Frågor och svar om betesrätten 

Mjölkkors bete är viktigt både för biologisk mångfald och djuren. Trots detta föreslår regeringens utredare att Sveriges unika lagkrav på att mjölkkor ska få beta utomhus på sommaren ska avskaffas. I den här artikeln går vi igenom några återkommande frågor om rätten till utomhusbete. 

Vad innebär betesrätten?  

Sverige har ett helt unikt lagkrav om att kor ska få beta utomhus på sommaren, den så kallade betesrätten. Enligt lagen ska mjölkkor beta minst två till tre månader om året i norra Sverige och minst fyra månader i södra delen av landet.  Men efter att en utredning från regeringen presenterats i augusti 2024 är betesrätten nu i fara.  

Varför är betesrätten viktig att ha kvar? 

Betet är livsviktigt för den biologiska mångfalden. Odlingslandskapets växter och pollinatörer behöver öppna, blomrika marker som betas för att inte växa igen. Beteslagen ger också svensk mjölk ett tydligt mervärde i form av god djurvälfärd. Att ta bort beteskravet kommer troligtvis att leda till större gårdar med fler kor som går inomhus oftare eller helt. Det kommer att göra det svårare för småskaliga lantbrukare som vill ha sina kor på bete att konkurrera med de stora gårdarna. 

Men blir det inte dyrt för bönderna om alla kor ska beta? 

Svenska mjölkbönder har stora problem med lönsamhet. Därför tillsatte regeringen en utredning om hur man kan stärka jordbrukets konkurrenskraft och värna djurskyddet. Det är den utredningen som föreslår att lagkravet ska slopas för mjölkkor i lösdrift.   

Naturskyddsföreningen anser att ekonomin för mjölkbönderna självklart måste gå ihop, men inte genom sämre krav för miljö och djurskydd. Betesrätten och det starka djurskyddet är en stolthet för många svenskar, att urholka dem kommer snarare att göra svenska produkter mindre konkurrenskraftiga. I stället hade vi velat se förslag för att stärka lönsamheten för den betesbaserade djurhållningen. 

Utredarens förslag handlar om vilka förutsättningar och vilken utveckling vi vill se av jordbruket framöver. Bönder måste ha bra förutsättningar att göra bra val. Vi vill att det ska vara lönsamt att ha djuren ute på bete och anser att det finns många förslag som är bra mycket bättre än att slopa betesrätten. 

Utredningen har inte heller tillräckligt utredda eller nya förslag på hur bonden ska få mer betalt.  Det är inte heller tydligt hur betesdjuren ska öka och spridas i landskapet till följd av att betesrätten försvinner, även om det är ett vanligt argument. 

Vad tycker Naturskyddsföreningen ska göras åt mjölkböndernas dåliga ekonomi då? 

Lönsamhet är en självklar förutsättning för jordbruket. Naturskyddsföreningen anser att marknadsmisslyckanden behöver ändras så att de mest miljövänliga jordbruken också är de mest lönsamma. Det kan göras genom ersättningar för miljönytta, lagstiftning för att behålla och höja lägstanivån för bete och djurskydd, certifieringar och beskattning av skadliga saker som till exempel bekämpningsmedel. Det kan till exempel handla om att få mer betalt för ekologisk produktion och att låta djuren beta mer.  

Sverige skulle också kunna stötta betesbaserad mjölk- och köttproduktion genom att driva på för att öka kraven i resten av EU och på så sätt ge jämnare konkurrensvillkor, lyfta svenska mervärden, införa högre ersättningar för skötsel av betesmarker, återinföra vallstöd, ge ersättning för längre betesperiod och att mejerierna ger mer betalt för att ha djuren på bete.  

Hur går förslaget om att ta bort betesrätten ihop med EU:s nya naturrestaureringslag? 

Inte bra alls. I Sverige behöver vi fler betande djur, inte färre. Naturrestaureringslagen innebär att 3700 kvadratkilometer  gräsmarker behöver restaureras och återskapas i Sverige enligt föreslagna referensvärden.  Det faktiska behovet är ännu högre. Det finns olika beräkningar för hur mycket antalet nötkreatur i Sverige behöver öka för att möta kraven i naturrestaurreringslagen, men i första hand behöver djurhållningen förändras så att alla djur betar. 

Måste vi inte minska på vargarna för bönderna ska våga ha djuren ute? 

Förra året dödades eller skadades knappt 430 får av varg. Det finns cirka en halv miljon får i Sverige. Att vargen äventyrar fårnäringen som helhet faller på sin egen orimlighet.   

Men människors problem med rovdjur måste självklart tas på allvar och rovdjurspolitiken behöver ta hänsyn till de som bor på landsbygden och på olika sätt påverkas av rovdjuren.  

Naturskyddsföreningen vill i första hand se satsningar på förebyggande åtgärder som ökat stöd till uppsättning och skötsel av rovdjursavisande stängsel och andra åtgärder som förebygger skador på tamdjur och hundar. Om allvarlig skada ändå uppstår har myndigheterna möjligheter att fatta beslut om skyddsjakt på de individer som orsakat skadan och de som drabbas har rätt till ekonomisk ersättning.

Varför måste korna gå ute i spöregn eller i stark sol och värme, det är väl inte så skönt?  

Lagstiftningen idag innehåller redan stora möjligheter till flexibilitet för att kunna välja när djuren bäst ska vara ute. Dagens regelverk säger 6 timmar per dygn, 60-120 dagar per år beroende på var i landet. Förslaget handlar inte om mindre detaljreglering i när djuren är ute, utan att de inte ska behöva komma ut alls.  

Utredningens förslag om avskaffande av betesrätt gäller väl bara för mjölkkor i lösdrift?  

Tjurar är redan undantagna från betesrätten. Förslaget omfattar nu mjölkkor och kor som inte mjölkar just nu. Dessutom innehåller utredningen även förslag på att se över flexibiliteten i beteslagstiftningen även för köttdjur och får. Naturskyddsföreningen vill se att alla nötkreatur ges möjlighet att beta, både för djurvälfärden och för den biologiska mångfalden. 

Det är främst andra djur än mjölkkorna som går på de mest artrika naturbetesmarkerna. Även deras bete har dock en positiv påverkan på markerna, och är en del i ett större system. 

Måste man sluta dricka mjölk och äta ost nu? 

Nej, det måste man inte. Lagen har inte förändrats ännu. Tills vidare gäller betesrätten som tidigare och Naturskyddsföreningen fortsätter bevaka utvecklingen. Hur mejerierna väljer att göra framöver och om det kommer att skapas en eventuell märkning för betande djur återstår att se. Men redan i dag går ekologiska mjölkkor ute, betar mer och har hårdare regler kring djurvälfärd. Det är bara några av fördelarna med att välja ekologiskt i butiken.  

Vad gör Naturskyddsföreningen? 

Påverkar politiker till att behålla, och helst utöka, beteskravet.  

Arbetar för att EU:s jordbrukspolitik och andra styrmedel ska utformas på ett sätt som gör betesbaserad djurhållning och andra miljövänliga brukningssätt mer lönsamma.  

Informerar konsumenterna om att kunna göra hållbara val i livsmedelsbutiken.  

Arbetar för att fler djur ska kunna komma ut på bete och att vi ska ha större arealer naturbetesmark i Sverige, genom lagstiftning, ersättningar och andra styrmedel. 

Pengarna ger resurser för vår personal att lägga tid på att skriva remissvar, att skicka skriftliga inlagor, att sammanfatta forskning, att mobilisera våra medlemmar och följare, ibland tillsammans med andra, och att prata med politiker och företag.