Frågor och svar om klimatskadliga subventioner
Vad innebär klimatskadliga subventioner? Varför ska de avskaffas? Och vilka är alternativen? Klimatskadliga subventioner är ett ämne som kan väcka många frågor. Här rätar vi ut en hel del av frågetecknen.
1. Vad betyder egentligen subventioner?
Det betyder att staten ger bidrag, stöd eller skattelättnader till vissa näringar eller grupper. I Sverige sker det vanligast genom skattelättnader för vissa grupper, exempelvis vissa industrigrenar som slipper skatt eller har sänkt skatt. Vad som ska räknas som en subvention har definierats av bland annat världshandelsorganisationen WTO och av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).
2. Vad menar ni med klimatskadliga subventioner då?
En klimatskadlig subvention innebär att klimatskadliga aktiviteter, vanligtvis användning av fossila bränslen, får fördelar genom skattelättnader eller skatteundantag. I dag finns flera olika typer av klimatskadliga subventioner i statsbudgeten. Det handlar bland annat om rabatt på bilresor, skatteundantag för diesel och frånvaron av skatt på flyg- och sjöfartsbränsle. Totalt uppgår de svenska klimatskadliga subventionerna till minst 31 miljarder kronor om året.
3. Varför vill ni avskaffa de klimatskadliga subventionerna?
Skatteundantag kan fungera bra som ett alternativ, eller som komplement, till direkta bidrag och stöd till olika saker som samhället vill främja. Men när skatteundantagen kommer i direkt motsats till andra samhällspolitiska mål, som till exempel miljömål och klimatmål, blir de dåliga för samhället. Det är ineffektiv miljöpolitik att ge bidrag till klimatsmarta lösningar, samtidigt som generösa skatteundantag gör det billigt att fortsätta använda fossila bränslen.
Alla höginkomstländer har enats om att skattesubventioner till fossila bränslen ska tas bort snarast möjligt eftersom de här subventionerna inte bara skadar ekonomin – utan också miljön. Överenskommelsen gäller bland annat inom FN, G20, G7, EU och OECD. På klimattoppmötet COP28 2023 beslutade världens länder också att så snabbt som möjligt fasa ut alla fossila subventioner, undantaget om de hanterar energifattigdom eller rättvis omställning.
4. Hur menar ni att klimatskadliga subventioner är skadliga för ekonomin?
Att olika näringsgrenar och verksamheter inte behöver betala för sina verkliga miljökostnader är ineffektivt. När det fossila fortfarande gynnas försvinner incitamenten för energieffektivisering, övergång till förnybara bränslen eller elektrifiering av det som i dag drivs fossilt.
5. Okej, men det finns ju massa olika slags subventioner och vissa duger tydligen att ha kvar tycker ni. Varför ogillar ni vissa subventioner och kramar hårt i andra?
Det är ineffektiv miljöpolitik att ge bidrag till klimatsmarta lösningar samtidigt som generösa skatteundantag gör det billigt för vissa att fortsätta använda fossila bränslen. Klimatskadliga subventioner är de som bidrar till ökade utsläpp, till exempel stöd till fossila bränslen. Alla typer av subventioner kan dock vara skadliga för ekonomin i det långa loppet. Men förnybara bränslen behöver ofta fortfarande skatteundantag för att vara konkurrenskraftiga jämfört med de fossila.
6. Vilka subventioner vill ni ta bort?
Vi anser att alla klimatskadliga subventioner bör tas bort eller göras om så snart om möjligt. Att avskaffa de här subventionerna innebär naturligtvis en omställning, och alla förändringar kan inte ske på en gång. Vissa subventioner kan behöva fasas ut i flera steg. Därför är det viktigt att påbörja utfasningen snabbt.
Vissa subventioner, exempelvis skattebefrielsen för utrikesflyg, skyddas av EU-lagstiftning och internationella konventioner. Det gör det svårare att avskaffa dessa subventioner, men åtminstone 25 av de 31 miljarder vi identifierat som klimatskadliga subventioner går att ta bort nationellt här i Sverige.
Några subventioner som vi bör prioritera att göra om är reseavdraget, dieselns lägre energiskatt och att inrikes flyg- och sjöfart inte behöver betala energiskatt på bränslet.
7. Att ta bort subventioner innebär högre priser för konsumenten. Tycker ni att det är rättvist?
Mycket viktiga frågor om utsatta gruppers plånböcker och möjligheten att leva på landsbygden förenklas ibland till en fråga om ett generellt lågt bränslepris. Men så enkelt är det inte. Att fortsätta bygga in oss i ett samhälle där svenska hushåll är beroende av olja är en dålig affär, som skapar ekonomiska problem i framtiden, både för individer och samhället i stort.
Många av de klimatskadliga subventionerna är inriktade på industri- och transportsektorn. Privatpersoner skulle främst påverkas av högre dieselskatt, reformerat reseavdrag och system för förmånsbilar, vilket sammanlagt handlar om cirka 22 miljarder. Just de här subventionerna påverkar framför allt de med högst inkomst eftersom reseavdragen och förmånsbilarna främst utnyttjas av personer i de högsta inkomstskikten. Många hushåll med låga inkomster har inte råd att ha en bil i första taget utan är redan idag hänvisade till andra transportmedel. Ändå behöver de indirekt betala för att andras bilkörning ska bli billigare.
Det ska också sägas att det är många faktorer som påverkar bensin- och dieselpriset, inte minst politiken i oljestater som Ryssland och Saudiarabien. Dessa länder gynnas av att vi ger rabatt på fossila bränslen.
Om de klimatskadliga subventionerna sänks kan regering och riksdag använda skattepengarna för att stötta de hushåll som verkligen behöver det i omställningen. Det kan till exempel handla om att styra mot ökad transporteffektivitet, särskilt i städerna. Hushållen runtom i landet skulle ha större nytta av differentierad vägskatt, ett omgjort reseavdrag, förbättrad kollektivtrafik, bättre tillgång till samhällsservice i glesbygd och riktade skattelättnader. Vi kan belöna energieffektivitet som är smart för både plånboken och klimatet, också på sikt.
8. Näringslivet då, företagen kommer inte jubla om allt blir dyrare – varför motarbetar ni företag?
Läget är allvarligt med klimatet. Utsläppen av växthusgaser måste minska och det snabbt. Då måste även företagen ta sin del av ansvaret. Polluter Pays Principle, principen om att förorenaren ska betala, säger oss att alla ska betala för sina miljökostnader fullt ut.
De klimatskadliga subventioner som Naturskyddsföreningen vill avskaffa påverkar främst några olika industrigrenar, flyget och sjöfarten. I de allra flesta fall motsvarar subventionerna en mycket liten del av företagens totala kostnader. Undantagen är fiske och jordbruket, som behöver få kompensation på annat sätt än stöd till bränslen.
Att ta bort fossila subventioner är någonting som alla industriländer lovat att göra. Det gör att den svenska industrins konkurrenskraft inte bör påverkas av de borttagna subventionerna. I de fall som exportindustri gynnas av de klimatskadliga subventionerna kan de till och med betraktas som otillåtna statsstöd, enligt EU:s och WTO:s regelverk. Även om det ibland finns skäl att stötta en näring, som till exempel jordbruket, är det dumt att ge dem stöd just för att bränna fossila bränslen. Ge hellre stöd till något bra som företagen gör.
9. Vad händer om vi tar bort de klimatskadliga subventionerna då?
Till en början händer inte så mycket mer än att staten får mer skatteintäkter – miljarder som vi kan lägga på betydligt bättre saker än att bränna olja. Det kan till exempel handla om fler klimatinsatser eller riktade stöd mot landsbygd och glesbygd.
På lite längre sikt påverkas investeringsbeslut hos privatpersoner och näringsliv så att vi kan komma bort från användningen av fossila bränslen. Ska vi klara oss under 1,5 graders global uppvärmning behöver vi nå globala nollutsläpp senast 2050 och för att lyckas begränsa uppvärmningen är statligt stöd till fossila bränslen inte rätt väg att gå.
10. Ni säger att de klimatskadliga subventionerna uppgår till 31 miljarder, andra säger ännu mer, vem har rätt?
Vi säger att de klimatskadliga subventionerna i Sverige uppgår till minst 31 miljarder. Det är en minimisiffra, till större delen baserad på officiella siffror ur en skrivelse från finansdepartementet som varje år beräknar statens skatteutgifter utifrån de skatteundantag som finns i statsbudgeten.
Här är två exempel på ytterligare poster som ger en annan totalsumma:
- Tillverkningsindustrins nedsatta energiskatt på elförbrukning (15 miljarder).
- Fri tilldelning av utsläppsrätter inom EU-ETS (13 miljarder).
I debatten om subventioner blandas ibland begreppen ”klimatskadliga” och ”miljöskadliga” subventioner ihop, vilket leder till olika siffror. Naturvårdsverket pratar dessutom om ”potentiellt miljöskadliga subventioner”, vilket är en ännu bredare definition. Vi har medvetet valt en snäv definition.
11. Ni vill ta bort dieselsubventioner men säger samtidigt att ni vill ha mer ekojordbruk. Om vi ska ha mer ekologiskt lantbruk så krävs det att dieseln är subventionerad, annars går inte bönderna runt. Hur tänker ni om det?
Många ekologiska lantbrukare använder förnybara drivmedel som HVO och går då miste om stödet till fossil diesel. I dag är lönsamheten dålig hos lantbrukare och att ta bort subventionen på diesel skulle kunna påverka ekonomin i många företag, trots att dieselkostnaderna för de flesta företag är en relativt liten del av kostnaden. Jordbruksverket uppskattar i en studie energikostnadernas andel till 12 procent för jordbruket. Dieselanvändningen är en del av det.
Men alla samhällssektorer måste ställa om för klimatet, så även jordbruket. För att det ska ske snabbt måste det till politiska beslut.
Vi vill att pengarna som nu går till subventioner för fossil diesel i framtiden istället ska stötta lantbruket på sätt som för branschen bort från fossilberoende. 2021 kom en statlig utredning om fossilfritt jordbruk som bland annat föreslog ett jordbruksavdrag, det är ett bättre sätt att stötta jordbruket.
12. Är sänkt bensin- och dieselskatt samma sak som en subvention?
Det beror på hur man ser det. När vi pratar om klimatskadliga subventioner har vi valt att räkna på samma sätt som staten gör.
Utöver det vi här kallar klimatskadliga subventioner har regeringen också beslutat att sänka både bensin- och dieselskatten jämfört med vad som skulle ha gällt. Det innebär uteblivna skatteintäkter på 6,7 miljarder 2023 och 5,4 miljarder 2024. Regeringen har dessutom sänkt den tidigare reduktionsplikten.
Allt detta gör det billigare att släppa ut, på klimatets bekostnad. De här sänkningarna ingår alltså inte i våra beräkningar om 31 miljarder i klimatskadliga subventioner, men är likväl att betrakta som stöd till förbränning av fossila bränslen.
