Exploatering av naturresurser hotar miljöförsvarare
Det borde vara självklart att kunna försvara naturen utan att riskera livet. Men för de miljöförsvarare som motsätter sig gruvor, plantager eller skogsavverkningar ser verkligheten annorlunda ut. Det är dags att företagen tar större ansvar för mänskliga rättigheter.
Miljöförsvarare spelar en viktig roll när de försvarar vår gröna planet. Men de lever farligt.
Under åren 2012–2022 mördades minst 1 910 miljöförsvarare för att de skyddade sin mark och sina naturresurser, enligt Global Witness. Under de här elva åren blev i genomsnitt en miljöförsvarare mördad varannan dag.
En vanlig orsak bakom hot och våld mot miljöförsvarare är exploatering av naturresurser utan tillräcklig hänsyn till de som bor i närheten och deras försörjning. Det skapar djupa konflikter.
Den globala efterfrågan på konsumtionsvaror som jordbruksprodukter, metaller och timmer driver på utvecklingen. Ofta drabbas urfolk och lokalbefolkning av de många negativa effekterna av exploatering av naturresurser. Till exempel drabbas de ofta av miljöförstöring och påtvingade förflyttningar från deras traditionella landområden som de skyddat och hållbart förvaltat under generationer.
De dödligaste branscherna för miljöförsvarare
Många av morden på miljöförsvarare har inte kunnat kopplas till en specifik bransch, men majoriteten av morden på miljöförsvarare kan kopplas till konflikter om mark.
Dessa branscher var de som orsakade mest konflikter med dödlig utgång för miljöförsvarare under 2012–2021:
- Gruvnäringen och utvinning av gas och olja (brytnings- och utvinningsindustrin) var den allra dödligaste branschen. Enligt Global Witness mördades 312 personer för att de motsatte sig gruvor eller utvinning av olja och gas.
Orsakerna till konflikter är många: Utvinningsindustrin, speciellt gruvbrytning, ödelägger stora markområden och riskerar att ha stor påverkan på ekosystem. På det sättet hotas den biologiska mångfalden i området. Gruvverksamhet använder mycket vatten, vilket både kan leda till att vattentillgångar sinar eller sjöar och vattendrag förorenas och blir ohälsosamma för allt levande – även för de människor som lever i närheten.
- Det industriella jordbruket är den näst dödligaste sektorn för miljöförsvarare med 168 dödsfall under 2012-2021. Den största orsaken är de många konflikterna kring mark.
En ökande global efterfrågan på livsmedel, djurfoder och biobränslen ökar risken för konflikter när behovet av ny jordbruksmark ökar. Många småbrukare förlorar sin mark och sin försörjning till sojaodlingar, boskapsrancher eller plantager med palmolja eller frukt.
Konflikter uppstår även när storskaliga odlingar använder så mycket vatten att det inte räcker till andra odlingar i närheten eller bekämpningsmedel sprider sig till omkringliggande mark och vattendrag.
- Skogsavverkning var den tredje farligaste verksamheten för miljöförsvarare. Totalt mördades 153 personer under 2012-2021 i konflikter kopplade till skogssektorn och avverkning av värdefulla skogar.
Expansionen av jordbrukssektorn är en av de största drivkrafterna bakom tropisk avskogning. Oljepalmsplantager, sojaodlingar och boskapsrancher har omvandlat unika regnskogsområden till stora monokulturer, gröna öknar.
När skogen förstörs hotas unika arter som Borneos orangutanger och solbjörnar, eller Amazonas jaguarer och tapirer. De tropiska skogarna är väldigt artrika, bara i Amazonas finns en fjärdedel av jordens alla landlevande arter. Försvinner dessa skogar, riskerar också en stor mängd arter att utrotas.
De största drivkrafterna bakom skövlingen av Amazonas är sojaodlingar och boskapsrancher. Brasilien är ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare, och de flesta attackerna sker just i Amazonasområdet.
Miljöförsvararna skyddar biologisk mångfald och klimatet
Industriellt jordbruk, olje-och gasutvinning och gruvbrytning är de största drivkrafterna bakom konflikterna med miljöförsvarare, samtidigt som dessa verksamheter påskyndar klimatförändringarna genom att driva på avskogningen och leda till utsläpp av koldioxid i atmosfären.
Urfolk och lokalsamhällen världen över är de som är bäst på att skydda biologisk mångfald. Att stärka urfolks rättigheter är alltså väldigt viktigt även för att skydda naturen. Personer som tillhör urfolk är starkt överrepresenterade bland de attackerade miljöförsvararna. Omkring 40 procent av de mördade miljöförsvararna var från urfolk, trots de bara utgör 5 procent av världsbefolkningen.
Företagens ansvar för mänskliga rättigheter
Vilka brott mot mänskliga rättigheter och konflikter som står bakom produktionen av en vara är inte uppenbart för konsumenten som står i affären för att göra sitt köp. Vare sig man handlar frukt, en ny mobil, smycken eller tankar biodiesel. För oss konsumenter är det svårt att avgöra om en vara har bidragit till miljöproblem eller brott mot mänskliga rättigheter.
Få vet att Sverige inte har någon lag som kräver att företag måste respektera mänskliga rättigheter. Det borde vara en självklarhet att företag respekterar både miljö och mänskliga rättigheter, och ser till att de respekteras genom hela sin värdekedja. Men så är det inte idag.
Flera länder i EU har stiftat lagar för att reglera företags ansvar för mänskliga rättigheter i sina värdekedjor. Det pågår nu förhandlingar om en lag på EU-nivå. Det är viktigt att den blir skarp så att de som drabbats kan ställa företag till svars juridiskt – och får möjlighet till kompensation.
