Globala målen – så vill världen rädda haven
De globala målen, Agenda 2030, visar vägen framåt där miljö, sociala och ekonomiska aspekter är inräknade. Att haven dessutom fått ett eget mål är fantastiskt – äntligen får haven det erkännande de förtjänar.
Hur går det för globala målet 14?
I juni 2017 arrangerades den första stora FN-konferensen för hav – Oceans Conference – i New York. Sverige och Fiji stod värd för konferensen som samlade flera tusen världsledare, företag, forskare och organisationer från världens alla hörn. Syftet var att driva arbetet framåt och få fler att ta ansvar och initiativ för att rädda haven.
Ett av de viktigaste resultaten av konferensen var att hoten mot haven fick en samlad, global prioritet för första gången någonsin. När konferensen avslutades hade länder, företag och organisationer deklarerat mer än 1 300 frivilliga åtaganden om allt från att motverka illegalt fiske, havsförsurning, marint skräp och föroreningar, till fler och bättre förvaltade marina områden och stöd till fattiga och utsatta länder.
Sverige bidrog med löften om 26 olika insatser, inklusive 50 miljoner kronor vardera till FN:s arbete mot illegalt fiske och en ny fond för att stärka skyddet av havsmiljöer i låginkomstländer. Regeringen lovade även insatser mot plast i haven och att samla Östersjöländerna kring ett förbud mot mikroplaster i kosmetika, ett stort problem i svenska och nordiska vattendrag.
Ett annat viktigt löfte från den svenska regeringen var bättre reglering av den destruktiva fiskemetoden bottentrålning, som obegripligt nog tillåts i marina skyddade områden och i kustnära områden, innanför den tillåtna gränsen för trålning. Naturskyddsföreningen deklarerade också ett eget frivilligt åtagande inför konferensen, liksom deltog aktivt i paneldebatter och sidoevent under själva toppmötet. Slutbudskapet från konferensen var kristallklart: hotet mot haven är akut och måste prioriteras av alla världens länder.
Från ord till handling
Konferensen blev ett globalt startskott för ett helhetsgrepp om arbetet med havsmiljöernas utmaningar. Men trots den politiska vilja och alla de löften som delgavs under konferensen går arbetet för långsamt. En rapport från WWF visar att tre av de delmål som löper ut redan 2020 inte kommer att uppnås:
- SDG 14.2: Skydda och återställa ekosystem
- SDG 14.4: Främja hållbart fiske
- SDG 14.6: Avskaffa subventioner som bidrar till överfiske
År 2020 skulle bli ett superår för planeten där flera viktiga politiska beslut skulle fattas. En ny strategi för natur och biologisk mångfald inom ramen för FN, viktiga steg för genomförandet av Parisavtalet för klimatet, ett nytt bindande avtal för haven och förnyat åtagande för de globala hållbarhetsmålen.
Tyvärr har alla dessa toppmöten skjutits på framtiden som följd av COVID-19. Vad som däremot inte får skjutas på framtiden är arbetet för att säkerställa friska hav.
Haven vilar aldrig – Naturskyddsföreningens kamp fortsätter
Det viktiga arbetet med att hålla regeringar och andra aktörer ansvariga för genomförandet av alla de löften som gavs under havskonferensen 2017 fortsätter. Några av de havsrelaterade frågor vi särskilt fokuserar på är stärkt skydd av haven, minskat överfiske, förbud mot destruktiva fiskemetoder som bottentrålning, avskaffandet av miljöskadliga subventioner, hållbar och rättvis havs och fiskeriförvaltning, och främjandet av ett hållbart småskaligt fiske för tryggad livsmedelsförsörjning och minskad fattigdom.
Tillsammans med våra samarbetsorganisationer kommer vi fortsätta att stödja lokalsamhällen (kvinnor, män och unga), och deras organisationer, så att de under demokratiska och jämställda former kan vara med där besluten fattas.
