”Försvara Sveriges goda miljörykte – bli ingen bromskloss i EU”
Nyligen sköts två viktiga EU-förslag ned i riksdagen som har potential att stärka ekosystemen och den biologiska mångfalden i hela EU. Sverige kan inte fortsätta agera bromskloss, menar Naturskyddsföreningen. I en debattartikel i Europaportalen skriver vi om hur svenska politiker, i synnerhet den nya regeringen, måste stötta EU:s arbete i att tackla naturkrisen framöver.
Gång på gång har Sverige haft en motsträvig hållning i skogsfrågan och har inte velat vidta nödvändiga åtgärder som från EU-nivå föreslagits för att skydda den biologiska mångfalden. Det såg vi nyligen när riksdagen röstade ned två viktiga förslag som har potential att stärka de kraftigt försvagade ekosystemen och den biologiska mångfalden i hela EU.
Förslagen i fråga handlar om att återställa naturområden och minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Kort sammanfattat är de övergripande föreslagna målen att restaurera 20 procent av land och hav inom EU till år 2030, och att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 procent till år 2030. Det är oerhört viktiga åtgärder, eftersom naturkrisen gått så långt att det inte räcker med enbart skydd av sådan natur som redan har höga naturvärden.
De två nya förslagen var tänkta att komplettera och ersätta vissa befintliga regelverk, då de som redan existerar endast bygger på frivilliga åtgärder vilket har visat sig vara otillräckligt. Det är därför nödvändigt att EU försöker mana på medlemsländerna att göra mer.
Friska ekosystem och biologisk mångfald är av större betydelse än enskilda staters eller näringslivets särintressen, eftersom det är en fråga som rör hela den framtida mänsklighetens möjlighet att bygga välmående samhällen. Hur Sverige agerar i sådana här frågor kan påverka ekosystemen och den biologiska mångfalden i hela unionen, inte bara i Sverige.
Förslagen kan dock fortfarande gå igenom. Sverige har förvisso satt sig på tvären, men flera länder har redan gett tummen upp, däribland Finland. Men en avgörande förutsättning för att förslagen ska bli verklighet inom en snar framtid är att de länder som har ordförandeskapet under den resterande tiden av den nuvarande EU-kommissionens och EU-parlamentets mandatperiod prioriterar frågan. Annars måste allt börja om från början efter nästa val till Europaparlamentet som äger rum 2024.
Sverige kan få en avgörande roll, eftersom vi tar över ordförandeskapet vid årsskiftet. Naturskyddsföreningen befarar dock att Sveriges nya regering, som kommer att ansvara för ordförandeskapet, inte kommer att prioritera frågor om biologisk mångfald särskilt högt.
Naturskyddsföreningen anser att EU kan bli än mer handlingskraftigt för att stoppa naturkrisen, men då måste också svenska politiker stödja det på alla nivåer. Det gäller såväl i riksdagen som i regeringen och EU:s institutioner.
Vi hoppas därför att våra folkvalda politiker tar sitt ansvar och försvarar Sveriges rykte om att vara ett föregångsland inom klimat och miljö - i stället för att göra oss känt som en bråkstake som agerar bromskloss.
Debattartikeln undertecknas av Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen, och Louise Karlberg, chef för skog- och jordbruksavdelningen på Naturskyddsföreningen. Hela debattartikeln kan du läsa här.
- Öppet brev: Stöd EUs förslag till restaureringsförordning - Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se)
- Öppet brev: Ditt stöd för ”the EU Nature Package” är viktigt - Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se)
- Sverige tar återigen rollen som bromskloss i EU – säger nej till viktiga förslag som kan minska natur- och klimatkrisen | Naturskyddsföreningen (tt.se)
