Fortsatta nedskärningar i miljöbudgeten

Skatten på bensin och diesel sänks återigen 2025. Prislappen för det landar på 11 miljarder kronor. Regeringen konstaterar att det förväntas leda till högre konsumtion av fossila drivmedel och därmed till ökade utsläpp från transporter. Det försvagar också incitamenten för transporteffektivisering och elektrifiering.   

Skattereduktionen för mikroproduktion av el slopas. Det slår mot privatpersoner som installerat solceller på sitt tak för att bidra till klimatomställningen. Beslutet förändrar helt kalkylerna – det handlar om tusentals kronor om året för en genomsnittlig installation. Naturskyddsföreningen anser att det är viktigt att stödja takmonterad solenergi för att begränsa påverkan på natur och minska målkonflikter när förnybart byggs ut.

Anslaget för energieffektivisering föreslås för 2025 ligga kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Men i nästa budget planerar regeringen att slopa nästan hela anslaget. I år minskas också anslaget till energieffektivisering av flerbostadshus från 840 miljoner kronor till 40 miljoner.  

Samtidigt bedömer regeringen att målet om energieffektivisering till 2030 inte kommer att nås med befintliga styrmedel. De vill också se över energieffektiviseringsmålet. I praktiken innebär det att de pausat målet – trots att det finns bindande energieffektiviseringskrav på EU-nivå.  

Regeringen vill kraftigt öka kärnkraften i Sverige. I budgeten satsas totalt 132,5 miljoner kronor för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft, bland annat genom att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet. Satsningar på kärnkraft är dyra, osäkra och onödiga. I stället behövs storsatsningar på energieffektivisering, lagring och flexibilitet.  

Klimatklivet är ett stöd till investeringar som ska minska klimatutsläppen, till exempel laddinfrastruktur för elfordon, tankstationer för vätgas och biogasanläggningar. Klimatklivet får 3,5 miljarder kronor i budget för 2025, vilket är en minskning med 1,5 miljarder jämfört med året innan.

Regeringen och Sverigedemokraterna har sedan tidigare kraftigt minskat budgeten för skydd av värdefull natur. I budgeten för 2025 minskar pengarna igen, med nästan en tredjedel, till 1,2 miljarder kronor. Det är bland annat pengar som skulle gått till att ersätta de som väljer att skydda sin skog. Många skogsägare väntar på ersättning redan nu.

Regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter att skära i anslaget till miljöövervakning. Miljöövervakningen är en förutsättning för ett effektivt miljöarbete. Miljöövervakning följa upp åtgärder och ger underlag till nya åtgärder. En effektiv miljöövervakning ökar möjligheten att upptäcka skador på miljö och ekosystem i tid. 

Regeringen och Sverigedemokraterna har tidigare gjort drastiska nedskärningar i budgeten för skötsel av värdefull natur. Det är pengar som till exempel används för att ta hand om naturreservat. En liten del av dessa pengar läggs nu tillbaka, men det räcker inte för att lösa de stora behov som finns. Det drabbar inte bara den biologiska mångfalden i våra skyddade områden utan också friluftsliv och arbetstillfällen.

Sveriges havs- och vattenmiljöer är hårt pressade.  Regeringen har lagt fram en havsmiljöproposition med viktiga åtgärder för havet. Samtidigt minskar regeringen pengarna till åtgärder för havs- och vattenmiljö år 2025 och aviserar fortsatta sänkningar under kommande år. Havs- och Vattenmyndigheten får något ökat anslag. Men det är inte alls tillräckligt för det arbete som kommer att krävas framåt.  

Regeringen förlänger inte den tidigare satsningen på 25 miljoner till arbete för en giftfri miljö och skarpare lagstigning på miljögiftsområdet. Detta kommer kraftigt att minska möjligheterna, både i Sverige och EU, att uppnå en giftfri miljö för oss och framtida generationer.

På jordbruksområdet satsar regeringen bland annat 100 miljoner på att minska utsläppen av ammoniak- och växthusgaser och 30 miljoner på restaurering av betesmarker och slåtterängar. Men jordbruket skulle behöva betydligt mer pengar till de lantbruk som vill ställa om. Det skulle behövas mer pengar till restaurering, ekologiskt och betesbaserat jordbruk. Regeringen förlänger nedsättningen av dieselskatt för lantbruket, vilket missgynnar de lantbruk som ställer om till fossilfria bränslen. Ett allmänt jordbruksavdrag vore ett bättre sätt att stötta lantbruket.  

Regeringen sänker biståndsbudgeten från år 2026, från 56 till 53 miljarder. Det innebär att budgeten hamnar längre och längre ifrån det tidigare målet om att det svenska biståndet ska ligga på en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Regeringen kommer också använda mer av biståndsbudgeten för att bekosta mottagande av asylsökande. Dessa beslut fattas samtidigt som klimatkrisen och naturkrisen förvärras och slår hårt mot världens utsatta.