Frågor och svar om fossila pensioner och pensionssystemet

Hur ditt privata sparande och din tjänstepension ska förvaltas kan du välja själv. Och även hur den mindre delen av den allmänna pensionen (premiepensionen) ska förvaltas. Men du kan inte välja var den större delen av den allmänna pensionen ska placeras. Det beror på att de statliga myndigheterna Första till Fjärde AP-fonderna väljer åt dig och alla andra svenska pensionssparare. 

Det svenska allmänna pensionssystemet består av inkomstpension och premiepension. Första till Fjärde AP-fonderna är en del av inkomstpensionssystemet och förvaltar en del av systemets kapital för alla pensionsberättigade svenskar. Fonderna har i uppdrag att se till att pensioner kan betalas ut över tid genom att bidra till systemets långsiktiga finansie­ring.

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet. Det innebär att fonden förvaltar den valbara delen av den allmänna pensionen åt sparare som inte gjort ett premiepensionsval, samt åt sparare som aktivt valt något av fondens sparalternativ. Sjunde AP-fonden är den största fondförvaltaren inom premiepensionssystemet och förvaltar över fyra miljoner sparares premiepension

AP-fonderna är sex fristående myndigheter. Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonden sysslar med inkomstpensioner. 

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden liknar varandra. De har övergripande målsättning om att skapa hög avkastning genom att placera sitt kapital på finansiella marknader. Det som skiljer fonderna åt är deras förvaltningsstrategier, som ska bidra till att sprida risker.

Sjätte AP-fonden har ett uppdrag som skiljer sig från dessa fonder: dels är den stängd (den hanterar inte in- och utflöden), dels investerar den endast i onoterade riskkapitalbolag vilket betyder att de inte noterade på börsen, ofta är det mindre bolag.

Sjunde AP-fonden förvaltar premiepensionen, alltså den del av pensionen som du själv kan välja. Någon Femte AP-fonden existerar inte. Det beror på att de fem första fondstyrelserna år 2001 ombildades till fyra AP-fonder – Första, Andra, Tredje och Fjärde – i det nya inkomstpensionssystemet. Då bildades helt enkelt ingen Femte AP-fond.

Fondernas övergripande mål och uppdrag regleras av riksdagen genom Lagen om allmänna pensions­fonder. Lagen anger att det övergripande målet för fonderna är att maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna.

Sedan 2019 anger lagen att Första till Fjärde AP-fonden även ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande samt att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas. Det här ska göras utan att det påverkar det övergripande målet om avkastning och risk.

Lagens skrivning om hållbarhet gäller i dagsläget inte Sjunde AP-fonden, men det håller på att ses över. Sjunde AP-fonden anger dock själva att deras kapitalförvaltning styrs av ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Till skillnad från andra myndigheter har AP-fonderna en självständig ställning i förhållande till regeringen. Riksdagen har beslutat att det övergripande målet är att de ska skapa långsiktigt hög avkastning för att trygga svenskarnas pensioner. Men det är fondernas styrelser som beslutar om verksamheten och om vilka investeringar som fonderna ska göra. 

Fonderna är överens om att ansvarsfulla investeringar innebär att internationella konventioner och överenskommelser som Sverige har undertecknat – som Parisavtalet – ska ligga till grund för deras placeringar.

Parisavtalet slår fast att investeringar och kapital måste styras bort från verksamheter som orsakar klimatkrisen till verksamheter som erbjuder lösningar på krisen.

FN:s klimatpanel betonar vikten av att upp­värmningen begränsas till 1,5 grader för att undvika förödande klimatförändringar, och för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Klimatpanelen fastslår att för att lyckas med detta måste utsläppen halveras till 2030 och minska till nära noll 2050. Utsläppen måste minska i närtid utan att förlita sig på osäkra framtida tekniska lösningar.

För att klara 1,5 gradersmålet måste förbränningen av fossila bränslen skyndsamt fasas ut.  Fossila bränslen är den största orsaken till klimatförändringarna och investeringar i denna typ av verksamhet måste upphöra.

Med fossila investeringar menar vi investeringar i bolag som utvinner och producerar fossila bränslen – kol, olja och gas. Dessutom ingår kraftbolag som använder sig av fossila bränslen när de producerar el.

Att investera betyder att man köpt aktier i de här bolagen, eller att man lånat ut pengar till bolagen genom att köpa obligationer.

Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser och det är växthusgaser som allt snabbare ökar temperaturen på jorden.

För att bromsa den globala uppvärmningen behöver världens länder därför snabbt sluta med utvinning och förbränning av fossila bränslen. Den globala temperaturökningen i världen är redan över 1,1 grader högre än under förindustriell tid, och vi är på väg i full fart mot en 3-gradig höjning. Vi behöver därför sluta använda fossila bränslen så snart som möjligt. För att lyckas med det måste vi sluta investera i bolag som håller på med fossila bränslen.

Under 2020 har Första AP-fonden gjort sig av med sina innehav i bolag som utvinner fossila bränslen, och till viss del även i kraftbolag som använder sig av fossila bränslen när de producerar el. Även Andra AP-fonden har tagit steg i denna riktning.

Trots det finns problemet med AP-fondernas fossila investeringar kvar.  Alla AP-fonder tillsammans är investerade i 66 av världens 200 största fossila bolag, till ett värde av 15,7 miljarder kronor.

Det är enorma fossila tillgångar som finns i de 66 bolag som AP-fonderna är investerade i. Om de skulle förbrännas skulle utsläppen av växthusgaser – bara från dem – uppta långt över hälften av det utsläppsutrymme som världen måste hålla sig inom för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.

Utifrån att var och en av AP-fonderna är delägare i bolagen så kan de tillskrivas en del av bolagens fossila reserver och de utsläpp som förbränningen av dessa skulle ge upphov till. Utifrån AP-fondernas ägarandel kan de, om alla de 66 bola­gens fossila reserver förbränns, till­skrivas 55 miljoner ton växthusgaser. Detta är mer än hela Sveriges årliga territoriella växthusgasutsläpp som ligger på runt 50,9 miljoner ton.

Fondernas investeringar i fossila bolag är del av deras klimatstrategi; de investerar i bolag som bidrar till klimatkrisen och försöker genom aktivt ägande påskynda deras klimatomställning. Det innebär att fonderna genom att delta i valberedningar, rösta på bolagsstämmor och föra dialog försöker påverka bolagen i denna riktning att minska sina utsläpp i linje med Parisavtalet.

Nej. AP-fonderna anser själva att det är bättre att försöka påverka de fossila bolagen än att flytta pengarna. Men AP-fonderna har under många års tid försökt påverka bolagen, utan att det gett önskvärt resultat. Bolagen fortsätter att producera och använda sig av fossila bränslen, vilket får förödande konsekvenser för vårt klimat.

Det är väldigt svårt att påverka bolag vars verksamhet går ut på att utvinna eller förbränna fossila bränslen. Att göra den verksamheten klimatvänlig skulle kräva en ny affärsmodell och en radikal omställning av verksamheten.

I vår granskning har inga av de bolag som sysslar med utvinning och produktion av fossila bränslen några planer på att byta affärsmodell.

Det verkar däremot finnas en omställningspotential hos en del bolag inom kraftsektorn som kan och vill ställa om sin produktion från att vara baserad på fossila energikällor till förnybara. Det går dock alldeles för långsamt att försöka påverka dessa bolag till att ställa om genom dialog och ägarinflytande.

Självklart är det viktigt att pengarna investeras lönsamt. Men det betyder inte att de måste investeras i fossila bolag vars verksamheter bidrar till klimatkrisen. Det finns gott om andra verksamheter att investera i. Forskning har visat att det inte påverkar lönsamheten negativt att sälja av sina investeringar i fossila bolag. Tvärtom riskerar de fossila investeringarna riskerar att bli strandade tillgångar, som alltså kan bli värdelösa när efterfrågan på fossila bränslen minskar.

Att efterfrågan minskar kan till exempel bero på politiska beslut eller teknologiska innovationer som gör att förnybara energilösningar konkurrerar ut fossil energi. Om fossila bolag inte tar med det i beräkningen innebär det finansiella risker för de som är investerade i bolaget.

Första och Andra AP-fonderna har redan tagit beslut om att göra sig av med sina fossila investeringar, just med argumentet att det inte är lönsamt.

Inte i tillräckligt stor utsträckning. Men det börjar ske förändringar på finansmarknaden. Världens största fondförvaltare Blackrock har insett att hållbara investeringar är framtiden. De antog nyligen en ny investeringspolicy där hållbarhet har en central roll (även om de tyvärr inte helt kommer att sluta med fossila investeringar). Skälet till att de satsar mer på hållbarhet är inte att de vill hejda klimatförändringarna utan för att hållbara investeringar ger bättre avkastning. 

Eftersom AP-fonderna är investerade i 66 av världens 200 största fossila bolag bidrar de indirekt till de här bolagens projekt runtom i världen.

Det är svårt att få en helhetsbild av hur människor påverkas av de här stora bolagens alla fossila projekt. Men för att få en uppfattning om projektens påverkan har Naturskyddsföreningen låtit undersöka tre projekt som några av fossiljättarna står bakom.

Naturskyddsföreningen anlitade i slutet av 2019 frilansjournalister som besökte projekt i Sydafrika, Kazakstan och Colombia. Dessa projekt ägs och/eller drivs av fossila bolag som Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonderna har investeringar i. Journalisterna fann att människor som bor i närheten av projekten drabbats hårt. Deras försörjningsmöjligheter har försämrats, och de har blivit sjuka av luft- och vattenföroreningar. I vissa fall har även människor dött till följd av vattenbrist som uppstått, delvis på grund av de fossila projekten. 

FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och giftiga ämnen har konstaterat att utvinning från det massiva olje- och gasfältet i Kazakstan, som vi berättar om i vår rapport Fossilfria pensioner (2020), har lett till kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett dussintal barns hälsa har drabbats till följd av ett stort och icke-godkänt utsläpp av giftig gas. 

Framtiden ligger för dina fötter! Du har rätt till en ljus framtid på en frisk planet. För att det ska vara möjligt måste den pågående klimatkrisen hejdas, genom att vi snabbt minskar utsläppen av växthusgaser. Men faktum är att svenskarnas allmänna pensionspengar investeras i fossila bolag. Dessa bolag håller på med fossila bränslen – olja, fossilgas och kol – som förstör vårt klimat och vår planet, och därigenom din framtid.

Första till Fjärde AP-fondernas placeringar är inte valbara för oss pensionssparare. Det är fondernas styrelser som fattar beslut om hur pengarna ska placeras. Den enda AP-fond du kan välja bort är Sjunde AP-fonden som är en del av vår valbara premiepension.

Men viktigare är att alla AP-fonderna är svenska myndigheter och en del av den svenska staten. AP-fonderna och deras investeringar är därför en politisk fråga. Vi anser att deras investeringar i fossila bolag inte är förenligt med Sveriges klimatmål och åtagande under Parisavtalet. Ansvaret för att våra pensionspengar investeras hållbart ska inte ligga på pensionsspararna – utan på fonderna.  

Tillsammans är vi starka och kan ställa krav på fossilfria pensioner! 18 000 skrev på vår namninsamling för att AP-fonderna ska sluta investera våra pensionspengar i fossila bolag.

Du kan också tillsammans med din lokala Naturskyddsförening arrangera ett webbinarium om fossilfria pensioner. Till webbinariet bjuder du in en till tre riksdagspolitiker och ger dem tid att reflektera över frågan. Det finns en guide med tips på hur du kan arrangera webbinariet och någon från rikskansliet kan föreläsa för att ge en bakgrund. Varje webbinarium är en viktig del i att sprida information om fossilfria pensioner och skapar en nödvändig dialog om frågan. Intresserad? Kontakta Anneli Nordling, anneli.nordling@naturskyddsforeningen.se.

Vi vill sätta stopp för att pensionspengar investeras i bolag med fossila verksamheter och driver därför en kampanj för att få AP-fonderna att sluta med sina fossila investeringar. 

AP-fonderna har gjort framsteg genom att göra sig av med innehav i en del fossila bolag. Men trots framsteg visar vår senaste granskning visar att fonderna tillsammans är investerade i 66 av världens 200 största fossila bolag, till ett värde av 15,7 miljarder kronor.

Tack alla som skrev under vår namninsamling för fossilfria pensioner! Vi kommer under 2021 att lämna över insamlingen till fondernas styrelser. Dela gärna våra inlägg i sociala medier, så att fler får upp ögonen för det här problemet!