Förnybar energi ökar jämställdheten
Tillgången till ren, prisvärd och hållbar solenergi minskar fattigdomen i låginkomstländer. Dessutom bidrar förnybar energi till att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.
Användningen av fossil energi står för en betydande del av växthusgaserna som orsakar klimatförändringarna. Samtidigt saknar miljontals människor som lever i fattigdom tillgång till elektricitet och rena bränslen. En stor majoritet av världens fattigaste är kvinnor och det är ofta de som drabbas hårdast av både klimatförändringarna och energifattigdom.
Tillgången till energi är orättvis
Energifattigdom definieras som brist på adekvata, ekonomiskt överkomliga, kvalitativa, säkra och miljövänliga energitjänster. Globalt är tillgången till energi orättvis:
- Över 700 miljoner människor saknar tillgång till elektricitet.
- 2,4 miljarder människor saknar tillgång till moderna rena matlagningstekniker och är beroende av ved, biomassa och träkol för att kunna laga mat.
Tillgången till energi är en nyckelfaktor för att kunna ta sig ur fattigdom. För att säkerställa en hållbar utveckling och inte låsa fast låg- och medelinkomstländer i ett fossilberoende är det viktigt att det satsas på förnybara energikällor.
Småskalig förnybar el som inte är sammankopplad med ett nationellt eller regionalt kraftnät kan öka tillgången till elektricitet på landsbygden där många av de som lever i energifattigdom bor. Många av de människor som idag lever i energifattigdom bor i Afrika söder om Sahara, där förutsättningarna för solenergi är goda.
Människor som inte har tillgång till el eller inte har råd med den el som finns, kan genom småskalig förnybar energi få tillgång till ren och billig el utan att bidra till klimatförändringarna.
Kvinnor ägnar mycket tid åt samla biobränslen
På grund av ojämlikhet mellan könen och stereotypa könsroller ägnar kvinnor och flickor på landsbygden i många länder ofta en stor del av sina dagar till att tillgodose hushållens behov av energi. Att samla traditionella biobränslen som ved, träkol och jordbruksavfall är tidskrävande och fysiskt arbetsamt. Det begränsar kvinnors möjligheter att ägna sig åt utbildning, betalt arbete och att engagera sig i sociala och politiska aktiviteter utanför hushållet.
Dessutom påverkas kvinnors och barns hälsa negativt av de luftföroreningar som matlagning med ved och träkol orsakar. Fler kvinnor och barn dör av rök och luftföroreningar än av hiv och aids, malaria, tuberkulos och undernäring tillsammans. Att använda ved och träkol som bränsle tär också på skogens resurser. Avskogningen bidrar negativt till klimatförändringarna och biologisk mångfald.
Med tillgång till modern energi frigörs tid till mer produktiva aktiviteter som utbildning, engagemang i samhällsfrågor, äta bättre mat och ta hand om sin hälsa. Det stärker också kvinnors ekonomiska egenmakt genom att tid frigörs för arbete utanför hemmet. När kvinnors ekonomiska egenmakt stärks ökar även deras möjlighet att fatta informerade beslut och ta makt och kontroll över sina egna liv. Att kvinnor på många platser i världen saknar ekonomisk egenmakt är ett stort hinder för jämställdhet, eftersom det utgör hinder från att ta sig ur fattigdom, våldsamma relationer och från att påverka beslut som rör dem.
Tillgång till elektricitet handlar också om säkerhet. Kvinnor och flickor som lever i energifattigdom tvingas ofta gå långt för att samla in biobränslen och riskerar då att utsättas för sexuella övergrepp, våld och trakasserier. Med gatubelysning ökar säkerheten och fler människor kan vistas ute på kvällarna. Studier visar att tillgång till informationsteknologi i hemmet bidrar till ökad jämställdhet. Att exempelvis ha möjlighet att ladda mobiltelefonen i hemmet ökar möjligheten att kunna ringa och anmäla könsrelaterat våld och våld i hemmet.
Kvinnors kunskap är avgörande
För att både mäns och kvinnors levnadsstandard ska öka behöver vi, förutom att satsa på förnybar energi, också se till att kvinnor finns med när besluten fattas.
I dag missgynnas kvinnor ofta när det handlar om tillgång till och kontroll över mark, naturresurser, krediter, information och beslutfattande. Detta gäller inte minst beslutsprocesser om energi, miljö och klimat - på lokal såväl som nationell och global nivå. Energisektorn är en av de mest ojämställda sektorerna globalt. Kvinnor utgör endast 22 procent av arbetskraften inom den traditionella energisektorn och 20 procent av de ledande positionerna inom samma sektor.
När kvinnor utestängs från inflytande och meningsfullt deltagande riskerar ojämlikheter i samhället att förstärkas, eftersom beslut då i högre utsträckning baseras på mäns och andra priviligierade gruppers erfarenheter och perspektiv. Att möjliggöra ett jämställt deltagande på lika villkor är dels en fråga om demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Dessutom förbättras resultaten när beslut bygger på en större mångfald av kunskap och kompetens. Kvinnor är viktiga förändringsaktörer i utbygganden av och omställningen till förnybar energi. Deras kunskap och kompetens är enormt viktig för att de stora fördelarna med förnybar energi ska komma alla människor till godo.
Rättvis energiomställning
Omställningen från ett fossilt till ett förnybart energisystem måste ske på ett rättvist sätt, och verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen, för att bli långsiktigt hållbar. Detta innebär att omställningen präglas av transparens, medborgares tillgång till information, möjlighet till dialog med makthavare och påverkan på de beslut som fattas. En rättvis omställning innebär även att de människor som direkt påverkas av den, som de personer som idag arbetar inom fossilindustrin, ges möjlighet till andra jobb. Energiomställningen kan inte anses rättvis om den inte involverar både kvinnor och män eller bygger på olika gruppers perspektiv och behov. En verkligt rättvis omställning bidrar till ett mer jämställt samhälle.
Naturskyddsföreningen och våra internationella samarbetsorganisationer arbetar för att människor som lever i energifattigdom ska få tillgång till förnybar energi till ett rimligt pris, och att den energiomställning som måste till sker på ett rättvist sätt. Det handlar bland annat om att sprida kunskap om och bilda en bred opinion för förnybar energi, och att bedriva påverkansarbete mot beslutsfattare för att påverka energipolitiken och investeringar på området.