Frågor och svar om svält
Vad betyder egentligen svält? Hur kan det fortfarande hända? Och vilken roll spelar klimatförändringarna? Vi reder ut begreppen och förklarar vad vi kan göra – på lång och kort sikt.
Vad är skillnaden mellan svält och hunger?
Hunger innebär att människor inte har tillräckligt med mat. Det påverkar barnens utveckling, välbefinnandet, hälsan och arbetskapaciteten. Hunger hänger nära samman med fattigdom. Det beror på att en människa som lever i fattigdom i första hand använder sina resurser till att skaffa den näring som behövs för att överleva.
Svält kan enkelt förklaras som hunger som gör att människor dör. Det är ett oerhört allvarligt tillstånd och slutet på en ofta långsamt nedåtgående spiral av allt värre hunger och undernäring. Svält är en katastrof som ofta har utvecklats under lång tid. Svält går att förebygga, och är därför ett samhälleligt och globalt misslyckande.
FN använder ett par kriterier för att definiera svält:
- När 20 procent av befolkningen inte har tillgång till 2 100 kilokalorier per dag och person – helt enkelt när var femte person inte har tillräckligt att äta.
- När 30 procent av befolkningen, oftast barn, lider av akut undernäring. Det innebär att ett av tre barn visar livshotande symptom på så kallad allvarlig akut undernäring. Då bryts immunsystemet ner och kroppens organfunktioner börjar kollapsa.
- En hög dödstakt där två av 10 000 vuxna – eller fyra av 10 000 barn – dör varje dag.
Varför svälter människor?
I början på 1980-talet bidrog ekonomen Amartya Sen till att fördjupa kunskapen om svältkatastrofer. Genom sina studier visade han att svält inte i första hand är en fråga om brist på mat. Det är snarare en fråga om brist på förmåga att skaffa mat.
När människor möter torka och missväxt handlar det alltså om vilken förmåga och möjlighet de har att skaffa mat på annat sätt, genom egna besparingar eller genom att samhället hjälper till. När skördar förstörs förlorar människor inte i första hand sin mat, utan ett års investering av tid och arbete.
Förmågan att skaffa mat på annat sätt när krisen uppstår, visade Sen, är beroende av ett lands politiska ledarskap och dess demokratiska funktioner, som människors individuella fri- och rättigheter, fungerande myndigheter och fria medier.
I de länder som drabbas av svält brister dessa funktioner. Dessutom råder ofta väpnande konflikter. Våldet bryter ner samhällena och gör det ännu svårare för människor och myndigheter att hantera situationen.
När människor lämnar sina hem, antingen för att skaffa mat eller för söka skydd, ökar trycket på de begränsade resurser som finns. Våldet och osäkerheten gör det svårt för hjälparbetare att nå fram, och journalister har begränsade möjligheter att rapportera om läget.
Vilken inverkan har klimatförändringarna på svält?
Länder i till exempel östra och södra Afrika har drabbats hårt av klimatförändringarna. Situationen förvärras ytterligare de år då det råder El Niño – ett väderfenomen som orsakar stigande temperaturer på flera platser i världen. FN:s klimatpanel har konstaterat att extrema väderhändelser och katastrofer, som torka, har blivit allt vanligare som en konsekvens av klimatförändringarna.
Låginkomstländer är mest utsatta. Stigande temperaturer och förändrad nederbörd påverkar och förstör skördar. Väderförändringarna påverkar också viktig infrastruktur, leder till vattenbrist och ökar risken för spridning av sjukdomar. Allt det här försämrar möjligheten att försörja sig. Det i sin tur ökar fattigdomen och gör det svårare för människor att överleva.
Vad kan världen, och jag, göra för att förhindra svältkatastrofer?
I ett akut läge behöver FN-systemet pengar, likaså möjlighet att nå fram till de människor som svälter eller riskerar svält. Det här är ytterst ett ansvar för världens regeringar. Om du själv vill hjälpa till kan du i allmänhet ge ett bidrag till någon av de organisationer som arbetar med att avhjälpa den akuta situationen.
Långsiktigt handlar arbetet mot svält om att få ett slut på våld och konflikter. Likaså om att stoppa klimatförändringarna och att stärka mänskliga rättigheter, demokrati och livsmedelstrygghet. Det här är frågor som Naturskyddsföreningen arbetar med genom våra samarbetsorganisationer i länder som exempelvis Kenya, Uganda och Etiopien.
PEULUM Kenya arbetar för att stärka livsmedelstryggheten
I Kenya samarbetar Naturskyddsföreningen med organisationen Pelum (Participatory Ecological Land Use Management). Pelum Kenya ger över en miljon småbrukare kraft att ställa om till ett ekologiskt jordbruk som lättare klarar utmaningarna med klimatförändringarna.
Det handlar bland annat om att:
- Öka kunskapen och användningen av grödor som bättre kan stå emot torka, däribland tas äldre lokalt anpassade sorter tillvara och förökas.
- Öka mångfalden av grödor för ett mer motståndskraftigt jordbruk. Olika slags träd planteras också på jordbruks-och betesmark för att stärka ekosystemen.
- Använda vattenresurser på ett mer hållbart och effektivt sätt och ta tillvara regnvatten genom innovativa metoder.
- Skapa medvetenhet om klimatförändringarna och dess konsekvenser.
- Påverka regeringen i frågor om bättre miljö och livsmedelstrygghet.
