Granskning: Politik i strid med naturen
Naturskyddsföreningen har granskat hur Sveriges regering har agerat för att stoppa krisen i våra skogar, hav och på land. I 13 av 19 fall riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen. Inte i ett enda fall får regeringen betyget utmärkt.
- Skriv på för att politikerna ska stoppa naturkrisen! Kräv att regeringen tar ansvar och skyddar minst 30 procent hav och land.
Naturen och den biologiska mångfalden befinner sig i kris. Tyvärr visar vår granskning av regeringens politik att det i många fall finns en allvarlig brist på krisinsikt. Regeringens agerande ligger för det mesta inte i linje med vare sig svenska eller internationella miljömål. Tvärtom så agerar regeringen i många fall på ett sätt som förvärrar naturkrisen.
Minskad naturbudget och sämre skydd
Sedan regeringen tillträdde har budgetposterna för skydd och skötsel av natur minskat med 1,2 miljarder – motsvarande en tredjedel av pengarna vid mandatperiodens början. Det är pengar som bland annat ska gå till att skydda värdefulla skogar och sköta om våra nationalparker och naturreservat. I frågor som rör skogen får regeringen rött ljus (uselt) i betyg i en majoritet av fallen.
Viktiga åtgärder för att skydda arter och natur – som strandskyddet – har urholkats. När skyddet för små sjöar och vattendrag togs bort förlorade cirka 10 procent av Sveriges yta sitt naturskydd. Regeringen har också drivit på för ökad jakt och sämre skydd för vissa känsliga arter, som varg och säl.
Ett bättre undantag är Östersjön. Där visar granskningen att regeringen har tagit flera steg framåt, bland annat genom att flytta ut trålgränsen och göra det möjligt att förbjuda bottentrålning i vissa skyddade områden i havet.
Bromskloss i EU
I samtliga fall som handlar om Sveriges arbete med EU:s regleringar och lagstiftning så får regeringen rött ljus (uselt) eller orange ljus (dåligt).
Regeringen har försökt hindra EU-lagstiftningar från att komma på plats och jobbat för att sänka miljöambitioner i lagförslag. Det gäller till exempel kemikalielagstiftningen, där Sveriges regering bidrog till att ett stort lagpaket om att begränsa farliga bekämpningsmedel inte blev av.
Regeringen har i vissa fall även gått emot sina egna expertmyndigheter när det gäller hur EU-lagstiftning ska införas i Sverige. Ett exempel är lagen om naturrestaurering, alltså att EU:s medlemsländer ska återställa skadad natur, så att naturen kan fungera som livsmiljö för hotade arter och ge nytta till samhället. Där har regeringen inte lyssnat på expertmyndigheterna och försöker istället runda EU:s gemensamma lagstiftning.
- Skriv på för att politikerna ska stoppa naturkrisen! Kräv att regeringen tar ansvar och skyddar minst 30 procent hav och land.
Missar alla mål
Regeringens fokus verkar vara att öka produktion och lönsamhet i skog och jordbruk genom att köra på i gamla hjulspår – ofta på bekostnad av biologisk mångfald. Trots att det i längden varken är hållbart för naturen eller för skogs- och jordbruksföretagen själva.
Med nuvarande inriktning på politiken bedöms Sverige inte leva upp till de svenska miljömålen. Sverige lever heller inte upp till EU:s mål om att skydda 30 procent av hav och land och att restaurera 20 procent av ekosystemen till 2030.
Så gjordes granskningen
Naturskyddsföreningen har granskat den naturpolitik som regeringen bedrivit med stöd av Sverigedemokraterna sedan riksdagsvalet 2022. Granskningen bygger på de viktigaste propositionerna och förslagen som regeringen lagt fram på naturområdet, regeringens insatser i relation till viktiga EU-lagstiftningar och förändringar av miljöbudgeten under pågående mandatperiod (oktober 2022-juni 2025).
Vad är naturkrisen?
I hela världen, även i Sverige, blir de naturliga ekosystemen alltmer upphackade och utarmade. Naturskogar kalhuggs, haven töms och odlingslandskapets omvandlas. Och det går snabbt. När ekosystemen försvagas förlorar de sin förmåga att skydda och försörja oss.
Naturen är grunden för människans välfärd och existens. Den ger oss mat, rent vatten, mediciner, råvaror, och är basen för vårt samhälle och vår ekonomi.