Extremt giftiga bekämpningsmedel i Bolsonaros Brasilien

–  Vi har redan en extremt allvarlig situation med förgiftningar och dödsfall på grund av bekämpningsmedel i Brasilien. Nu kan det bli ännu värre, säger Rafael Arantes på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Idec.  

Idec jobbar för en hållbar konsumtion som värnar om både människor och miljö. Rafael Arantes berättar att konsumenter i Brasilien har allt svårare att köpa matvaror som inte utsatts för besprutning med giftiga bekämpningsmedel som förstör närmiljöer och äventyrar hälsan hos människor och djur. Han menar att storföretagen och regeringen numera inte skyr några medel för att maximera sina vinstmöjligheter.  

– Hållbar konsumtion är under attack, säger Rafael Arantes. 

Redan år 2018 användes 377 000 ton bekämpningsmedel i Brasilien, enligt FN. Det ger dem en tredjeplats bland länder som använder mest bekämpningsmedel i världen, kort efter USA – och med Kina som klar ledare.  

Mellan 2007 och 2017 anmäldes 107 535 förgiftningar av bekämpningsmedel. Av dessa är drygt hälften kopplade till självmordsförsök. Totalt miste 3452 människor livet.  

När sedan Jair Bolsonaro blev president 2019 ökade antalet godkända bekämpningsmedel i Brasilien. Hälsomyndighet ANVISA klassade då 109 av 474 bekämpningsmedel som extremt giftiga.  

Senare under 2019 ändrades hälsomyndighetens bedömningsanvisningar och fick fler giftighetsgrader. Det resulterade i att enbart 43 av Brasiliens då totalt 2000 bekämpningsmedel klassades som extremt giftiga. Det nya bedömningssystemet har upprört många inom den brasilianska miljörörelsen – däribland Idec. Miljörörelsen menar att det sänder en signal om att produkterna inte är så giftiga. Nya symboler på förpackningarna ökar även risken för missförstånd som kan få dödliga konsekvenser.  

Flera bekämpningsmedel som används i Brasilien är producerade i EU eller Storbritannien. 2018 planerade EU att exportera mer än 80 000 ton bekämpningsmedel innehållande kemikalier som vi själva av hälso- och miljöskäl valt att förbjuda för bruk på våra egna marker.  

Ett sådant exempel är bekämpningsmedlet parakvat som är förbjudet i Sverige sedan 1983. Den är bland annat mycket dödlig vid inandning och kontakt med munnen. Studier visar även på ett möjligt samband mellan exponering för parakvat och en ökad risk för att utveckla Parkinsons sjukdom. Parakvat är också mycket farlig för vattenlevande varelser och utgör därmed ett hot mot de akvatiska ekosystemen. 2019 såldes 8770 ton parakvat från Storbritannien till Brasilien. Vidare exporterar EU propargit till landet. Även detta bekämpningsmedel är skadligt för akvatiska ekosystem och är misstänkt cancerframkallande.

Samtidigt som den hälso- och miljöskadliga exporten pågår importerar EU gärna livsmedel från Brasilien. EU lägger under 2021 också sista handen på frihandelsavtalet Mercosul där Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay ingår.  

Handelsavtalet ska göra det billigare och lättare att köpa varor från de sydamerikanska länderna. I avtalet mellan Mercosul och EU lyfts det att arbets- och miljöstandarder inte ska sänkas till förmån för handel och investeringar. Det finns dock inte rättsligt bindande mekanismer för att garantera att detta efterlevs.  

Flera europeiska länder ifrågasätter hur Brasilien producerar sina varor och ratificeringen av avtalet dröjer. 

Rafael Arantes på Idec berättar att de som främst drabbas av de giftiga bekämpningsmedlen är de som bor och arbetar i närheten av områden som besprutas. De lever ofta i fattigdom och är mycket beroende av miljön i sin närhet. 

Påverkan på hälsan sker genom att människor får på sig eller i sig rester av bekämpningsmedel. De som arbetar direkt med bekämpningsmedlen riskerar att förgiftas till följd av undermåliga skyddsinstruktioner, utrustningar, arbetsmaterial och förvaringslokaler. Boenden nära områden som besprutas kan få i sig de giftiga ämnena via luften, vattnet eller maten. Akuta förgiftningar med symptom som illamående, yrsel, huvudvärk och kräkningar har rapporterats från dessa utsatta områden.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO kan bekämpningsmedel som klassas som Highly Hazardous Pesticides (HHPs) orsaka ett försämrat immunsystem och allvarliga skador på nervsystemet och hjärt- och kärlsystemet. Kronisk exponering kan även försämra fertiliteten samt leda till cancer, inklusive barncancer. Giftiga bekämpningsmedel är särskilt farliga för barn på grund av deras mindre kroppsstorlek och pågående utveckling. 2019 hade Brasilien hela 43 bekämpningsmedel av denna klass registrerade. Ytterligare 79 klassades snäppet lägre men är även de mycket giftiga. 

Enligt den brasilianska regeringen har landet världens näst största flygplansflotta för spridning av bekämpningsmedel från luften. De cirka 2300 planen uppges vara ett viktigt verktyg för att stötta lantbruket.  

– Bekämpningsmedlen är otroligt dåliga för befolkningen. De påverkar både människors hälsa och planetens hälsa, säger Rafael Arantes. 

Planetens hälsa och människors hälsa är system som påverkar varandra, anser Rafael Arantes. Allt fler bekämpningsmedel godkänns och livsmedel som besprutats med hälsofarliga medel blir vanligare och billigare. Samtidigt skadar bekämpningsmedlen planetens hälsa när miljön och vattnet förgiftas, något som på längre sikt också skadar mänsklig hälsa. En ond cirkel, med andra ord. 

Rafael Arantes berättar att Idec verkligen behövs i Brasilien, särskilt nu.  

– Vi lyckas ofta bromsa och förhala att bekämpningsmedel godkänns, eller åtminstone protestera och skapa samhällsdebatt kring dem, säger han.

Text: Tua B. Frank