EU och skogen
EU:s politik för skogen handlar mycket om att framhäva skogens andra värden än virkesproduktion, något som tyvärr varit huvudfokus i den svenska skogspolitiken väldigt länge.
Skogen lagrar enorma mängder koldioxid, men skogarnas möjlighet att lagra kol påverkas av hur vi människor brukar skogen. Skogsbruket idag kalhugger stora mängder skog, alltså att i princip alla träd huggs ned i ett visst område. När man kalhugger skog bryts rötter och andra avverkningsrester ner och marken släpper i stället ut mycket kol. I ett skogsbruk utan hyggen minskar de här utsläppen kraftigt.
Ett annat problem är att produktionsskogen idag är väldigt likartad, alltså att träden är i samma ålder och skogen består ofta bara av ett trädslag. Det beror på att dagens skogsbruk bygger på att man planterar det träslag de vill ha och sedan röjer och gallrar skogen på dessa planteringar. Då får många av skogens arter svårt att klara sig och eftersom gran ofta planteras på marker som är bättre lämpade för andra trädslag blir skogen ofta också känslig för stormar, torka och angrepp från insekter och svampar.
Hur påverkas vi i Sverige, som ju har så mycket skog, av EU?
EU:s politik för skogen handlar mycket om att öka skogens kolinlagring, skydda biologisk mångfald och förbättra skogens förutsättningar att motverka och möta klimatförändring.
En stor del av EU:s kvarvarande naturskogar (alltså gamla, naturliga skogar som påverkats lite av skogsbruk) finns just i Sverige, och vi har därför ett särskilt ansvar att bevara dessa. I nuläget avverkas även dessa skogar. Naturskogar är sällsynta och har ofta mycket död ved och gamla träd och är därför otroligt viktiga för många arter i skogen.
Om vi skulle ställa om det svenska skogsbruket till att fokusera på att avverka grövre träd skulle mer kunna bli sågvirke och hamna i byggnader i stället för att eldas upp. Samtidigt kan vi undvika kalhyggen, som har en stor påverkan både på klimatet och på skogens arter och i förlängningen också på människan.
Den svenska skogsindustrin avverkar mest unga, smala träd som till största delen används till engångsprodukter. Så mycket som tre fjärdedelar av det kol som lagras i träden är därför snabbt tillbaka i atmosfären igen.
Så vad har EU gjort hittills för att skydda skogen?
EU har beslutat om eller föreslagit flera lagar som syftar till att skogarna ska kunna lagra mer kol, bli mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och ge bättre förutsättningar för att hotade arter ska klara sig.
Skydd för natur- och urskog och hållbart skogsbruk
EU:s medlemsländer har enats om att bevara alla urskogar och naturskogar samt att återställa skadade ekosystem i skogen. Detta görs framförallt för att skapa utrymme för arter som har svårt att överleva i dagens skogsmiljöer. EU vill också främja mer skonsamma skogsbruksmetoder. Som ett led i detta har EU-kommissionen lagt fram en skogsstrategi. I strategin pekar man bland annat på behovet av att ta fram nya ekonomiska stöd till skogsägare som är beredda att sköta sina skogar på ett sätt som bidrar till biologisk mångfald och till att skogen kan binda mer kol. Tanken är att det ska löna sig för markägare bidra till att nå klimat- och miljömål.
Mer inlagring av kol i skog och mark
Som en del i den gemensamma klimatpolitiken har EU enats om krav på att lagra in mer kol i naturen. Det kan till exempel handla om att övergå till ett mer skonsamt skogsbruk utan kalhyggen, återställa dikade våtmarker i skogen och öka variationen i de skogar som inte har särskilt stor biologisk mångfald. EU:s krav innebär att alla medlemsländer måste bedriva skogsbruket så att skogarna binder in mer kol än idag. På så sätt bidrar de till att ta upp en del av det kol som släpps ut till atmosfären efter människans utsläpp av fossila bränslen.
Kartläggning av Europas skogar för att motverka avverkning
Innan årsskiftet lade EU-kommissionen även fram ett förslag om ett europeiskt ramverk för övervakning av skog. Det syftar till att ge mer kunskap om hur Europas skogar mår och utvecklas. Bättre koll på EU:s skogar är viktigt för att säkerställa att medlemsstaterna faktiskt lever upp till de krav man kommit överens om. Det är också bra för att kunna förbättra tillståndet i skogarna. I förslaget finns bland annat krav på att kartlägga och övervaka ur- och naturskogar så att de inte avverkas och krav på att övervaka hur skogarna påverkas av klimatförändringarna. Det här förslaget förhandlas nu och kommer sannolikt bli klart först efter EU-valet.
En lag för att återställa natur och skadade ekosystem
EU har också lagt fram ett förslag till lagstiftning om restaurering av natur, som innehåller bindande krav på alla medlemsstater att återställa skadade och hotade ekosystem. Lagen har också krav på att bland annat öka mängden död ved, förbättra förutsättningarna för fåglar i skogen och öka lagringen av koldioxid i marken. Om förordningen antas kommer arbetet med att genomföra restaureringsåtgärder påbörjas efter EU-valet. Här har EU-kommissionen en viktig roll eftersom det är deras uppgift att bevaka att medlemsstaterna faktiskt lever upp till kraven. EU-kommissionens prioriteringar påverkas mycket av sammansättningen på EU-parlamentet och om man tycker att miljö och klimat är viktiga frågor är det därför viktigt att rösta på parlamentariker som vill driva en progressiv miljöpolitik.
Skriv upp dig på vår påminnelselista så hör vi av oss och påminner dig att rösta.
Vad kan jag göra för att bidra?
Att du använder din röst i EU-valet den 9 juni är något av det viktigaste du kan göra! Det är extra viktigt nu då EU-parlamentet börjat prioritera miljöfrågorna lägre. Hur EU:s politik för skogen kommer att utvecklas hänger mycket på hur det går i EU-valet.
Världens länder har enats om att förlusten av biologisk mångfald måste stoppas och vändas till år 2030. Tiden är alltså knapp, vi har inte råd med fem förlorade år för klimat och natur.
Det står och väger nu. Ska EU fortsätta att arbeta för en stark klimat- och miljöpolitik? Eller ska vi låta miljöfientliga krafter ta över? Använd din röst. Det har aldrig varit viktigare.
