Granskning av partiernas miljöpolitik: Kristdemokraterna
Kristdemokraterna hör till de riksdagspartier som har agerat sämst och som lovar minst för klimat- och naturfrågor. Det står klart när Naturskyddsföreningen granskar riksdagspartiernas miljöpolitiska ambitioner under den gångna respektive den kommande mandatperioden.
Tillsammans med Moderaterna och Sverigedemokraterna har Kristdemokraterna utgjort en trio bromsklossar inom miljöpolitiken under mandatperioden 2018–2022. Partierna har utmärkt sig genom att verka för att försvaga miljöpolitiken på flera områden. Till exempel när det gäller EU:s klimatlag, skydd av värdefull natur och tillstånd för miljöfarlig verksamhet.
Ytterligare ett exempel är att Kristdemokraterna, tillsammans med C, SD och M, drivit på för att Sverige ska rapportera in missvisande värden till EU om Sveriges upptag av koldioxid i skogsmark.
Eftersom KD agerat så bristfälligt för miljön, rankas partiet – tillsammans med M och SD – inte bara sämst, utan hamnar dessutom helt utanför prispallen i Naturskyddsföreningens granskning av miljöpolitiken mellan 2018–2022.
Sagt och gjort: Hur har Kristdemokraterna levt upp till sina svar i partienkäten 2018?
Kristdemokraterna uppvisade relativt höga ambitioner inför valet 2018 och ställde sig då bakom 12 av Naturskyddsföreningens 18 miljöpolitiska förslag. Men ord blev inte till handling och KD agerade inte utifrån sina löften i en enda fråga.
Partiet tilldelas 14 röda, 4 gula och 0 gröna ljus. Ljusen är betyg som avspeglar till vilken grad partiet verkat för förslagen. Rött ljus innebär att partiet antingen inte agerat alls, eller att det istället arbetat för att försvaga politiken på området. Exempelvis var Kristdemokraterna det enda partiet som hösten 2021 röstade nej till åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön, bland annat genom att flytta ut trålgränsen.
Kristdemokraterna får gult ljus i förslag som rör: Ett avståndsbaserat reseavdrag, ett mål om konsumtionsbaserade utsläpp, ökad miljöersättning till naturbetesmarker och ett stärkt marint skydd. Bland annat då Kristdemokraterna inte reserverat sig i omröstningar eller betänkanden, att partiet motionerat för öka medlen till en nationell medfinansiering av Landsbygdsprogrammet och att det lyft fram att ersättningen till lantbrukare som låter beta sina betesmarker är viktig.
Vad lovar Kristdemokraterna framåt?
Partiet ställer sig endast bakom 5 av Naturskyddsföreningens 22 miljöpolitiska förslag inför valet 2022.
Tillsammans med Sverigedemokraterna är KD ensamma om att inte ställa sig bakom förslaget att höja ambitionsnivån i EU:s utsläppshandel.
I urval säger KD även nej till:
- Att Sverige ska anta en koldioxidbudget.
- En ny skatt på farliga bekämpningsmedel.
- Att skydda 30 procent av Sveriges hav och land.
Men ja till bland annat:
- En differentierad vägskatt.
- Att öka naturbetesmarkerna i Sverige.
- Statliga medel för att rena dricksvatten från miljögifterna PFAS.
Kristdemokraternas prioriterade förslag för miljön
Naturskyddsföreningen har skickat ut enkäter till riksdagspartierna sedan valet 1985. I år har partierna även fått ange sina egna tio mest prioriterade förslag inom svensk miljö- och klimatpolitik för den kommande mandatperiod samt de tre viktigaste frågorna som de avser att driva inom EU.
Kristdemokraternas förslag för klimatet fokuserar på kärnkraft, CCS (infångning och lagring av koldioxid) och att köpa och annullera utsläppsrätter. Inget av detta är åtgärder som innebär tillräckligt stora utsläppsminskningar på kort sikt.
Mer positivt är förslaget om en differentierad vägskatt, där trafik beskattas högre i städer, och att partiet vill främja naturbete. I övrigt är det tunt med förslag för att motverka naturkrisen och minska förlusten av biologisk mångfald.
Partiet vill till exempel ta ut mer virke ur skogen och att skogspolitiken ska beslutas nationellt, vilket stämmer väl överens med hur KD har agerat tidigare för att motarbeta förslag i EU som skulle innebära ett mer hållbart skogsbruk. När det kommer till viltvård vill Kristdemokraterna minska antalet vargar, trots att vargen är rödlistad och klassas som starkt hotad i Sverige.
Fakta om sammanställningen
Artikeln baseras på Naturskyddsföreningens granskningar av svensk miljöpolitik under mandatperioden som gått och riksdagspartiernas ambitioner inför valet 2022. Den första rapporten “Motvind i miljöpolitiken” utgörs av två delar. Dels undersöks hur samtliga riksdagspartier levt upp till sina löften baserat på svar på de 18 förslag som presenterades i Naturskyddsföreningens partienkät inför valet 2018. Dels går rapporten igenom hur regeringen och regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet har agerat inom 22 utvalda nyckelfrågor för klimat och natur, samt i vilken utsträckning som samarbets- och oppositionspartierna hjälpt eller stjälpt dessa frågor.
Grunden till Naturskyddsföreningens andra rapport "Sänkta ambitioner i miljöpolitiken" är vår partienkät inför valet 2022. Enkäten består av 22 frågor och spänner över stora delar av det miljöpolitiska fältet, med förslag för att gynna biologisk mångfald, kraftigt minska fossila utsläpp, ställa om samhället och minska spridningen av farliga kemikalier.