EU och skogen
EU:s politik för skogen handlar mycket om att framhäva skogens andra värden än virkesproduktion, något som tyvärr varit huvudfokus i den svenska skogspolitiken väldigt länge.
Skogen lagrar enorma mängder koldioxid, men skogarnas möjlighet att lagra kol påverkas av hur vi människor brukar skogen. Skogsbruket idag kalhugger stora mängder skog, alltså att i princip alla träd huggs ned i ett visst område. När man kalhugger skog bryts rötter och andra avverkningsrester ner och marken släpper i stället ut mycket kol. I ett skogsbruk utan hyggen minskar de här utsläppen kraftigt.
Ett annat problem är att produktionsskogen idag är väldigt likartad, alltså att träden är i samma ålder och skogen består ofta bara av ett trädslag. Det beror på att dagens skogsbruk bygger på att man planterar det träslag de vill ha och sedan röjer och gallrar skogen på dessa planteringar. Då får många av skogens arter svårt att klara sig och eftersom gran ofta planteras på marker som är bättre lämpade för andra trädslag blir skogen ofta också känslig för stormar, torka och angrepp från insekter och svampar.
Hur påverkas vi i Sverige, som ju har så mycket skog, av EU?
EU:s politik för skogen handlar mycket om att öka skogens kolinlagring, skydda biologisk mångfald och förbättra skogens förutsättningar att motverka och möta klimatförändring.
En stor del av EU:s kvarvarande naturskogar (alltså gamla, naturliga skogar som påverkats lite av skogsbruk) finns just i Sverige, och vi har därför ett särskilt ansvar att bevara dessa. I nuläget avverkas även dessa skogar. Naturskogar är sällsynta och har ofta mycket död ved och gamla träd och är därför otroligt viktiga för många arter i skogen.
Om vi skulle ställa om det svenska skogsbruket till att fokusera på att avverka grövre träd skulle mer kunna bli sågvirke och hamna i byggnader i stället för att eldas upp. Samtidigt kan vi undvika kalhyggen, som har en stor påverkan både på klimatet och på skogens arter och i förlängningen också på människan.
Den svenska skogsindustrin avverkar mest unga, smala träd som till största delen används till engångsprodukter. Så mycket som tre fjärdedelar av det kol som lagras i träden är därför snabbt tillbaka i atmosfären igen.
Så vad har EU gjort hittills för att skydda skogen?
EU har beslutat om eller föreslagit flera lagar som syftar till att skogarna ska kunna lagra mer kol, bli mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och ge bättre förutsättningar för att hotade arter ska klara sig.
Skydd för natur- och urskog och hållbart skogsbruk
Mer inlagring av kol i skog och mark
Kartläggning av Europas skogar för att motverka avverkning
En lag för att återställa natur och skadade ekosystem
Vad kan jag göra för att bidra?
Att du använder din röst i EU-valet den 9 juni är något av det viktigaste du kan göra! Det är extra viktigt nu då EU-parlamentet börjat prioritera miljöfrågorna lägre. Hur EU:s politik för skogen kommer att utvecklas hänger mycket på hur det går i EU-valet.
Världens länder har enats om att förlusten av biologisk mångfald måste stoppas och vändas till år 2030. Tiden är alltså knapp, vi har inte råd med fem förlorade år för klimat och natur.
Det står och väger nu. Ska EU fortsätta att arbeta för en stark klimat- och miljöpolitik? Eller ska vi låta miljöfientliga krafter ta över? Använd din röst. Det har aldrig varit viktigare.
