett av EU:s mest skeptiska medlemsländer till att vara ett av de mest positiva till samarbetet.
I övriga EU-länder är också klimat- och miljöfrågan en av de viktigaste inför EU-valet. Det är förhoppningsvis ett tecken på att vi väljare prioriterar de partier som fortsatt vill driva en ambitiös klimat- och miljöpolitik.
Vad kan jag göra för att bidra?
Att du använder din röst i EU-valet den 9 juni är något av det viktigaste du kan göra! Det är extra viktigt nu, eftersom många medlemsländer prioriterar ned miljö- och klimatpolitiken.
Världens länder har enats om att begränsa klimatförändringarnas allvarliga konsekvenser och förhindra förlusten av biologisk mångfald till år 2030. Tiden är alltså knapp; vi har inte råd med fem förlorade år för klimat och natur.
Det står och väger nu. Ska EU fortsätta att arbeta för en stark klimat- och miljöpolitik? Eller ska vi låta miljöfientliga krafter ta över? Använd din röst. Det har aldrig varit viktigare.
