Fisk är lyx – en snabbguide för smartare val

I vår fisklista finns inte all fisk. Det är en enkel snabbguide där vi valt ut fisk och skaldjur från mer hållbara bestånd som fångas på ett skonsammare sätt och därför är ett bättre val. Under rubriken ”Avstå från” pekar vi ut fisk och skaldjur som antingen är riktigt illa ute eller där fisket ställer till stora problem för miljön.

Fisk och annan sjömat kan innehålla miljögifter, högfluorerade ämnen (PFAS) eller tungmetaller som gör dem olämpliga som livsmedel i stora mängder. Under rubriken ”Bättre val” hittar du sjömat som inte innehåller kända höga halter av miljöföroreningar.

Naturskyddsföreningen har en lång historia av att arbeta med miljömärkningar och vi har även en egen: Bra Miljöval. Miljömärkningar ska vara märkningar med högt ställda miljökrav och framtagna av en oberoende part, så kallade tredjepartsmärkningar.

För sjömat så bedömer vi generellt att MSC och Krav är miljöklokare alternativ, om man vid speciella tillfällen vill äta fisk. Båda märkningarna är tredjepartsmärkningar. Vi är dock mycket oroade över att både MSC och Krav fortfarande certifierar bottentrålad fisk och skaldjur, som istället skulle kunna fiskas med skonsammare metoder.

Bottentrålning är en bottendålig fiskemetod för det biologiska livet i våra hav. Samtidigt fångas de allra flesta svenskfångade fiskar och räkor med denna metod.

Alla återförsäljare av fisk och skaldjur är skyldiga att ange art, produktionsmetod och ursprung så att du som konsument ska kunna göra ett medvetet val. Trots det så kan det vara svårt att undvika bottentrålad fisk eftersom den inte märks som ”bottentrålad” utan bara ”trålad”. Det kan också betyda att den är trålad i de fria vattenmassorna. Som konsument kan du inte heller vara säker på att den certifierade fisken eller räkorna inte är trålad i marina skyddade havsområden.

Fråga gärna butiken eller restaurangen efter miljömärkt fisk och skaldjur som fiskas med skonsamma metoder som bur, krok och nät. De bör veta.  Kan de inte svara, så är det bättre att gå någon annanstans.

Lax har blivit vardagsmat för många. Men odlad lax kan ha en negativ påverkan på både miljö och klimat. Laxen är en rovfisk som kräver proteinrikt foder, som bland annat innehåller fiskmjöl tillverkat av vildfångad fisk. Detta bidrar till att haven i andra delar av världen töms på liv. Ökat fisketryck och bristfällig förvaltning hotar inte bara fiskbestånden och balansen i de marina ekosystemen, utan även livsuppehället för redan marginaliserade kustsamhällen som är beroende av maten och inkomsten från småfisk.

Under de senaste tio åren har det skett en förskjutning mot mer växtbaserat foder. Men växtbaserat foder är inte nödvändigtvis positivt ur vare sig klimat eller miljösynpunkt, om det innebär att fisken ersätts med soja, vilket i stor utsträckning är vad som skett. Dessutom kan det uppstå stora miljöproblem där laxen odlas. I Norge finns till exempel stora problem med att de odlade laxarna smittar de redan hotade vilda laxstammarna med parasiter och sjukdomar. Förrymda laxar riskerar också att förstöra de unika anpassningarna hos de vilda laxbestånden genom att föröka sig med den vilda laxen. Faktum är att de norska vildlaxpopulationerna har halverats sedan 1980-talet.

Landodlad lax är bättre ur smittskydds- och rymningssynpunkt, men även lax på land behöver foder. Det är samma foder som laxarna i öppna odlingskassar får. Vill du äta lax, välj en Krav-märkt, odlad lax vid ett lyxigt tillfälle!

Hur är det egentligen med torsken? Tyvärr mår Östersjöns torskbestånd mycket dåligt. Torskbeståndet i östra Östersjön har kollapsat och fiskarna är små och magra med rekordlåg tillväxt. Det riktade fisket mot det östra torskbeståndet stoppades 2019 men än syns ingen återhämtning. Inte heller i västra Östersjön är torsken i särskilt god kondition. Ett minskat torskbestånd påverkar hela ekosystemet.

För att torsken och dess livsmiljö ska få en chans att återhämta sig så rekommenderar vi därför att man helt avstår från Östersjötorsk. Även flera andra torskbestånd i såväl svenska som andra vatten mår dåligt. Som konsument kan du hjälpa till genom att välja Krav- eller MSC-märkt torsk (om det inte är bottentrålad). Då sänder du en signal till fiskare och beslutsfattare om vilket sorts fiske vi vill se mer av i framtiden.

Bestånden av strömming och sill i Östersjön är också illa däran. Krisen för strömmingen har varit känd länge. Under de senaste 30 åren har det varit så lite könsmogen strömming i centrala Östersjön att bestånden löpt stor risk att krascha. I Bottniska viken har mängden könsmogen strömming halverats under samma tidsperiod.

En kollaps av fiskbestånden skulle inte bara drabba det småskaliga fisket mycket hårt, utan påverka hela innanhavets näringskedja och ge allvarliga följdeffekter. Strömmingen är själva motorn i Östersjöns ekosystem, som huvudföda åt bland annat rovfiskar, sjöfåglar, tumlare och sälar. 

Det finns hopp om att bestånden ska kunna återhämta sig. Men då behöver vi generellt avstå från strömming och sill från Östersjön. Den lilla mängd strömming och sill som småskaliga kustfiskare har rätt att fiska till humankonsumtion är ok att äta ur ett ekosystemperspektiv. Tyvärr innehåller den fisken stora mängder miljögifter, vilket gör att den bör ätas med stor försiktighet. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.

Tigerräkor, scampi, vannamei, jätteräkor och gambas är olika namn på en och samma räka. Den har ett riktigt otäckt förflutet.

Odling av jätteräkor i tropikerna sker i stora bassänger och för att göra plats så skövlas livsviktig mangroveskog. Många fiskar, skaldjur, fåglar, reptiler och däggdjur har mangroveskogen som viktig livsmiljö. När mangroven skövlas riskerar dessa arter att försvinna eller dö ut. Lokalsamhällen som tidigare kunde livnära sig på naturen och fisket lämnas utan sin försörjning. Människor vittnar också om hur räkföretagen trakasserar alla som står upp för miljön och rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö.

Numera kan man hitta ASC-märkta jätteräkor i butiker och på restauranger. Vi tycker dock inte att kraven på de ASC-certifierade räkodlingarna är tillräckligt höga för att de ska kunna rekommenderas.

Storskaliga räkodlingar i öppna system hör inte hemma i framtidens mat. Vi uppmanar alla konsumenter att avstå jätteräkor som odlas på detta sätt i tropikerna. Välj istället andra goda skaldjur som är betydligt snällare mot miljön.

Vanliga räkor (nordhavsräka) är tyvärr inte heller toppen eftersom de fiskas med bottentrål. Bottentrålning är en bottendålig metod som påverkar både miljön och klimatet negativt. Faktum är att bottentrålade räkor är lika klimatskadliga som nötkött. Välj burfångade eller handplockade skaldjur om du vill lyxa till det med skaldjur.

Eftersom fisken i världshaven sinar, så fiskar man på allt djupare vatten dit fiskebåtarnas nät aldrig nått tidigare. Marulk, havskatt, hälleflundra, kungsfisk, rödtunga, uer och långa är alla exempel på djuphavsfiskar. De blir gamla och skaffar ungar sent i livet, vilket gör dem lätta att utrota. De flesta djuphavsarterna fiskas så hårt att de inte hinner föröka sig.

Djuphavsfisken är viktig för att havets eget kretslopp ska fungera ordentligt. Vill du lära dig mer om dessa fascinerande arter och hur du kan hjälpa dem, kolla in rapporten "Fula fiskar i fina diskar". 

Se gärna våra kortfilmer och dela med dina vänner!