Från variationsrik naturskog till monoton plantering
I Sverige har stora arealer av variationsrika naturskogar ersatts av mer eller mindre monotona skogsplanteringar av samma art och ålder. Det gör att de höga naturvärden som har utvecklats under lång tid går förlorade. Med dem försvinner också livsutrymmet för många arter.
Delar av de svenska skogarna är så hårt exploaterade att de faktiskt har många likheter med de plantager som ersätter tropiska regnskogar. Skillnaden är att här i Sverige kallas inte skogsplanteringar för plantager, förutom i undantagsfall. Men oavsett vad de kallas så ersätter skogsbruket våra sista naturskogar med planteringar av träd av samma art och ålder. Naturskogar är skogar som har fått utvecklas genom naturliga processer och som därmed har höga naturvärden och ger livsutrymme åt en mångfald av arter. De är inte skyddade av lag, och tyvärr är det alldeles för få av de skyddsvärda skogarna som har ett långsiktigt och kvalitetssäkrat skydd. Utöver de skyddade områdena finns även skogar med höga naturvärden som är undantagna från skogsbruk genom frivilliga åtaganden, till exempel genom certifiering.
Först kalavverkning, sedan tall eller gran
Nästan allt skogsbruk i Sverige går ut på att kalavverka när träden är tillräckligt gamla. Ur ekonomisk synvinkel innebär det oftast efter 60–100 år, ibland ännu yngre. 100 år kan låta gammalt, men i en naturskog blir många träd 300–400 år eller mer.
När skogen har avverkats brukar marken markberedas, vilket innebär att en maskin vänder på jorden. Därefter planteras oftast förädlad gran eller tall från en plantskola på kalhygget, likadana plantor i raka långa rader. En ungskog växer upp, svårgenomtränglig och mörk, med en ensidig samling av lika gamla och lika stora träd. Liksom i tropikernas plantager så gödslas många av skogsplanteringarna i Sverige för att växa snabbare.
Färre arter i skogsplanteringar
Efter några årtionden är skogen halvgammal och möjlig att ta sig fram i, men där finns väldigt mycket färre arter av växter och djur än i en naturlig skog. Renskötseln förlorar viktiga betesmarker när de lavar som renen betar inte växer där.
När skogen till slut börjat bli lite äldre och en aning mer intressant för både människor, renar och andra djur och växter – då är det dags att avverka. Kalhygge, igen.
I den tropiska regnskogen sker processen snabbare och ofta med ännu större konsekvenser för de tusentals växter och djur som bildar det naturliga ekosystemet. Lokalbefolkning och urfolk drabbas ofta mycket hårt, eftersom skogen är en viktig grund för deras försörjning.
Naturskyddsföreningen kämpar för att förändra detta plantageliknande skogsbruk, både i Sverige och globalt, genom att:
- Påverka politiker – det är dags för en ny skogspolitik!
- Se till att fler områden skyddas – höj anslagen till biologisk mångfald.
- Förändra skogsbruket – alternativ till kalhyggen behövs.
- Stötta globala organisationer och deras arbete för att företag och politiska beslutsfattare ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö.
