Exploatering – ett hot mot den tätortsnära skogen
Ofta får skogen stå tillbaka för bostäder, vägar, golfbanor och andra anläggningar nära tätort. Det saknas exakta siffror på hur mycket tätortsnära skog som finns och hur snabbt den exploateras. Det försvårar planeringen för tillgång på skog nära bostäder, skolor och förskolor.
Tätortsnära skog ligger ofta i områden där många olika intressen konkurrerar om mark; nya bostäder, vägar, golfbanor, köpcentrum och andra anläggningar.
Det finns inga exakta siffror som visar hur stor tillgången på tätortsnära skog är i Sverige, varken regionalt eller nationellt. Detta är en brist som försvårar regional och kommunal planering och kan minska möjligheten att se till att det finns tätortsnära skog för framtiden och kommande generationer. Det finns i dagsläget inte heller några exakta beräkningar på i vilken omfattning den ytan med tätortsnära skog minskar.
Tätortsnära skog kräver bättre planering
Kommunerna har ett stort ansvar för att den tätortsnära skogen och annan närnatur ska finnas kvar för kommande generationer. Även privata markägare, som äger större delen av den tätortsnära skogen, har ett stort ansvar. Men många kommuner och andra markägare har varken en tydlig målsättning, ansvarsfördelning eller genomtänkt plan för hur den tätortsnära skogen ska skötas eller skyddas.
Ansvaret för skogen ligger ofta på flera olika förvaltningar inom kommunen. Samarbetet fungerar inte alltid så bra mellan tjänstemän med olika ansvarsområden som naturvård, park, skogsskötsel, miljövård, friluftsliv, exploatering och stadsplanering. Den som arbetar med ett avgränsat område ser inte alltid grönstrukturen i dess helhet.
Kommunen har sällan krav och önskemål på hur andra skogsägare ska sköta sin skog. Få kommuner avsätter tätortsnära mark för framtida rekreationsbehov och för att bevara biologisk mångfald, på samma sätt som man avsätter mark för framtida exploatering. Man räknar inte heller med att också närnatur ger samhällsekonomiska fördelar. Bostäder med närnatur blir mer attraktiva och att enkelt komma ut för att röra sig och njuta i naturen ger bättre hälsa hos kommunens invånare.
Intressekonflikter om skogen
Många gånger bedrivs ett produktionsinriktat skogsbruk i den skog som har stor betydelse både för den biologiska mångfalden inne i och omkring tätorten. Det innebär att skogens skötsel och brukande är inriktat på att ge ekonomisk avkastning när träden avverkas. Men den produktiva skogen nära samhället är också den skog som ofta är viktigast för tätortsbornas rekreation. Nya bostäder och förtätning ökar ofta avståndet mellan bostäder och skogsområden, samtidigt som den tätortsnära skogen som blir kvar blir mindre. Minskad yta ökar slitaget på naturen om många vistas där. Många gånger innebär också mängder av anläggningar och gångvägar förvandlas och blir mer park än naturområde.
Exploatering ger fragmentering
Exploatering av naturmark och förtätning av bebyggelse kan innebära att ett större, sammanhängande skogsområde delas i flera mindre som helt eller delvis isoleras från varandra. Ett mindre naturområde innehåller ofta mindre variation och mindre mångfald av växter, djur och naturtyper. Bebyggelse, vägar och järnvägar skapar också barriärer som hindrar eller gör det svårare för växter och djur att sprida sig och ta sig fram. Den uppsplittrade naturen ger också sämre förutsättningar för friluftsliv och rekreation.
Skogsbruk utan hänsyn
Orsaker till att den biologiska mångfalden i tätorterna har minskat under senare år är inte bara nyexploatering, förtätning och fragmentering. Minskningen beror även på att skötseln av skogen har likriktats och rationaliserats. Skogen föryngras fortfarande ofta med mer eller mindre kala hyggen också i tätortsnära områden. Skogsbruk som bedrivs utan hänsyn till skogens natur- och rekreationsvärden skapar miljöer som är ogästvänliga eller oframkomliga och med mindre variation och färre växter och djur.
