Fossilgas, naturgas eller biogas – vad är vad?

Naturgas började användas i Sverige 1985 och på senare år har det uppstått ett ökat behov i allmänspråkliga sammanhang att skilja naturgas från biogas. Främst för att förtydliga vad som är ett fossilt respektive icke-fossilt bränsle. Därför rekommenderar Naturskyddsföreningen att termen fossilgas används i stället för naturgas. Fossilgas, naturgas och jordgas är annars olika benämningar på samma gas. 

Fossilgas kan bildas på två sätt: Dels när organiskt material bryts ner i en syrefri miljö, till exempel i sumpmarker. Dels längre ner i jordskorpan då höga temperaturer och tryck omvandlar förmultnat organiskt material till naturgas. Innehållsmässigt består den av flera olika gaser men nästan 90 procent utgörs av metan. Eftersom gasen är osynlig och luktfri, tillsätter man som säkerhetsåtgärd i händelse av gasläckor ett luktämne innan den levereras till förbrukarna. 

Fossilgas lyfts ofta fram som ett miljömässigt bättre alternativ till andra fossila bränslen. Det stämmer att utsläppen av koldioxid är något mindre än vid förbränning av kol och olja. Men fossilgas orsakar inte desto mindre stora utsläpp av fossil koldioxid. Dessutom består fossilgas av metan. Metan har en negativ klimatpåverkan som är cirka 80 gånger högre än koldioxid räknat på ett 20 års-perspektiv. Då det är svårt att helt undvika läckage i processen från utvinning till användning, kan utsläppsfördelarna med fossilgas minska i jämförelse med andra fossila bränslen. Läckage kan till exempel uppstå i gasnätet och i fordon.  

Fossilgas används inom industrin och vid produktion av el och fjärrvärme. Den brukas också som fartygs- och fordonsbränsle samt i vissa delar av landet till uppvärmning och matlagning i hemmet. I vårt närområde är det främst Danmark, Norge och Ryssland som har de största fyndigheterna. Världens naturgasreserver uppskattas till flera tusen miljarder kubikmeter som beräknas räcka under minst 60 år. Den gasen kan dock inte förbrännas om vi ska klara FN:s klimatmål. 

Biogas är en förnybar energikälla som ofta produceras under kontrollerade former via rötning. Det sker vanligtvis i speciella produktionsanläggningar där organiskt material som gödsel, matavfall, växter och annat källsorterat hushållsavfall bryts ner av bakterier i en sluten syrefri miljö. 

Biogas består, precis som fossilgas, till största delen av metan som vid förbränning frigör koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Den stora skillnaden mellan gaserna är dock inte mängden utsläpp av växthusgas vid förbränningen utan hur de har framställts. När fossila bränslen förbrukas frigörs koldioxid som innehåller kol som lagrats i växter och annan levande biomassa för miljontals år sedan. Då ökar koldioxidhalten i atmosfären i snabbare takt än vad växtligheten på jorden klarar att ta upp, vilket leder till att jorden blir varmare. 

Biogas är däremot en förnybar energikälla om den har producerats med hållbara råvaror. Samma mängd koldioxid som släpps ut vid förbränning har bundits upp från atmosfären i växter och annan förnybar biomassa. På så sätt blir det ett kretslopp där kol frisätts för att sedan bindas upp och lagras på nytt i biologisk materia. Det sker med andra ord inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären när biogas förbränns och därför blir den koldioxidneutral. 

När stallgödsel används vid framställning av biogas gör den dubbel klimatnytta. Orötad gödsel läcker metan och lustgas när den sprids på åkrar, men genom rötning till biogas som förbränns till koldioxid minskar klimatpåverkan. Dels för att läckaget försvinner, dels för att man får ett bränsle som kan ersätta fossil energi. 

Biogas har något lägre halt av metan än fossilgas men de kan ofta ersätta varandra inom de flesta användningsområden. Biogas behöver dock förädlas när den ska användas till fordonsgas eller levereras i samma gasnät som naturgas. Andra namn på biogas som ibland används är rötgas och sumpgas.