EU-val 2024: Så mycket lovar partierna för miljön

Agera för att en grön giv med ambitiös politik för klimat och natur ska vara en av EU-kommissionens och EU-parlamentets huvudprioriteringar under mandatperioden 2024–2029. 

En klar majoritet, sju av åtta partier ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja. 

Sverigedemokraterna är det enda partiet som svarar nej. 

Skärp EU:s klimatambition till nära nollutsläpp senast år 2040. Samtidigt behöver all relevant lagstiftning uppdateras för att säkerställa att EU:s utsläpp minskar i linje med Parisavtalet till 2030, 2035 och når ända ner till nära noll senast 2040. 

Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar ja till förslaget. 

Liberalerna och Socialdemokraterna svarar delvis ja till förslaget. Liberalerna motiverar sitt svar med att det vill att EU snarast fattar beslut om att minska koldioxidutsläppen till 2040 med 95 procent (netto). Socialdemokraterna skriver i sin kommentar att de anser att EU ska ha ett mål om nettonollutsläpp till år 2045.  

Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar nej till förslaget.  

Öka EU:s mål för kolsänkan i skog och mark till 600 miljoner ton per år senast 2040 och ta bort möjligheterna att kompensera otillräckliga utsläppsminskningar med ökad kolinlagring i naturen.  

Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställer sig bakom förslaget. 

De resterande partierna Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar nej.  

Inför ett mål om att minska EU:s energianvändning med 50 procent till år 2040, jämfört med år 2019.

Miljöpartiet är det enda partiet ställer sig bakom förslaget. 

Vänsterpartiet och Centerpartiet svarar att de delvis ställer sig bakom förslaget. Vänsterpartiet kommenterar bland annat sitt svar med att det fullt ut står bakom energieffektiviseringsdirektivet. Centerpartiet motiverar sitt svar med att det vill se ett mål för energieffektivisering. 

Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar alla nej till förslaget.

Inför ett förbud mot att finansiera utvecklingen av nya fossila reserver. 

Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar ja till förslaget. Centerpartiet kommenterar dock sitt svar med att partiet vill ställa om marknaden och finansiella flöden via att höja priserna på fossil energi, att det vill se ett förbud mot fossil energi 2040 samt att inga nya EU medel ska gå till nya fossila reserver. 

Moderaterna svarar de delvis ställer sig bakom förslaget kommenterar sitt svar med att det utfasning av fossila bränslen är en central del i arbetet med att nå klimatmål och att partiet därför också vill fasa ut fossila subventioner, men att det däremot inte ställer sig bakom förbud av det här slaget.    

Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar nej till förslaget. 

Inkludera flygets höghöjdseffekt i EU:s utsläppshandelssystem ETS.

Fem av åtta partier ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, svarar alla ja. 

Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar att de delvis står bakom förslaget.  

Moderaterna kommentar sitt svar genom att hänvisa till att miljömålsberedningen har konstaterat att höghöjdseffekterna är för osäkra i dagsläget för att kunna regleras med tillräcklig säkerhet. Partiet tillägger att när de möjligheterna ökar kan dock prissättningen av flygets klimatpåverkan behöva justeras.

Sverigedemokraterna skriver i sin kommentar att “det är viktigt att flygets höghöjdseffekter på sikt kommer med i ETS, men det finns vissa faktorer som behöver komma på plats innan det är möjligt att genomföra, till exempel att robusta mätmetoder för höghöjdseffekter utvecklas.” 

Kristdemokraterna svarar nej till förslaget. 

Minst 50 procent av pelare 1 i EU:s jordbruksbudget ska gå till miljö- och klimatåtgärder nästa programperiod 2028–2034.

Hälften av partierna ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar alla ja. 

Moderaterna och Socialdemokraterna svarar att de delvis ställer sig bakom förslaget.

Moderaterna motiverar sitt svar med att partiet generellt är skeptiskt till att en stor andel av EU:s budget går till jordbruket. Det tillägger att det är bra att stötta jordbrukets minskning av klimat- och miljöpåverkan och det arbetet måste fortsätta men att partiet inte vill att en så stor andel av budgeten måste gå till klimat- och miljöåtgärder.

Socialdemokraterna kommenterar sitt svar med att partiet “stöder tanken på att öka andelen av jordbruksbudgeten som går till miljö- och klimatåtgärder” därtill skriver partiet att det inte enbart kan binda sig till en specifik procentsats utan också behöver ta hänsyn till andra faktorer.

Sverigedemokraterna svarar vet ej medan Kristdemokraterna är det enda partiet som svarar nej. 

Kräv och anta en förordning om ett hållbart livsmedelsystem som lever upp till målen i EU:s jord till bord-strategi.

Alla partier förutom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ställer sig bakom förslaget. 

Kristdemokraterna svarar delvis och motiverar sitt svar med att de stödjer en lagstiftning om hållbara livsmedelssystem, men den bör begränsas till allmänna principer om mål utan kvantitativa bindande mål.

Sverigedemokraterna svarar nej till förslaget.

Anta en skogsövervakningsförordning som säkerställer jämförbara och kvalitetssäkrade data om tillståndet i EU:s skogar.

En majoritet av partierna ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja. 

Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar nej till förslaget.  

Inför bindande krav på kartläggning och skydd av kvarvarande ur- och naturskogar inom EU till 2030.

Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar ja till förslaget. 

Centerpartiet och svarar att det delvis ställer sig bakom förslaget och kommenterar sitt svar med att partiet ”vill att EU:s länder ska vidta åtgärder som kartlägger och skyddar, men att det ska vara ett nationellt åtagande som tar hänsyn till regionala förhållanden och som respekterar ägande- och brukanderätten.”   

Hälften av partierna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, svarar nej. 

Inför juridiskt bindande krav på att varje enskilt EU-land ska skydda minst 30 procent land, hav och vatten i representativa nätverk, varav en tredjedel ska vara strikt skyddat. 

Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställer sig bakom förslaget. 

Centerpartiet svarar delvis och kommenterar sitt svar på följande sätt: ”Vi ser gärna tydligare mål om ökat skydd, men det måste genomföras smart, och vi kan konstatera att Sverige redan i dag har en mycket hög andel skyddad mark om vi använder samma mätmetoder som övriga EU. När det kommer till långvarigt, hållbart och effektivt skydd av nya marker och naturområden är frivillighet nyckeln för Centerpartiet. Denna frivillighet måste finnas både för markägare och för medlemsstater, då landanvändningsfrågor till stor del avgörs, och ska fortsätta avgöras, på lokal och nationell nivå.” 

Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar nej till förslaget.  

Bibehåll naturvårdsdirektiven i sin nuvarande form och tillåt inte undantag som försvagar artskyddet i andra rättsakter.

Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställer sig bakom förslaget. 

De resterande partierna Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar alla nej. 

Driv på för att EU-kommissionen lägger fram en havsgiv som tar ett helhetsgrepp om hållbart brukande och skydd av EU:s hav.

Sju av åtta partier ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja. 

Sverigedemokraterna svarar vet ej. 

Inför ett långsiktigt bindande mål för att minska EU:s materialfotavtryck med 65 procent till år 2050, med tydliga delmål på vägen. 

Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställer sig bakom förslaget. 

Hälften av partierna, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, svarar att de delvis står bakom förslaget.

Centerpartiet kommenterar sitt svar med att partiet ser att EU:s materialfotavtryck måste minska tillägger att det vill se mer medel till forskning och innovation på området.

Moderaterna motiverar bland annat sitt svar med att det måste bli enklare och mer attraktivt att återanvända material men tillägger att paritet däremot motsätter sig krav på minskad konsumtion.

Socialdemokraterna skriver i sin kommentar att paritet anser att minska EU:s materialfotavtryck är avgörande för att främja en hållbar utveckling men det anser att en bindande målsättning bör vara föremål för en noggrann utvärdering av dess genomförbarhet och påverkan på ekonomi och samhälle innan den antas.

Sverigedemokraterna skriver bland annat i sin kommentar att det generellt inte är positivt med bindande mål, men att EU har en viktig roll att fylla för att ta fram standarder som förbättrar möjligheten till materialåtervinning inom EU. Vidare menar paritet att förpackningsförordningen behöver följas upp och utvärderas innan fler bindande mål beslutas. 

Kristdemokraterna är det enda partiet som svarar nej till förslaget.  

Inför bindande mål om att minska användningen av skadliga bekämpningsmedel med minst 50 procent i EU till 2030.  

Hälften av partierna ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, svarar ja till förslaget. 

Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar båda att de delvis ställer sig bakom förslaget.

Moderaterna motiverar bland annat sitt svar med att partiet ”är för åtgärder som främjar en hållbar användning av växtskyddsmedel, men de ska bygga på vetenskap. Sverige använder redan i dag minst inom EU, eftersom vi använder det på ett säkert och beprövat sätt.”

Sverigedemokraterna kommenterar bland annat sitt svar med att det är bra att minska användningen av skadliga bekämpningsmedel men att användandet av dessa måste dock sättas i relation till annat, som vår förmåga att producera en tillräcklig mängd inom EU. Partiet tillägger även att i de fall bindande mål ska beslutas behöver dessa grundas på vetenskapliga studier. 

Kristdemokraterna svarar nej till förslaget.  

Inför krav på fullständig innehållsförteckning för alla komponenter i samtliga varor och material, även importerade.

Sju av åtta partier ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna svarar alla ja. 

Kristdemokraterna är det enda partiet som svarar nej till förslaget.  

Skärp REACH-lagstiftningen så att människors hälsa och miljön skyddas bättre. 

Sex av åtta partier ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja.  

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ställer sig delvis bakom förslaget. 

Kristdemokraterna kommenterar bland annat sitt svar med att det är en självklarhet att farliga kemikalier ska fasas ut, men tillägger samtidigt att det är en kostsam process att ändra reglerna och menar att en revidering tar hänsyn till EU:s konkurrenskraft.

Sverigedemokraterna motiverar sitt svar med följande kommentar: ”REACH-lagstiftningen behöver kontinuerligt utvärderas och ses över. Det är positivt med en effektivare administration kring hanteringen av kemikalier, givetvis är det också angeläget att människor har möjlighet att ta del av information och därmed göra aktiva val kring de ämnen man väljer, eller avstår, från att konsumera.”  

Agera för att EU-kommissionen skyndsamt lägger fram ett lagförslag för att förbjuda alla PFAS.

Sju av åtta partier ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja. 

Sverigedemokraterna svarar delvis och kommenterar sitt svar med att: “Användningen av PFAS är absolut bekymmersam och det finns många incitament till att minska förekomsten av dessa skadliga ämnen. Dock är det i vissa fall svårt att hitta ett substitut och i de fall där substitut inte finns i dagsläget men syftet med användningen är försvarbar, till exempelvis inom läkemedelsindustrin behöver undantag få finnas en period.” 

Stoppa möjligheten att exportera bekämpningsmedel och andra farliga kemikalier som är förbjudna inom EU till tredje land.  

Så svarar partierna 

Sex av åtta partier ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja. 

Moderaterna svarar delvis och motiverar sitt svar med att “det är viktigt att de produkter man exporterar uppfyller kraven i relevanta kemikalielagstiftningar på både nationell och EU-nivå.” 

Sverigedemokraterna svarar vet ej. 

EU ska ta fram en civilsamhällesstrategi som skyddar och stärker civilsamhället och säkerställer tillgång till rättvisa för medborgarna när det gäller miljöfrågor. 

Sex av åtta partier ställer sig bakom förslaget. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja.  

Moderaterna svarar att det delvis står bakom förslaget och kommenterar sitt svar på följande sätt: “Civilsamhället är en avgörande del i EU:s demokratier. Vi vill stärka förutsättningarna för det civila samhället och är positiva till en civilsamhällesstrategi. Vi tar självklart avstånd från hot och attacker mot organisationer i det civila samhället. Öppenhet, insyn och rättssäkerhet är centralt. Det behöver dock förtydligas viken typ av organisationer som exempelvis har rätt att överklaga, just för att upprätthålla rättssäkerhet.” 

Sverigedemokraterna är det enda partiet som svarar nej till förslaget.